Här ser vi ladugårdslängan samt tröskhuset till grannparten. T v i den nya delen var det nog gris/lammhus, det är en hoimdlucka på baksidan, men ingen gödseldörr, det brukade gris/lammhus inte ha. Sedan var det portlider och därefter troligen stall. Sedan kom ytterligare ett portlider och sist fönsterlös lada, se bild 1112, 1113. Vilka flickorna på bilden var är inte känt.
Från 299 kr
Här sen vi baksidan av manbyggnaden sedan den 4 år tidigare fått papptak istället för flistak. T v har byggnaden sal, i mitten kök och t h vardagsstuga med blind baksida, här stod förr sparlakanssängarna. Senare byggde man en liten köksfarstu i trä utanför köket. T v ser man gaveln på den moderniserade flygeln, vilken har fått nya stora fönster.
Här ser vi den ganska nya ladugården i resvirke. Troligen har den byggts i etapper med laddelen med papptak längst bort först. Sedan följer två fähusdelar, varav den hitre troligen hade svinstior närmast gaveln. Denna del var nog rätt ny när bilden togs, gavelfältet är ännu inte målat. T h står dasset.
Masse har nog blivit imponerad av den nya ladugården och tagit många bilder. Det är svårt att avgöra om den verkligen är helt ny. Den står precis på samma plats som den förra och ser likadan ut, bara lite högre och med större fönster och dörrar. Vad som funnits innanför respektive dörr är hittills inte känt. En modern slåttermaskin har kommit med på bilden!
Masse har nog blivit imponerad av den nya ladugården och tagit många bilder. Det är svårt att avgöra om den verkligen är helt ny. Den står precis på samma plats som den förra och ser likadan ut, bara lite högre och med större fönster och dörrar. Vad som funnits innanför respektive dörr är hittills inte känt. Det här är mittsektionen av ladugården.
Det måste vara fel datum angivet för bilden! Det här är en vårbild, inte en midsommarbild. Den är tagen sent på kvällen, annars skulle solen inte ligga på på det här viset. Vi ser hela gårdsmiljön från norr med alla partens byggnader, se vidare Bild 863-867.
Manbyggnaden kan vara uppförd 1870 när denna part kom till. Det är en parstuga med typiska fönster för tiden med foder och trekantsfönster på gaveln. Taket var ursprungligen belagt med spån, senare papp. Köksbakbygget var tämligen nytt när bilden togs. Till höger står en brygghusflygel från 1870-talet. Vid grinden ser det ut som det står en kvarnsten!
Masse har avbildat manbyggnaden på den sydligaste parten i Hallsarvegrannlaget. Vi ser manbyggnaden från omkring 1870, modern med fönster i små nischer och de då så populära trekantsfönstren. Papptaket samt köksbakbygget med vardagsingång tillkom runt 1900. Till höger ses en bostadsflygel från omkring1890 och till vänster en ovanligt utformad smedja.
Masse har klättrat över halvtunen, en låg gråstenstun påbyggd med ett par trolar, och gått in i grannens kalvgård och tagit en bild på ladugården tidigt en solig morgon. Vi ser den något lägre ladugården och den lite högre ladan och det underliga skjulet på gaveln, vilket verkar ha ett halmtäckt faltak!? Till vänster skymtar en ännu märkligare bulbod, se Bild 818.
I änget utanför tomten placerade man den brandfarliga smedjan. Den är byggd av sten med undermurat tegeltak och har fönster, något man förr inte kostade på smedjor. Dubbeldörrarna går utåt, så man kunde ta in stora saker och att dörrarna inte var i vägen inne. Utanför står två slipstenar, i regel slipade man finare eggverktyg på en särskild sten. Smedjan ser likadan ut idag.
Masse har förevigat grannlagets ungdomar när de leker en än så länge icke identifierad lek. Men han har också fångat en del av den rivna ladugården med tröskhus. Vänstra ladugårdsdelen har nog bytt agtak mot spåntak och därmed fått lägre nock. Byggnaderna ser ut att vara i rätt gott skick, så det är svårt att förstå varför de revs några år efter bilden togs.
Masse tyckte tydligen att lammhuset var så märkvärdigt att han tog en tredje bild där det var med. Man ser att nu är det övergivet med hål i taket, fågelholken har ramlat ner. Foderluckan i taket och hoimdluckan i väggen tyder på att byggnaden åtminstone delvis använts till djur.
Här ser vi ladugårdslängan med ladan t v med ena porten öppen. Sedan följer troligen stallet, därefter portlidret, gårdens infart med en höhäck stående inne. Sedan följer sannolikt kohuset och ungdjurshuset med varsin hoimd, där luckorna har ersatts med fönster. I förgrunden står en modern vattenpump.
Här står Johan Pettersson 51 år, hans fru Kristina född Närstrand 57 år och dottern de fick på lite äldre dar, Emmy Maria 14 år, alla i fina kläder. Manbyggnaden är 15 år gammal, man ser att putsskador fanns på den tiden också. Huset finns kvar tämligen intakt än idag.
Denna vårkväll har Masse tagit en bild av hela ladugårdens insida. Man ser på putsfläckarna vilka dörrar och fönster som ändrats eller kommit till. Dubbelkryssfönstren har tidigare varit hoimdluckor. Denna fina ladugård förstördes i en våldsam brand i början av 1950-talet.
Gaveln och baksidan av fähuset är helt slutna, det ser inte ut som om det ens finns gödselluckor. Det branta agtaket börjar bli dåligt. Den obligatoriska stegen hänger under takskägget. Även tröskhusets tak har börjat sjunka ihop litet. Ladugården i bakgrunden har genomgått en modernisering.
Bilden visar ladugårdens baksida på Botvides södra part, mycket lik norra partens, se Bild 656. Närmast ser vi laddelen med två fönster på gaveln och lucka och ladport på långsidan. Sedan följer tre fähus med gödseldörrar, fönster och luckor till hoimdarna. Luckorna till foderloftet är öppna för vädring.
Från vägen Gumbaldkväiar ser Tingströms ställe mer resligt ut än uppifrån backsidan. Gavelspetsen har moderna trekantiga fönster i hörnen. Slantunen är mera påkostad med 4 slanor och en båge. T h skymtar ladugården i bulteknik, påbyggd 1912 med foderloft i resvirke och försedd med moderna fönster.
Masse har tagit en bild av stranden så att lastningen av släke närmast ser oändlig ut. Här gick det troligen att ösa upp släke i veckor efter en god storm. De många gånger magra jordarna skulle ha gett betydligt mindre skördar om man inte haft släken.
Denna barvinterdag i slutet av januari är Masse nere vid Nabbu och fotograferar i det sneda kvällsljuset, hans och kamerans skugga syns på bilden. Han vill visa hur garngården, gistgården, ser ut med alla gistar och stänger för strömmingsgarnens torkning. En jägare med hund lutar sig mot en nyare typ av spikad torkställning. Se Bild 435, 421, 416.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.