Hamn. I bildens mitt bogserbåten "Albert" och till höger den lilla båten med gnistsläckare "Svea". Byggnaderna mitt för barkskeppets bogspröt ligger i kvarteret Galeasen. Bogserbåten ALBERT köptes 1898 från Norge av F & E Nätterqvist, Härnösand och hette då VICTORIA. Döptes om till ALBERT och såldes till Luleå vid förra sekelskiftet. Kantrade och sjönk den 24 juli 1900 utanför inloppet till Åby hamn i närheten av Timmarksgrundet.
Från 299 kr
Student i Kalmar 1891; affärsanställd i Amerika 1891-93; verkställande direktör i AB Jersey Depot från 1899; verkställande direktör i Mörbylånga sockerfabriks AB 1909-15; ledamot i Fröbergska stiftelsen 1927-38. Ordförande i Åby kommunstyrelse 1918-42; i Jordbrukskassan 1928-37; i Kalmar Andelssvinslakteriförening 1926-33; i Kalmar läns lantarbetsgivareförening 1929-43; landstingsman 1925-38: Hushållningssällskapets förvaltningsutskott 1909-20, vice ordförande 1921-37. Gift 1904 med Louise Swanberg, född 1883, dotter till grosshandlare Carl Swanberg och hans hustru. Okänd 0382.
När givarens mamma och pappa arbetade fick han vara på dagis. Det låg bakom Åby någonstans runt Barnhemsgatan-Rundbergsgatan (Holtermanska). Den här bilden är från 1946 och givaren Stig (född 1942) sitter tredje från vänster längst bak med liten mössa på huvudet. På dagiset fick de hjälpa till med att bära in koks i små koksbingar. Som tack för besväret fick de en strut med russin. Pojken längst till vänster har en sådan i sin hand. Relaterat motiv: 2007_0449.
Så här såg det ut på Nya Torget en lördagsmorgon år 1973. Då kom bönder och affärsfolk hit och "dukade upp" sina varor till försäljning. På torget fanns god plats för parkering och till höger syns Konsums stora affärshall. I bakgrunden till vänster ses biografen Röda Kvarn och affärshusen vid Göteborgsvägen. Senare flyttades torghandeln till ett nytt torg i närheten av Åby Stormarknad inte långt från Kungsbackavägen.
Porträtt av kontraktsprosten Pehr Erik Rudebeck. Född i Rystad 1796 skrevs han in för studier i Uppsala 1817. Efter gedigen examen tillträdde han utan sedvanliga karriärsteg direkt som kyrkoherde i Hedvigs församling i Norrköping. Från 1830 gift med Sigrid Gustafva Brydolf och kort efter ingått äktenskap vald till kyrkoherde i Vist. Innan han år 1853 utsågs till kyrkoherde i Stora Åby hann han bli änkling men år 1842 omgift med Beata Charlotta Duvaer. Mot slutet av sitt liv utsågs han till kontraktsprost i Lysings kontrakt. Här porträtterad genom ett uppklistrat visitkort inom bård med levnadsbeskrivning.
Interiör av fabriksbyggnaden, 6 april 1946. År 1931 inköpte O. M. Grudén av Åbyfors bruk en fabriksbyggnad, där han efter omfattande restaurerings- och moderniserings arbeten var fabriken klar för att börja användas. Ingenjör O. M. Grudén grundade fabriken belägen i Åby, Valbo tillverkning av snökedjor. . Kedjorna tillverkas i alla förekommande storlekar och för alla hjuldimensioner för såväl person-som lastautomobiler samt för motorcyklar och traktorer. Sammansättningen av länkarna och kedjorna sker för hand. Omnämnas bör att en man sammansätter 100 kedjor på en dag.
Exteriör av fabriksbyggnaden, 6 april 1946. År 1931 inköpte O. M. Grudén av Åbyfors bruk en fabriksbyggnad, där han efter omfattande restaurerings- och moderniserings arbeten var fabriken klar för att börja användas. Ingenjör O. M. Grudén grundade fabriken belägen i Åby, Valbo tillverkning av snökedjor. . Kedjorna tillverkas i alla förekommande storlekar och för alla hjuldimensioner för såväl person-som lastautomobiler samt för motorcyklar och traktorer. Sammansättningen av länkarna och kedjorna sker för hand. Omnämnas bör att en man sammansätter 100 kedjor på en dag.
