Skoarbetare Gustav Johansson "Makayan eller Vännersborgaren" kallad så pga. att jobbade vid en Makaymaskin. Gustav var från Vännersborg och hade jobbat på skofabrik där, var duktig på denna typ av maskin. På bilden jobbar han med sulpåläggning till slippers hos Hjalmar Svensson&Co.
Från 299 kr
Vykort, "Varberg. Infart från Söder". Södra vägen svänger av åt vänster där flerbostadshusen i kv Mörten ligger. Lagerlundskvarnen, även kallad Börjessonska kvarnen, står i kv Ryttaren. Längs Almers väg (som numera når fram till Södra vägen) ligger kv Rudan på vänster sida och kv Stenbiten till höger.
År 1893 köpte Erik Eriksson från Eskilstuna kvarn 10 i Tannefors. På platsen för ett äldre kvarnhus lät han uppföra bildens anläggning som han gav namnet Tannefors Nya Valskvarn. I folkmun kallad Eriksson valskvarn vid sidan av det mer kryptiska Skallebo Rana. Foto 1965.
Norra fästningsplanen. Skulpturen "Flöjtspelaren", även kallad "Gustaf Ullman-statyn", gjord till hans minne av Gustafs svägerska Nanna Johansen-Ullman. Hon var gift med Gustafs bror konstnären Sigfrid Ullman. Karl Fredrik Olsson var redaktör (ca 1935-1965) på Hallandsposten så bilden har troligen ingått i en tidningsartikel. 1950-tal?
Fie Alfred och Jakob hyvlar en bräda med oxhyvel på en särskild arbetsbänk kallad fogbänk, på vilken man kunde spänna fast brädan. På marken ligger några hyvlar, säkert ditlagda av Masse för att visa hur de ser ut. De små skulle kunna vara profilhyvlar, medan den större med handtag av oxhyveltyp är svår att bestämma.
Dåvarande Ågatan 43 i Linköping, Ekmanska gården kallad. Bakom namnet står plåtslagaren August Leonard Ekman som från 1892 drev sitt plåtslageri från gården. I gatuhuset drev han en bosättningsaffär vars inriktning ännu bestod vid fototillfället 1958. Rörelsens, och hela husets, öde på platsen var dock beseglat vid tiden. Byggnaden räddades lyckligtvis för ny placering i friluftsmuseet Gamla Linköping.
Elementarläroverket för flickor i Linköping. I dagligt tal kallad Flickskolan. Den ursprungliga skolbyggnaden, den lägre byggnadskroppen till vänster, togs i bruk vid höstterminens start 1883. Med åren ökat antal elever fick Stadsfullmäktige att 1909 besluta om en tillbyggnad. Arkitektuppdraget till byggnaden som bilden främst visar gick till Axel Brunskog. Tillbyggnaden stod färdig lagom till höstterminen 1911.
Porträtt av Louise Reuterskiöld, i familjära sammanhang kallad Lizzi, här ståendes intill fru Wihlborg. Louise Reuterskiöld föddes 1854 som dotter till kammarherre Adam Didrik Reuterskiöld och grevinnan Charlotta Elisabet Posse vid Ulvåsa slott. Från 1880 gift med Nils Henrik Vult von Steijern och där efter bosatt i Stockholm. Fru Wihlborg har tyvär inte kunnat identifieras.
Han stycks varit snar att ta till orda, den gamle gårdsfarihandlaren Johannes Henriksson, Hinke-Jocke kallad. Bygdefotografen A C Hultgren har fångat honom på några plåtar som allt som oftast visar honom mitt i berättartagen. Som här vid ett mötte dem emellan utefter Svinhultsvägarna, sannolikt 1902.
Vid äppelträden hemma hos fotograf Emil Durling i Strömmen hukar sig Ester Karlsson och kärnar smör med systern Ingeborg och vännen "Ölle". Från vänster ses Ingeborg Karlsson, Ester Karlsson -mer känd som Ester Bölja Bergström efter ett taget tillnamn och giftermål- och därefter vännen "Ölle". Anm: Identiteten av kvinnan kallad "Ölle" har inte kunnat styrkas.
