Arboga Blåsorkester på Stora torget under Arbogaträffen
Från 299 kr
Arboga Blåsorkester marscherar på Stora torget
bilder, fotografi
fotografi
Bildroska tillhörig Oscar Pehrsons speceriaffär, med reklam för "OP:s" Jubileumskaffe. Det togs fram till 50-årsjubileet 1949 men Oscar avled 1948. Sonen Sven Erik Pehrson tog då över firman. Fotografens siluett speglas i rutan, men det går inte att se vem det är. Bilen står parkerad på Västra Vallgatan vid Brunnsparken, då man ser tornet på Varbergs kyrka i bakgrunden. (Se även bildnr VMA11792 K1_52-55.)
Tidigt under medeltiden uppfördes en kyrka i Tuna. Under 1600-talet byggdes kyrkan ut och genomgick flera renoveringar. År 1737 byggdes ett kyrktorn på västra sidan. År 1764 byggdes en ny sakristia. Under 1800-talet genomgick kyrkan flera reparationer. Till slut bestämde man sig för att bygga en ny kyrka. För att minska omkostnader behöll man tornet. Nya kyrkan byggdes som ett skal som inneslöt den medeltida kyrkan som revs 1893. Här finns bland annat släkten Hammarskjölds familjegrav.
Motiv från Örtomta 1931. Dold i grönska skymtar ortens kyrka med sitt låga tak och stora, rundbågiga fönster. Då som nu ger byggnaden en bestämd prägel av 1800-tal. Kyrkans byggnadshistoria är emellertid komplicerad och utgår från socknens äldsta stenkyrka som till- och ombyggts i etapper. Av mer omvälvande restaureringar kan nämnas rivningen av tornet 1829-1830 och ett arbete 1854-1856 som medförde att kyrkans exteriör förlorade sin medeltida prägel.
Tidigt panorama över Linköping. Centralt ses stiftets domkyrka som den tog sig ut på 1870-talet. Det så kallade Hårlemanska tornet tillkom vid en omfattande ombyggnad av kyrkan under åren 1847-1858. För ombyggnadens ritningar stod arkitekten Carl Hårleman. Under en genomgripande ombyggnad under åren 1877-1886 kom kyrkan att kraftigt omdanas och i stora drag erhålla sitt nuvarande utseende. I förgrunden breder Trädgårdsföreningens odlingar ut sig. Anm: Det finns skäl att anta att Hilda Düring här återanvänt fotografiet från faderns (Frans Dyring) produktion.
Kv. S:t Botvid, S:t Olofsgatan 48. Tidigare S:t Olofsgatan 67. Kallades därför 67-an. Byggdes 1905 av fabrikör Frans Johansson. Var från början bostadshus och kallades efter ägarens förnamn "Franska palatset". Tornet, som syns på bilden, togs bort i början av 30-talet. Frans Johansson startade Rantens Strå- och Filthattfabrik vid Bangatan 10. Fadern hästhandlare Josef Johansson hade f.ö. stallar på området. Där var senare slakteri och är nu lagerbyggnader för "Skinnville". Hattfabriken flyttade till S:t Olofsgatan 42.
Galten Kumpen såldes på auktion för 1575 kronor på Östgötaauktionen av avelssvin. Fjorton avelsgaltar såldes till ett medelpris av 765 kronor. På bilden ser man utroparen David Gomér och grisen Kumpen. Auktionen hölls i slakthuset som idag kallas Tornet. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Telefontornet i rimfrost, slutet av 1800-talet. På taket till den nya telefonstationen vid Malmskillnadsgatan i Stockholm byggdes 1886 ett jättestort torn i järn. Därifrån gick 4000 telefontrådar ut över hustaken i staden. Stationen var världens största i sitt slag och Stockholm den telefontätaste staden i världen vid den här tiden. Telefontornet stod kvar till 1953 då det måste rivas efter en eldsvåda. Tornet brann den 23 juli 1952.
Vinga. Vinga fyr och lotsstation ligger på en kal klippö uti havsbandet. Fyrtornet är byggt av granit av första ordningen, som kastar två skarpa blänkar var halvtimme. Till venster på bilden sjösemafon med mast och armar genom vilkas olika ställningar man ger fartygen signal angående vinden och havsströmmarnas riktning och styrka. Intill tornet ett pyramidformat sjömärke. Å Vinga fyr finns alla morderna apparater för väderleksiakttagelser samt nederbördsmätare m.m.
På bilden ses en ubåt i ytläge. En vajerantenn går från fören till tornet på vilket beteckningen "Sl" (Sjölejonet) står med vit färg. Ute på manöverbryggan står tre personer men det går inte att se deras individuella drag eller eventuella gradbeteckningar. Akterut ses en torpedbärgningskran samt en tretungad örlogsflagga. I övrigt syns hav och himmel; bilden är komponerad på så vis att horisonten ligger längre upp i bilden.
Med Daga och Arne Hansson på Öland. Långe Jan. Långe Jan, angöringsfyr på Ölands södra udde. Det 42Â m höga fyrtornet ger huvudfyren en lysvidd på 48Â km. Det vita tornet har ett svart bälte för att underlätta igenkänning under dagtid. Fyrtornet uppfördes ursprungligen 1785 då man förmodligen använde material från det raserade medeltida kapellet Sankt Johannes (Jan). http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=246789
Alnö kyrka. Kyrkan invigdes 1896 och ersatte då en kyrka av trä som brunnit ner efter 25 år. Detta är en nygotisk tegelkyrka, ritad av arkitekt Ferdinand Boberg. Kyrkan består av klocktorn, långhus med utbyggnader i väster för trappor till läktarna samt ett polygont kor med sakristia och arkivrum på ömse sidor. Ingången är förlagd i väster genom vapenhuset i tornet. Långhuset har trätak med öppen takstol och koret har tegelvalv.
Härnösands rådhus. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset. Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.