Flygkarta över norra delen av Mölndals kommun. Mölndals centrum med tät bebyggelse och med gator och vägar kring Mölndalsbro syns tydligt i mitten. Man kan också se Åby trav- och galoppbana som en oval ring, och kanske du även kan upptäcka Åbybergsparken och den kulle, på vilken kyrkan är byggd. I dalgångarna mot norr syns Toltorpsdalens och Krokslätts samhällen. Längst upp till vänster kan man se Eklandabergen och Västerberget ända upp till Botaniska trädgården i Göteborg. Mellan Toltorp och Krokslätt ser du Toltorpsbergen. Längst upp till höger syns bergen i Lackarebäck. Nederst till vänster finns Balltorpsbergen och till höger om motorvägen bergen i Hulelyckan och Rävekärr. Av Mölndals många sjöar kan du upptäcka Rådasjön och Stensjön längst upp till höger. Norr om Stensjön ligger Norra Långvattnet, och söder därom är Södra Långvattnet beläget.
Porträtt av Ebba Rudebeck. Dotter till kyrkoherden i Vist och sedermera i Stora Åby, Petter Eric Rudebeck och dennes maka Sigrid Gustava Brydolf. Makan/Modern avled i barnsäng 1841 och kvarlämnade fadern med den då 5-åriga dottern Ebba och hennes sex syskon. Fadern kom som brukligt och så hastigt seden stipulerade att gifta om sig. Han behövde inte söka den nya hustrun med någon större insats. Demoiselle Beata Charlotta Duvaer hade tjänstgjort i familjens hushåll i nära 10 år när paret eklaterade den nya alliansen. För Ebbas del kom vuxenlivet att dröja. Efter fadrens död flyttade hon med svärmodern och sina kvarboende syskon till släktingar i Sandby rusthåll i Hagebyhöga socken. Först till sommaren 1873 fann hon livspartner i köpmannen Hugo Hjalmar Napoleon Blomqvist, ägare av Hamra Mellangård i Västra Stenby. Bröllopet stod i Hagebyhöga kyrka i slutet av juli månad och därefter installerade hon sig i makens gård söder om Motala. Några egna barn följde inte med äktenskapet men paret tog till sig den i Västra Stenby och utomäktenskapligt födda Anton Hjalmar som fosterbarn. Gossens far tillkännagives inte i kyrkans rullor men hans dopnamn Hjalmar, likt Ebbas make, väcker frågor och kanske svar på adoptionen. Efterhand flyttade familjen till Mjölby och vidare till Karlstad. Efter makens bortgång i början av 1900-talet flyttade Ebba till Linköping. Här avled hon i sviterna av en hjärnblödning, då boende på dåvarande adressen Drottninggatan 43. Här portätterad omkring 1865.
Bernhard Aurelius föddes in i en släkt med påfallande många kyrkomän. Född i ett prästhem i Gamleby påbörjade han sina högre studier vid Linköpings gymnasium och gick därefter vidare för teologisk utbildning vid Uppsala universitet. Där avlade han examen 1860 och prästvigdes året därpå. Därefter följde tjänst som vice pastor i Risinge, Vånga, Stora Åby och Vreta kloster, innan han år 1867 erbjöds platsen som komminister i Hannäs. Efter tre år i den befattningen öppnade sig en ny möjlighet för honom. I Åsbo hade den åldrige kyrkoherde Borre avlidit och i oktober månad 1870 installerade sig Aurelius som församlingens nya prästman. Precis inflyttad gifte han sig med Sigrid Elisabet Matilda Peterson, bördig från Vreta kloster. Äktenskapet kom upplysningsvis att bära sex barn, varav fyra överlevde barnåren. Ur ett herdaminne får vi även veta något om de karaktärsdrag Aurelius bar. Där lovordas han som en synnerligen god präst med ett föredömligt uppträdande mot församlingsborna, vilka särskilt uppskattade hans drag av frid, godmodighet och låga anspråk. Dock kunde han enligt en församlingsbo vara "lite sinksammer på predikstoarn å ve husförhöra", men det får vi förmoda att de flesta hade överseende med. Bernhard Aurelius avled i Marstrand i samband med en badresa sommaren 1881.
