Falköpings central, gamla byggnaden.
Från 299 kr
Falköpings central. Buffén.
Falköpings central. Bangården.
Falköpings Central (Ranten).
Falköpings central, godsinlämningen.
Ånglok vid Nyköpings central.
Statens Järnvägar,SJ M 610 1088, inkopplat på Fagersta Centrals bangård, som då gick under namnet Västanfors. Loktypen med axelanordningen CoCo erhöll vid leveranserna 1944-45, litterabeteckningen M, vilken under 1956 efter leverans av andra Ma-lokserien ändrades tilll Mg.
"Thüringerwald". Landskap från Thüringen, Tyskland. Thüringen är ett förbundsland i centrala Tyskland. Dess area är 16 172 kvadratkilometer. Dess största utbredning i nord-sydlig riktning är omkring 160 kilometer och i öst-västlig riktning omkring 200 kilometer. Förbundslandets huvudstad är Erfurt. Land Thüringen var en fristat och delstat i Tyskland, 1920-1952. Thüringen bildades 1 maj 1920 genom sammanslutning av de forna tyska furstestaterna Sachsen-Weimar-Eisenach, Sachsen-Meiningen, Reuss-Greiz, Reuss-Gera, Sachsen-Altenburg, Sachsen-Coburg-Gotha, Schwarzburg-Rudolstadt och Schwarzburg-Sondershausen.
Översvämningen i centrala Falkenberg 2006 Bild 1 Efter ett ihållande regn steg vattennivån kraftigt i Ätran. Det var bra fart på vattenmassorna vid Tullbron. Bild 2 Natten till den 14 december närmade sig vattnet trottoarkanten vid Ågatan. Bild 3 Den 14 december svämmade Ätran över och Ågatan gjorde rätt för namnet. Bild 4 Varningsskyltar om översvämningen sattes upp. Bild 5 Så här såg det ut på Ågatan nedanför Värdshuset Hwitan.
Bland Linköpings centrala gatustråk torde Trädgårdsgatan vara en av de mer obemärkta. Med ett tidigare längre lopp kom gatan att begränsas till sträckan mellan Djurgårds- och Apotekaregatorna. Under den period stadens busstorg var placerat i området -och vidare parkeringyta- utsuddades dessutom gatans läge i viss grad. Före den beskrivna epoken var gatan emellerid kantad av hus. Fotoåret 1946 hade några rivits för att ge plats för nämnda busstorg men Trädgårdsgatan 8 och vidare skulle ännu stå kvar en tid.
Vid 1800-talets mitt lades Drottninggatan ut i Linköping. Stadens expansion i söder krävde ett nytt stråk att bebygga utmed. Med början vid gatans östra delar uppfördes relativt enkla hus. Bildens Drottninggatan 16 är ett talande exempel och som låg utmed kvarteret Djäknen. Med tiden utvecklades önskemål om Drottninggatan som en paradgata och när bebyggelse nådde mer centrala delar krävde stadens styre mer artikulerade hus. Foto 1964.
Ett sprucket glasnegativ som likafullt har värde i sitt frusna ögonblick av en svunnen tid. Vy över sydöstra delen av Stora torget i Linköping. Året är 1898 och ännu ett kvarts sekel kommer torgets sida mellan Stor- och Tanneforsgatan vara oförändrad. Den egendomliga men vackra hörnfastigheten till vänster i bild uppfördes av borgmästare Samuel Pyttner några år efter den stora stadsbranden år 1700. Med sitt centrala läge kom byggnaden tidigt att inrymma handelsbod, vid tiden för bilden Fritiof Björnsons speceri-, garn och diversehandel.
Lusthuset på tomten till villa Wauxhall i Hejdegården. Ursprungligen stod huset i den så kallade Wernerska trädgården i centrala Linköping och flyttades till området omkring förra sekelskiftet. I Hejdegården tillhörde lusthuset till en början hemmansägare Jonas Jonzons egendom Villaberg men hamnade på Wauxhalls tomt vid avstyckningen för villan. Sedan 1958 är lusthuset placerat i Gamla Linköping. I förstone i trädgården till Spegelmakaregården, från 2006 invid Wärdshuset. Här dokumenterat av Östergötlands museum 1952.
In på 1900-talet var Vistvägen det större stråk som anlöpte Linköping söderifrån. Vägens passage över Tinnebäcken utgjordes en längre tid av bildens stenbro och trots brons centrala betydelse för staden är den sällan avbildad. Därför är det tillfredsställande att kunna visa denna, om än suddiga, bild från omkring 1920. Som hjälp till orientering kan sägas att bilden togs mot staden och att det numera rivna stenhuset i bakgrunden låg i hörnet Linnégatan-Snickaregatan.
Lerigt, spårigt och lantligt alldeles inpå kunten till centrala Linköping omkring förra sekelskiftet. Vid tiden benämndes den Tornygatan, stråket som ledde in till staden från gårdarna i norr och som vi sedan en tid döpt till Gråbrödragatan. Uthuslängorna till vänster tillhörde gården Kungsgatan 43, vars bostadshus då som ännu ligger utmed nämnda gata. Till höger skymtar de trähus som till största delen hörde till Biskopsgården. Domkyrkan måtte nämnas. Här med domens norra fasad mot betraktaren och ännu med sitt skifferbelagda sadeltak.
Gumpekulla är namnet på kullen mitt i dagens bebyggda Stångebro öster om centrala Linköping. Enligt äldre uppgifter ska det ha funnits flera resta stenar i området. År 1733 beskrev lektor Peter Schenberg platsen på följande sätt: hwarpå än månge långe stenar finnas, antingen stående eller liggande till bevis och widermäle..." Kvar står den så kallade Gumpekullastenen varpå årtalet 1598 står skrivet till minne av slaget vid Stångebro. Här en exklusiv men dessvärre av tiden påverkad dokumentation från omkring sekelskiftet 1900.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.