Enligt senare noteringar av Erik Karlsson: "Stenman från Bohus-Malmön har haft god jaktlycka. (Ett rävskinn gav i inkomst lika mycket som en stenhuggare tjänade i månaden en snörik vinter, c:a 100 kronor)".
Från 299 kr
fotografi
Omkring år 1700 skattköptes Araby av landssekreteraren Anders Malmén därefter var medlemmar av släkterna Unge, Silfvander, Hederstierna och Wrede ägare till gården. 1888 köpte grosshandlaren J.E. Berg i Växjö gården och lät uppföra en huvudbyggnad i slottsstil. Huset var i två våningar med tinnar, torn och glasverandor. På taket fanns en kupolliknande lanternin. 1938 lät dåvarande ägaren, Nils Bertil Aschan, skala bort utsmyckningarna och delar av huset. Växjö kommun köpte gården 1959. Ett naturreservat på 14 hektar bildades 1971. Idag ägs herrgården och berörd mark av Växjö Golfklubb
Omkring år 1700 skattköptes Araby av landssekreteraren Anders Malmén därefter var medlemmar av släkterna Unge, Silfvander, Hederstierna och Wrede ägare till gården. 1888 köpte grosshandlaren J.E. Berg i Växjö gården och lät uppföra en huvudbyggnad i riktig slottsstil. 1938 lät änkan efter dåvarande ägaren, fänriken Nils Bertil Aschan, skala bort utsmyckningarna och delar av huset. Den stenfot som syns idag är rester av det stora huset. Växjö kommun köpte gården 1959. Ett naturreservat på 14 hektar bildades 1971. Idag ägs herrgården och berörd mark av Växjö Golfklubb.
Omkring år 1700 skattköptes Araby av landssekreteraren Anders Malmén därefter var medlemmar av släkterna Unge, Silfvander, Hederstierna och Wrede ägare till gården. 1888 köpte grosshandlaren J.E. Berg i Växjö gården och lät uppföra en huvudbyggnad i riktig slottsstil. 1938 lät änkan efter dåvarande ägaren, fänriken Nils Bertil Aschan, skala bort utsmyckningarna och delar av huset. Den stenfot som syns idag är rester av det stora huset. Växjö kommun köpte gården 1959. Ett naturreservat på 14 hektar bildades 1971. Idag ägs herrgården och berörd mark av Växjö Golfklubb
fotografi, photograph
Tuna 17:1-4
Tuna 234:1
Själevad 188:1
"Blinde Ludde". Hade ledsyn, som tydligen försämrades med åren. Dragkärran var en ständig följeslagare, på vilken han bl.a. drog hem ved men också forslade varor från "samhället" till handlaren i Korsvägen. Skötte också sin mor. Allan Thylén minns honom som en glad hjälpreda hos fadern, August Thylén eller Johan Ludvig Olsson i Grimstorp. Vid ett tillfälle iakttog han honom stående barfota i gödselhögen lastande gödsel. Förs.boken:(p.295). N:a Sjudarekärr. Änkan Greta Karlsdotter, född 30/3 1827 i Älgarås, död 31/12 1914. Sonen Ludvig Karlsson, född 9/8 1865 i Älgarås. Dottern Augusta, född 22/7 1869 i Älgarås. Ludvig Karlsson till Ålderdomshemmet 1935, död 7/4 1942. (Konrad Gustavsson): Var ofta "halmbuse" vid tröskningen, d v s den som skulle få undan och trampa ner halmen. Kolossalt stark. Drog varor från stationen upp till handelsboden i Habelsbolet. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
"Blinde Ludde". Reprofotograf: Gunnar Berggren. Hade ledsyn, som tydligen försämrades med åren. Dragkärran var en ständig följeslagare, på vilken han bl.a. drog hem ved men också forslade varor från "samhället" till handlaren i Korsvägen. Skötte också sin mor. Allan Thylén minns honom som en glad hjälpreda hos fadern, August Thylén eller Johan Ludvig Olsson i Grimstorp. Vid ett tillfälle iakttog han honom stående barfota i gödselhögen lastande gödsel. Förs.boken:(p.295). N:a Sjudarekärr. Änkan Greta Karlsdotter, född 30/3 1827 i Älgarås, död 31/12 1914. Sonen Ludvig Karlsson, född 9/8 1865 i Älgarås. Dottern Augusta, född 22/7 1869 i Älgarås. Ludvig Karlsson till Ålderdomshemmet 1935, död 7/4 1942. (Konrad Gustavsson): Var ofta "halmbuse" vid tröskningen, d v s den som skulle få undan och trampa ner halmen. Kolossalt stark. Drog varor från stationen upp till handelsboden i Habelsbolet.
Tuna 249:1-2
Attmar 188:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.