Porträtt av doktor Carl Sederblad. Bördig från Herrberga inflyttade han till Linköping från Tåby 1891. Samma år gift med Maria Lovisa Fagerlin. Efter en tid som praktiserande läkare i staden utnämndes Sederblad 1898 till så kallad stadsdistriktsläkare och skolläkare vid Linköpings läroverk. Från 1901 även järnvägsläkare vid Statens järnvägar.
När laga skifte förättades i byn Skog 1869 belades Norrgården med så kallad utflyttningsskyldighet. Gårdens nya läge koncenterades till marken mot Stångån och på höjden öster om landsvägen uppfördes den nya mangården och erforderliga ekonomibyggnader. Hösten 1921 dokumenterades gården genom detta fotografi beställt av ägaren Oscar Ekman till Bjärka Säby.
Ryggåsstugan Borgholm -lokalt även kallad Gropa- i Vreta kloster hyste sannolikt ännu någorlunda fast boende när stugan dokumenterades 1950. Det vaga antagandet har sin grund i de fabriksarbetare som ofta kortare tid nyttjade huset som bostad vid tjänst i det närliggande Ljungs tegelbruk. Stugan var rimligtvis uppförd under 1840-talet, då det först nämns i källorna som nybygge. Här en vy från söder.
Vid Trädgårdstorgets nordöstra del låg fram till slutet av 1930-talet den så kallade Mörnerska gården, efter den från 1902 nye ägaren även kallad Wentzellska. Bilden är emellertid tagen från Sankt Larsgatan och visar husets gårdssida. I samband med rivningen flyttades upplysningsvis den bastanta trappan till Svenneby herrgård.
Vid äppelträden hemma hos fotograf Emil Durling i Strömmen har fyra unga kvinnor samlats för fotografering. Från vänster ses Ella Sjögren, Ester Karlsson -mer känd som Ester Bölja Bergström efter ett taget tillnamn och giftermål- därefter Alma Karlsson, syster till Ester och till sist Ester Borg. Anm: Identiteten av kvinnan kallad Ester Borg har ej kunnat styrkas.
Repig men unik interiör av Gamla teatern i Linköping. Även kallad Assemblée- och spektakelhuset. Uppförd 1806 kom teatern, som även innehöll restaurang, att tjäna som ett av de stora nöjesetablissemangen staden i närmare 100 år. Byggnaden revs 1901 för att ge plats för ett Riksbankshus.
Adolf von Zweigbergk fick efter studier i Uppsala tjänst vid det då nybildade Telegrafverket. Anställningen förde honom till Halmstad, Helsingborg, Landskrona och Norrköping innan han i april månad 1855 inflyttade till Linköping för att förestå stadens telegrafstation. I sin nya hemstad kom han förtjänstfullt verka som så kallad telegrafkommisarie till sin bortgång 1880.
Porträtt av Louise Reuterskiöld, i familjära sammanhang kallad Lizzi. Född 1854 som dotter till kammarherre Adam Didrik Reuterskiöld och grevinnan Charlotta Elisabet Posse vid Ulvåsa slott. Från 1880 gift med Nils Henrik Vult von Steijern och där efter bosatt i Stockholm.
Nätgård och så kallad lakakoja hos skepparen Karl Rogsberg i Borghamn. En lakakoja eller lakabus är en liten torrdassliknande byggnad som försetts med medar för att lätt kunna transporteras på isen. Inte sällan var de i äldre tid utrustade med vedkamin. Fotografi ur en beskrivning av fisket i sjön Vättern från 1935.
Två män står utanför en Urhandel på Brahegatan i Gränna. En skylt i form av ett fickur hänger ovanför butikens entré. En vägarbetare och några barn längre bort på gatan. En fastighet skyltar för likkistor. Gatan är belagd med kullersten och utmed fastigheterna till vänster löper två rader med så kallad borgmästarsten utgörande trottoar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.