Lessebo, 1959.
Från 299 kr
Ursprungligen var Böksholm en herrgård med ett järnbruk. 1901 lades driften om till att producera sulfitmassa. Vid Böksholms säteri startade bergmästaren, sedermera bergsrådet, Erik Benzelstierna ett järnmanufakturverk år 1762, där det sedan 1742 funnits en masugn. 1782 blev Böksholm ett järnbruk. På 1840-talet flyttades Braås järnbruk till Böksholm och i samband med detta uppfördes nya byggnader för såg, kvarn och spiksmedja. Då järnbruket tvingades lägga ned på slutet av 1800-talet ställdes produktionen om till pappersmassefabrik. Från Växjö-Hultsfred-Vestervik järnväg anlades 1916 av sulfitfabriken ett stickspår för trafik mellan bruket och Braås station. Järnvägen lades ned 1972. Dåvarande ägaren Södra skogsägarna lade ned sulfitfabriken 1979.
På Gransholms herrgård anlades 1790 ett finpappersbruk, senare även en papperförädlingsverk, från 1901 ägt av AB Gemla. 1847 revs det gamla pappersbruket med tillhörande byggnader på åns östra sida. I stället uppfördes ett helt nytt brukskomplex på åns motsatta sida. Pappersbrukets produkter hade alltsedan starten 1790 producerats för hand. En mekanisk pappersmaskin insattes 1861 och drygt 10 år senare ersattes också vattenhjulen av turbiner. I början av 1890-talet tillkom maskinutrustning. Bl a en högtrycksångmaskin inrymd i ett nybyggt ångpannehus med tillhörande hög tegelskorsten. Papperstillverkningen ägde rum ända fram till 1978 då bruket lades ner.
På Gransholms herrgård anlades 1790 ett finpappersbruk, senare även en papperförädlingsverk, från 1901 ägt av AB Gemla. 1847 revs det gamla pappersbruket med tillhörande byggnader på åns östra sida. I stället uppfördes ett helt nytt brukskomplex på åns motsatta sida. Pappersbrukets produkter hade alltsedan starten 1790 producerats för hand. En mekanisk pappersmaskin insattes 1861 och drygt 10 år senare ersattes också vattenhjulen av turbiner. I början av 1890-talet tillkom maskinutrustning. Bl a en högtrycksångmaskin inrymd i ett nybyggt ångpannehus med tillhörande hög tegelskorsten. Papperstillverkningen pågick ända fram till 1978 då bruket lades ner.
Gransholm, 1946.
Lessebo, 1961.
Böksholm, 1961.
Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957. 1956 blev bruket sålt til Svenska Stålpressning AB som filial till deras Olofströmsfabrik, för pressning och sammansättning av tjockare plåtdetaljer. Konga blomstrade under 1960- och 70-talet då bruket ägdes av Svenska Stålpressningsaktiebolaget och senare Volvo Personvagnar.
Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957. 1956 blev bruket sålt til Svenska Stålpressning AB som filial till deras Olofströmsfabrik, för pressning och sammansättning av tjockare plåtdetaljer.[3] Konga blomstrade under 1960- och 70-talet då bruket ägdes av Svenska Stålpressningsaktiebolaget och senare Volvo Personvagnar.
Delary, 1954.
Delary, 1936.
Lessebo, 1937.
Nedlagda papperbruket i Vargön
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.