Stockholms innerstad
Från 299 kr
Linköping 1971 och stor förändring väntar vid Stora torget. Utmed torgets västra sida har rivningar påbörjats och innan året är till ända kommer allt vara ett minne blott.
1967 var året då omfattande rivningar i kvarteret Konsuln kom till stånd. Här gårdshus till Nya Tanneforsvägen 20 kort före demolering.
Gårdsinteriör från Billstenska gården i Söderköping. Miljön som den tog sig ut kort före 1950-talets omfattande rivningar. Bilden visar gårdens stall och magasin vid tomtens västra sida.
Gårdsinteriör från Klostergatan 22 i Linköping. Fotoåret 1971 bevarade kvarteret Baggen ännu en stor del av områdets äldre bebyggelse. Nu stundade dock omfattande rivningar.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Bostadshus uppfört 1913 på Slottsgatan 15 i kv Lotsen. Tomterna hägnas mot gatan med plank och från elstolpen går ledningarna i olika riktningar. (Se liknande takutformning av byggmästaren på Slottsgatan 12 bildnr VMA11716 D34)
Ättetorpskyrkan i Åby tillkom för att möta samhällets ökade befolkning under förra seklet. Invigd 1962 efter att ha färdigställts i överensstämmelse med ritningar av arkitekt Kurt von Schmalensee. Interiör mot väster.
Den så kallade Asklundska villan i Linköping är uppkallad efter byggherren, tobaksfabrikören Ernst Asklund. Byggnaden stod klar 1894, uppförd efter ritningar av P A Löfgren och Gustaf Paulsson i Norrköping.
En något oskarp dokumentation av det vackra huset som tills det revs 1969 prydde Hospitalstorgets östra sida. Den rustika byggnaden uppfördes 1884 efter ritningar av Sven Hansson Gratz. Fastigheten inrymde en längre tid körsnärsfirman Aeimertohn.
Soldathemmet till Första och Andra livgrenadjärregementena i Linköping. Byggnaden stod klar 1925, uppförd efter ritningar av Axel Brunskog. Lågdelen tjänade som sällskapsrum, kafé m.m. Ett kyrkorum fyllde den högre, tvärställda byggnadsdelen.
Det pampiga stenhuset med adress Järnvägsgatan 8, erhöll en överbelastad arkitektur efter mönster från italiensk renässans. Det storslagna uttrycket avsåg att imponera på dem som färdades med tåg förbi Linköping. Huset uppfördes 1889-90 efter ritningar av Janne Lundin.
Vy från stationsbyggnaden i Linköping mot de pampiga hus som bär Janne Lundins ritningar. Dessa uppfördes 1889-90 och gavs en rik fasadutsmyckning ämnad att imponera på tågresenärerna. Byggmästare var den mycket produktive Johan August Johansson, "Veranda-Johansson".
Linköpings simhall stod klar 1965, uppförd efter ritningar av arkitekt Hans Westman. Knappt tio år dessförinnan hade samme man ritat den intilliggande Sporthallen. Bilden visar simhallens fasad mot Tinnerbäcksbadet.
Den 2 juni 1908 kunde domprost John Personne inviga Westmanska BB i Linköping. Staden hade nu fått ett tidsenligt barnbördshus. Anläggning kunde realiseras med hjälp av donerade medel från Henric Westman, stadens stora välgörare. För byggnadens ritningar stod Janne Lundin.
Vy mot Kanberget i Linköping 1916. På höjden reser sig stadens vattentorn, uppfört efter ritningar av Axel Brunskog och invigt 1910. Till höger om vattentornet skymtar den äldre vattenanläggningen i form av en öppen reservoar.
Barnsjukhuset i Linköping under uppförande 1929. Anläggningen var beställd av föreningen Östergötlands barn (FÖB) och i stor utsträckning finansierad genom privata donationer. För byggnadens ritningar stod arkitekt Axel Brunskog, vilka han generöst erbjudit FÖB kostnadsfritt.
Stora hotellet i Linköping från en tid före hotellet påbyggdes med en våning. I byggnadens markplan drevs butiker, närmast Frans Wilhelm Österbergs klädesbutik följt av Johan Conrad Krouthéns manufakturaffär. Byggnaden uppfördes 1852 efter ritningar av Jonas Jonsson.
Westmanska BB i Linköping 1916, åtta år efter invigningen den 2 juni 1908. Anläggningen hade realiserats med hjälp av donerade medel från Henric Westman, stadens stora välgörare. För byggnadens ritningar stod Janne Lundin.
Vy mot Nygatan 34 i Linköping. Den rustika byggnaden i blickfånget uppfördes 1884 efter ritningar av Sven Hansson Gratz, som vid tiden var anlitad av linköpingsföretaget Nylanders Ritbyrå. Fastigheten inrymde en längre tid körsnärsfirman Aeimertohn.
Falkenbergska ättens gravkor på kyrkogården till Vårdnäs kyrka. Det uppfördes 1830 efter ritningar av Carl Christoffer Gjörwell i en blandning av klassicism och nygotisk stil. Notera gravvårdarna som utan någon direkt struktur står i vildvuxen miljö.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.