Mathilda Zander fotograferad i Linköping under något av 1880-talets år. Hon var född i Varv 1852 men uppvuxen i Hogstad, Vinnerstad och Västra Stenby, där föräldrarna arrenderade gårdar. I sistnämnda församling dog fadern 1873 och en tid därefter utflyttade Mathilda till Stora Åby och en tjänst som lärare i kyrkskolan. Efter några år öppnade sig möjlighet för Mathilda att få undervisa i Linköping, vid stadens flickskolor. I förstone var hon i tjänst vid det då nyligen uppförda skolhuset på tomten nr 75 i S:t Kors kvarter, invid Trädgårdsföreningen. Från läsåret 1886 var hon stationerad vid stadens egentliga flickskola, som låg vid korsningen S:t Larsgatan-Drottninggatan. Efter tio lyckosamma år vid skolkatetern ville ödet något annat för Mathilda. Hon hade en tid haft problem med njursvikt och den 22 januari 1896 nådde hennes tid på jorden sitt slut. Enligt Östgöta-Posten, som noterade hennes begravning, bevistades den av "en till tusental uppgående menniskomassa". Vid sidan av anhöriga och vänner var skolrådets ledamöter inklusive folkskoleinspektören närvarande, jämte stadens samtliga folkskollärare och lärarinnor samt en mångfald skolbarn.
Solhemsgatan 10 år 1925. Arvskiften efter dessa finns i arkivsamlingen. Den 30 april 1921 gifte sig änkan Hilda Börjesson om sig med den 16 år yngre Gustaf Adolf Hallgren. Lisa Hallgren var en gladlynt och snäll, alltid vänlig mot oss barn. Ett av herms nöjen var att spela på Åby. Hon var också en duktig sömmerska som anlitades både av privatpersoner, som av sin dotter och mågs firma. GA Hallgren arbetade hela sitt liv på Papyrus. Elna Börjesson utbildade sig till sömmerska och gifte sig med Paul Kristoffersson som var skräddare. Tillsammans ägde de ett Dam och Herrskrädderi som låg på Frölundagatan 20 i Mölndal. Elna och Paul Kristoffersson hade en son Tore född på 1940-talet. Åke Börjesson gick i Centralskolan i Mölndal som då var nybyggd. Hans betyg finns i arkivsamlingen. Sitt första arbete hade Åke hos JE Hillerströms speceriaffär Frölundagatan 49. Hans arbetsbetyg finns också bevarat. Därefter började han arbeta i Göteborgs Gardinfabriker AB i Getebergsäng, Göteborg. Åke blev kvar där till fabriken lades ner 1958, han var då appretyrmästare. Appretyr är en sorts tygbehandling som gör tyget stelare. På Gardinfabriken mötte han sin blivande hustru Ingalill Dahlberg f 9/8 1915 i Örgryte Göteborg. Ingalill var dotter till Gideon och Emma Dahlberg. Gideon var född 1888 i Göteborg och arbetade som förgyllare vid Göteborgs Guldlistfabrik i Getebergsäng. Emma var född 1888 i Fässberg. Hennes far var vid hennes födsel trädgårdmästare hos Baaz på Katrineberg. Gideon och Emma Dahlberg bodde på Rosenhill, ett bostadsområde i Getebergsäng. De fick 6 barn. Senare flyttade till en lägenhet i det då nybyggda Burås. Åke Börjesson hade många intressen. Han var friluftsintreserad och hade tillsammans med kamraten Yngve Karlsson (Koks-Karlsson) en kanot. Det finns många foton på utfärder med kanoten. Åke hade också en segelbåt "Laila" som låg vid Hängesten på Näset. Flera utfärder gjorde han och hustrun med motorcykel. Åke var också intresserad av språk och litteratur. Han berättade gärna om att författarinnan Ella Hillbäck bott på Solängen och att han hade träffat henne och hennes föräldrar. Elias böcker hade han i sin boksamling. Foto och framkallning var något som han tidigt började med. Ett rum i huset inreddes med framkallningsapparat (hemmabyggd). Han skaffade också på 1950-talet en filmkamera och tog mycket film. Favoritobjektet var alltid hustrun Ingalill! År 1945 hade Åke inköpt den halva delen av huset som ägts av Alfred Persson på Solhemsgatan 10. Åke började renovera och sammanslog lägenheterna till en trerumslägenhet. Lägenheten rustades upp och blev för tiden en mycket modern lägenhet. I resten av huset bodde hans mamma och styvfar. Till lägenheten flyttade han och Ingalill efter giftemålet i juli 1948. Bröllopsfoto finns i samlingen. De hade träffats på den