S/S PREUSSEN i Sassnitz. Byggd 1909 av Schiffswerft AG Vulcan, Stettin-Bredow, Tyskland. Varvsnummer. 293. Dimensioner. 113,80 x 16,26 x 4,90 m. Brt/ Nrt/ Dwt. 2,849/ 1,090/ 2,425. Maskineri. Två 3-cyl, Schiffswerft AG Vulcan, Stettin-B §1redow ångmaskiner. Effekt. 3974 kW. Knop. 16,5. Passagerare. 975. Järnvägsvagnar 16. Spårlängd. 160 meter.
Från 299 kr
Din Sko och Mölndals-Posten på Brogatan 16. Mölndalsbro i dag - ett skolpedagogiskt dokumentationsprojekt på Mölndals museum under oktober 1996. 1996_1320-1337 är gjorda av högstadieelever från Åbyskolan 8A, grupp 5. Se även 1996_0913-0940, gruppbilder på klasserna 1996_1382-1405 och bilder från den färdiga utställningen 1996_1358-1381.
Stretereds egen idrottsplats byggs och arbetet pågick 1939-1942. Man ser en paus i arbetet med tillsyningsmannen, gymnastik-instruktören och slöjdläraren Ivar Andersson med eleven Knut Österberg, en okänd samt hästen Dunder under sommararbetet ca 1940. Invigningen ägde rum den 16 augusti 1942. Kolstybb hämtades efter kriget 1946 från Almedals fabriker.
Berättarcafé i Kållereds församlingshem på Vommedalsgatan 16, okänt årtal. Träffen handlade om Kållereds gymnastikförenings kommande 50-årsjubileum 1958 - 2008. Från vänster: Kerstin Benkel, Aslög Benkel, gymnastikledare Eivor Bjerrhede, Greta Nilsson (Tulebo), gymnastikledare Kristina Magnusson Molander, Berny Gustafsson (Bölet), Margit Hellström (Bölet) samt Karin Gustafsson (Bölet).
Ånglok, Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 16, tillverkat av Nohab 1917 för spårvidd 891mm. 1950 övergick loket till Statens Järnvägar SJ och fick littera SJ N6p 3163. I början av 1960-talet såldes loket av SJ till Hå Vallviks Järnväg. Det såldes 1969 till Roslagsbanans museiföreninge.
Statens Järnvägar, SJ Å 446. Före detta S&NJ 16. Ånglok med godsvagnar vid anläggningen av malmbanan. Lok tillverkat av Black & Hawtorn 1886som sadeltanklok . Tillverkningsnummer BH 918. Levererades först till S&N, Sverige och Norge Järnvägar. Såldes 1891 till Statens Järnvägar. Skrotades 1929 i Stockholms Gasverk.
Arbetare vid Vattenledningsdammarna. Varje år byttes sand i dammarna, de tvättades och lagades. Övre raden: Olle Bergman, Emil Karlsson, Alfons Andersson, Nils Karlsson, Ivan Palm. Nedre raden: Harry Svärd (1), Adolf Karlsson (4), Leif Andersson (5), Tager Wester (Väster?)gren (8), Nils Westberg (9), Erik Sandström (15), Nils Karlsson (16)
Kv. Brage, Smedjegatan 1, Nils Nilssons rälseri omkring 1913. Fr. v. 1. Hult 2. Karlèn 3. Erik Åberg 4. Josef Pettersson 5. Karl Bergkvist 6. ? 7. Aronsson 9. Jakobsson 10. I. Svärd 11. G. Karlén 14. Törnkvist 15. Gustavsson 16. Ingenjör Nils Nilsson.
Text som medföljde bilden: "1953. Nr. 16. Gunnar Johansson Handelsf. 50 år. från Full..?" Uppgifter från Munkedals HBF: "Gunnar var från Fulltaga. Han var föreståndare för Handelsmannaföreningens affär på Önnebacka. Flera perioder var han fullmäktiges ordförande. Han hjälpte även till i Munkedals folkbibliotek. Även känd som kyrkopolitiker".
Text som medföljde bilden: "1953. Nr. 16. Gunnar Johansson Handelsf. 50 år. från Full..?" Uppgifter från Munkedals HBF: "Gunnar var från Fulltaga. Han var föreståndare för Handelsmannaföreningens affär på Önnebacka. Flera perioder var han fullmäktiges ordförande. Han hjälpte även till i Munkedals folkbibliotek. Även känd som kyrkopolitiker."
