Heljered Sörgård okänt årtal. Från vänster: 1. okänd, 2. Sonja Johansson (f. 1912 d. 1997, Heljered Sörgård), 3. okänd, 4. okänd, 5. Carl Johansson (f. 1884 d. 1972, Heljered Sörgård), 6. barnet Åke Johansson (f. 1918 d. 1987, Heljered Sörgård). Nr: 2 och nr: 6 är barn till nr: 5. Nr: 1, nr: 3 och nr: 4 är från Heljered.
Från 299 kr
Två systrar, okänd plats 1920-tal. Från vänster: Tekla "Titti" född 1902 Askome, Halland gift med Gunnar Karlsson, Vommedal Östergård, Kållered. Död 1972 i Kållered. Rut född 1898 i Askome, gift med Arvid Benkel, Livered, Kållered. Död 1961 i Kållered. Två systrar födda i Askome som både gifte och bosatte sig i Kållered.
Foto från personalbostaden på Stretered vid backen mot Tulebosjön. Johan Andersson, snickare på Stretered. Anna Maria Andersson f. 1880 d. 1972. Hon var född på Stretered, Mellgrens tid, syster till Gottfrid Larsson Sönnerkullen. Barn fr. v. Erik f. 1913, Elin f. 1911 d. 2009 g. Wigsjö, Alvar f. 1909 d. 1999. Familjen byggde hus på Liveredsv. 30. Alvar var skolvaktmästare i Brattåsskolan.
Symöte Röda Korset? Björkberga, Liveredsvägen Ottilia Petersson. Fr.v. 1. Rosa Krans-Petersson f. 1912 d. 1994. 2. Iris Johansson-Persson, Livered f. 1913 d. 2004. 3. Tekla "Titti" Karlsson, Midsommarv. f 1902 d. 1972. 4. Iréne Karlsson, Tollered f. 1912. 5. Ottilia Petersson, Björkberga f. 1882 d. 1967.
Selma Johansson (född 1891 Backen, "Smens", död 1978) och maken Carl Johansson (född 1884 Heljered Mellangård ”Klockarns”, död 1972) okänt årtal. Paret sitter i sin soffa på Heljered Sörgård 2:3 "Ordförans" (komunalfullmäktigeordförande). Carl hade ärvt gården och paret brukade den i många år.
Stationen öppnades 1900 i samband med byggandet av järnvägen HKJ. Stationen hade tre spår, lokstall med 6 m vändskiva. Lades ner 1972. Tåg anländer från Kvarnamåla. Ånglok . SJ W8t 4038. Loket tillverkades 1905, skrotades 1954. På bilden syns också en G-vagn HKJ.
Statens Järnvägar, SJ Oc 386 med persontåg Centralstationen. Tvåvånings stationshus i sten med mindre banhall. Byggdes liksom Malmö av en dansk arkitekt (gissningsvis C.F Rasmussen.1856-57. Två små envåningsflyglar tillbyggda 1872 .Stationen hade banhall 1856 - 1876. Stationshuset ombyggt 1924, Stationshuset byggnadsminnesmärke 1972. Godsmagasin i sten. Stationen hette "Lund Central" 15.5.1926 - 1.9.57 och från 27.5.1990
Två flickor vid bibliotekets lånedisk, de är Anita Blomander och Lena Johansson. Bakom disken sitter Elisabeth Källberg. I bakgrunden ses bokhyllor fyllda med böcker. Bakom Elisabeth står ett bord med en telefon på. Bilden publicerades i Västmanlands Läns Tidning 14 mars 1972.
Gamla Uppsala kyrka. U 979, U 978.
tidningsurklipp
bilder, påsiktsbild, fotografi
fotografi, bilder, påsiktsbild
Skarven mellan Klostergatan 34 och 32 i Linköping visar exempel på det tidiga 1900-talets uttryck. Närmast genom 20-talsklassicismens strama formspråk som följt på den mer livfulla jugendstilen. I den förstnämnda fastigheten drev en tid Emil Andersson, vad som kommit ur tiden, sin bosättningsaffär. I butikens utbud fanns självförståligt det som ett nytt hem kunde tänkas behöva. I det numera rivna huset till höger förestod Allan Jansson den i sitt utbud breddade bokhandeln Mörnestams Bok- & Pappershandel Eftr. Foto 1972.