gemensamma arbetsplatsen Gardinfabriken. Där hade Ingalill arbetat i provrummet där försäljarna utrustades med gardinprover inför försäljningsresorna i Sverige. Bröllopsresan 1948 gick till Norge och det finns många foton från denna resa. Nästan varje sommar reste Åke och Ingalill på semester i Sverige. Till en början med motorcykel men senare med bil. 1964 flög de till Visby och senare även till Rimini i Italien. De hade inga barn utan ägnade sig åt syskonbarnen i stället. Jag Staffan f 1953 och min syster Annika f 1948 var de yngsta av syskonbarnen och räknade nog Åke och Ingalill som våra extra föräldrar. Vi gjorde ibland resor tillsammans bl.a. till Öland, där Åke hyrde på WZ:s semesterhem i flera år. De gjorde även resor till Norrland och Skåne. Många foton finns från dessa resor. År 1958 lades Gardinfabriken ned. Den flyttades till Norge och både Åke och Ingalill blev arbetslösa. Deras arbetsbetyg finns med i samlingen. Åke köpte då in fabrikens lastbil och med den gjordes många söndagsutflykter. Ofta fick jag och min syster och mamma följa med. Turen gick ofta till Ingsjöarna och Nordsjön i Lindome. Hur vi fick plats förstår jag inte. Jag har ett minne av att min syster och jag satt på flaket! Efter en tid bytte Åke ut lastbilen mot en grön Volvo PV årgång 1953, om jag inte minns fel. Med den fortsatte utflykterna nu ofta med Ingalills mamma Emma med. Nu blev också sommarresorna längre när de hade personbil. Senare på 1960-talet byttes den gröna PV:n ut mot en modernare PV som var gråblå. Den hade Åke fram till sin död. Arbetet med att pyssla om bilen var en viktig för Åke sedan han blivit pensionär. Att resa och även göra dagutflykter var något av det bästa Åke och Ingalill visste. Åke fick nytt arbete efter Gardinfabriken, Papyrus men där trivdes han inte med skiftgången utan bytte efter några år till WZ Melin på Mölndalsvägen. Där var han kvar till pensionen. Ingalill fick arbete på Tempo i Mölndal. Där arbetade hon deltid som kassörska. "16 Börjesson" var hennes anställningsnummer. Oftast satt hon vid utgången mot Bergmansgatan. Hon brukade arbeta 2-3 dagar i veckan. Arbetet var tungt, kassörskorna satt inte utan stod hela dagarna. Men hon trivdes bra framförallt med arbetskamraterna. Det finns foto på en resa till Italien som arbetskamraterna gjorde på 1960-talet. Huset på Solhemsgatan sköttes mycket noggrant och trädgården var alltid i fin ordning. Trädgården med blommor och andra växter var ett gemensamt intresse som de hade. Även huset hölls i god ordning och på 1960-talet installerades badrum och toalett. De som bodde utefter gatan kände varandra väl men en ny tid började komma och när en ny granne byggde nytt hus på 1970-talet klagade han över de vedbodar som fanns på tomten hos Åke och gränsade till grannen. Men eftersom Åke eldade med koks i kökspannan behövdes dessa bodar. Handlingarna finns i samlingen. Åke övertog hela fastigheten och löste därmed ut sin styvfar GA Hallgren, som dock bodde kvar till sin död i slutet på 1980-talet. Åke dog 1983 och Ingalill bodde kvar på Solhemsgatan med sin svärfar som granne. När hennes hälsa började svikta och hon hade svårt att sköta huset sålde hon det och flyttade till ett nytt HSB hus på Fallströmsgatan. Där fick hon en modern tvårumslägenhet. Huset på Solhemsgatan revs av de nya ägarna. Hennes glädje för utflykter fortsatte. En dag bjöd hon min syster på picknick i bergen ovanför huset. Där bjöd hon på medhavd korv och bröd. Hon gillade att planera kalas och kräftskiva för sina systrar och syskonbarn. En gång var det även filmvisning av Åkes filmer. Men hon fortsatte även med resor. Vid jul och midsommar åkte hon gärna till pensionat runt om i Sverige. Med PRO-föreningen och Hjärt- och Lungsjukas förening åkte hon ofta till olika semestermål så länge hälsan tillät. Med telefonens hjälp höll hon kontakt med släkt och vänner livet ut. Hon dog i februari 2002 i sin lägenhet lugnt och stilla.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.