Våren 1966 och saneringen av norra Hejdegården i Linköping är i allra högsta grad en realitet. Tinnerbäcksgatan 4 kort före rivning, ett av områdets hastigt uppförda hus för att möta det sena 1800-talets stora inflyttning till staden. För orienteringens skull nämns fastigheten Gripgatan 16 med butiksdel som skymtar bortom 4:an. I samband med omdaningen av området kom förövrigt delar av Tinnerbäcksgatan att läggas igen och bildens del bli del av Gripgatan.
I januari 1952 slog Snoddas Nordgren igenom med Flottarkärlek. Den 16 maj 1952 uppträdde han i Linköpings folkets park och slog publikrekord. Till vänster på bilden står Harry Westerlund, han kom senare att arbeta på Tekniska verken i Linköping. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
VGJ 5 . VGJ ,Västergötland - Göteborgs Järnväg .Stationshuset byggdes 1877 för föreningsstationen SJ-BJ. Nytt stationshus i trä 1929 .Stationen öppnades 1876 för godstrafik och 1881 för persontrafik. Ett första stationshus 1877. Det revs 1929 och ersattes av ett nytt, alldeles intill det äldre. Den nya stationsbyggnaden som var mycket lik den tidigare, revs 1984. 1 juli 1964 inordnades Olskroken organisatoriskt under Göteborg Norra. 16 juni 1980 upphörde persontrafiken .Stationshus i en våning i trä .Full expedition 1.6.1887
Skotska flygares gravar. Begravningen av de fyra skotska flygarna från LJ899 som nödlandade i sjön Röjen, ägde rum den 16 maj 1945 vid Fryksände kyrka i Torsby. Begravningsarrangemangen hade gjorts av lokala svenska myndigheter, som såg till att de döda blev hyllade som hjältar. Alla butiker och kontor stängdes, flaggorna stod på halv stång och gatorna kantades av tusentals sörjande. När varje kista lades i en grav på kyrkogården, sköt svenska hedersvakten salut.
Industri- och slöjdutställning 21 juni - 16 juli 1911 i Örebro. Utsällningen hölls vid Karolinska läroverket och Livregementets husarers ridhus vid Olaigatan. Bilderna är samlade i en bok med riktika fotokopior. Ordförande för programkommittén var landshövding Theodor Nordström. Fabrikör Anton Hahn fungerade som närmaste man och vice ordförande. Med i styrelsen satt även stadsarkitekten Magnus Dahlander. F. L Hellströms stenhuggeri, Örebro. K. Joh. Olssons stenhuggeri, Örebro.
Vy av Oskarshamns varv omkr.1905. 1. Hus i Gröndal 2. Två träpontoner, f.d. Neptunbolagets (sedemera kasserade) 3. Varvsområdet slutade här,strax ovanför porten. 4. Varghagen (för kasserad plåt) 5. Kajen. 6. Två bostadshus (Tomtebo) färdiga 1899 för varvsarbetare. 7. 16 familjers hus. Lägenhet 1 rum+kök. En del familjer hade 8 barn. I regel var det 4-5 barn i varje familj. Brunn fanns men ej rinnande vatten. Brunnarna finns kvar. 8. Snickeri (nuv.kontoret)- undervåningen är modellverkstad. Övervåningen Snickeri (under Snickeriförråd) 9. Fartyg under reparation vid kajen. Fartyget t.h. ligger under saxkranen. 10. Båt på liten slip (egentligen bädd) revs före 1912. 11. Kvarnstubbe. 12. Gamla förrådsbyggn. (två vån.) med kontor och ritkontor i ena ändan av övervåningen. 13. Pannverkstad-bortom den kopparslagareverkstad (revs 30-40 talet) 14. Skorsten för spantugn. Låg utanför båtskjulet-Rökkanalen ledde dit. 15. Båtskjulet. 16. Fartyg upplagda i väntan på reparation eller av annan orsak (dåliga frakter) 17. Varvsområdet slutade här. 18. Refoto SSHM 1969 efter foto tillh. Oskarshamns varv.Neg.17341A.
Tegelbärare vid bygge.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.