Vad som tilldrog sig intresse från Östergötlands museums sida att 1972 dokumetera fastigheten i hörnet av Snickaregatan-Ågatan i Linköping är oss okänt. Byggnaden ansågs vid tiden knappast bära några högre arkitektoniska värden eller vara rivningshotad. Förhoppningsvis kommer framtidens betraktare visa större tacksamhet för bilden och oavsett ett tidsdokument. Vem minns exempelvis butiken som i stunden hade utförsäljning i husets gatuplan eller Dagmar Wiqvists pälssömmeri i samma läge.
Kungsgatan 4 i Linköping från gårdssidan. Den påkostade villan lät bankkamrer Carl Arvedsson uppföra på den tomt han undantagit vid sin försäljningen av Stångs kvarn i början av 1860-talet. Bland efterföljande ägare kan nämnas länsveterinär Gustav Lyckens och vid tiden för bilden änkefru Iris Magnusson. Huset revs kort efter fotoåret 1972 i samband med exploatering av området. I bakgrunden skymtar Malte Månsons industrilokal utmed Hamngatan.
Överums bruk. Gåva av Svenska Dagbladet. Herrgårdstävlan 1925. Överum grundades 1655 av Hubert de Besche (1601-1669) och Henrik de Trij (1624-1709) för tillverkning av kanoner och kanonkulor. Sin nuvarande inriktning fick företaget kring 1850. År 1972 blev Electroluxkoncernen brukets ägare. Detta varade till 1998 då den danska jordbruksmaskinskoncernen Kongskilde Industries A/S övertog Överum. År 1998 var omsättningen drygt 200 miljoner kronor och antalet anställda 225. Källa: Nationalencyklopedin.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Mellan 1962 och 1972 genomfördes ett moderniseringsarbete av Lövsta sopförbränningsanläggning, som bland annat innebar att man byggde skorstenen på bilden samt rökgasreningen i bildens förgrund.
Stora verkstaden 1972. Nyproduktionen är nedlagd. Bara en båt har byggts sedan Karl Fröbergs Båtvarv AB. De övertog varvet efter Fröbergs död. Många av aktieägarna är båtägare som har båtar byggda på Fröbergs varv eller har båtar som legat där för vinterförvaring. Sedan 1970 hyrs delar av varvet, bland annat stora verkstaden, ut till Båtbolaget i Stockholm AB. Båtbolaget använder varvet för att utföra reparationer och hyr ut platser för vinterförvaring.
Klostergatan 21 i Linköping som miljön tog sig ut våren 1972. Gatuhusets långa historia kan följas till skönfärgare Christian Fischer som lät uppföra huset 1736. I gården kom vidare att bo och verka färgare ända till 1825. Samma år lät den nye ägaren, rådman Kyllander, bygga till och rusta upp gården. Bland andra åtgärder gavs fasaden spritputs och dekorerade fönsteröverstycken. Vid tiden för bilden hade beslut tagits att flytta byggnaden till Gamla Linköping, där den erhöll det passande namnet Skönfärgaregården.
I hörnet av Storgatan och Apotekaregatan i Linköping låg till tiden för bilden ett av stadens största timmerhus. Uppfört i en våning vid 1730-talet men påbyggt i omgångar. Under den imponerande tidsperioden 1738-1913 inrymde huset apotek Vasen. Senare Linköpingsbor minns kanske Slöjdmagasinet och Hallbergs Tobak som låg i gatuplanet tills byggnaden monterades ned 1972. Samma år återuppfördes huset i Gamla Linköping för att bli del i värdshuset. Bilderna visar scener från nedmonteringen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.