Bostadshuset på gården Horsklippan i Lyrestads socken (Lars Anderssons gård). Albin Andersson och hans hustru Anna samt Annas mor Lovisa med barnen Lars, som står emellan Albin och Anna, samt Sven. Nvarande adress Solbergavägen 53. Huset ser idag inte ut riktigt på samma sätt. Det fick en ny, större veranda och balkong 1952. Huset byggdes 1865 och har haft följande ägare: 1865 - 1872 Okänd 1872 - 1874 Klara Lovisa Nilsdotter 1874 -1887 Anna Lovisa Klasdotter 1887 -1888 Klas Bengtsson 1888 - 1895 Gerda Klasdotter, Henrik Martin Klasson, Johan Elias Klasson, Lydia Sofia Klasdotter. 1895 - 1906 Johan Elias Klasson 1906 -1906 Carl Muhr 1906 - 1944 Albin o Anna Andersson 1944 -1989 Lars o Inga Andersson 1989 - 1996 Systrarna Helena Lönngren, Christina Bruhn, Annika Kvarth 1996 - Stig o Helena Lönngren På bild A77524 finns förutom Albin Andersson och hans hustru Anna även barnen Maja, Nils och Erik samt Annas mor Lovisa. På bild A78527 finns även barnen Maja, Nils och Erik med.
Från 299 kr
Albin Andersson och hans hustru Anna och deras barn Maja, Nils och Erik samt Annas mor Lovisa. Horsklippan, Lyrestad med nuvarande adress Solbergavägen 53. Huset ser idag inte ut riktigt på samma sätt. Det fick en ny större veranda och balkong 1952. Huset byggdes 1865 och har haft följande ägare: 1865 - 1872 Okänd 1872 - 1874 Klara Lovisa Nilsdotter 1874 -1887 Anna Lovisa Klasdotter 1887 -1888 Klas Bengtsson 1888 - 1895 Gerda Klasdotter, Henrik Martin Klasson, Johan Elias Klasson, Lydia Sofia Klasdotter. 1895 - 1906 Johan Elias Klasson 1906 -1906 Carl Muhr 1906 - 1944 Albin o Anna Andersson 1944 -1989 Lars o Inga Andersson 1989 - 1996 Systrarna Helena Lönngren, Christina Bruhn, Annika Kvarth 1996 - Stig o Helena Lönngren
Strosor rep 2 25 juli 1966 Två yngre kvinnor klädda i korta sommarklänningar och med sommarskor på fötterna går på en gata i centrala Örebro. Två små barn, en liten pojke samt en lite större flicka går bredvid de två vuxna kvinnorna. Den ena kvinnans klänning är vit med stora bubblor på. Den andra kvinnan bär en mörk, randig klänning och bär två kakpåsar- en i vardera handen. Den lille pojken har vit, kortärmad tröja samt svarta kortbyxor på sig. Den lilla flickan bär ett mörkt linne med vita kanter runt samt ett par kortbyxor. Andra personer syns runtomkring kvartetten. Bilar är parkerade intill parkeringsmätare vid trottoarkanten. En buss samt en lastbil syns på gatan i bakgrunden.
Stationen byggd 1892 med stationshus öster om banan från samma år.för (Hässleholm -) Vittsjö - Markarydsbanan på östra sidan av bangården. När Skåne - Smålands järnväg, SSJ anslöt 1894 delade bangård med Hässleholm - Markaryd Järnväg, HMJ man byggde ett eget stationshus på den västra sidan, kallat Markaryds Västra. Dess funktioner flyttades till SJ-stationen 1932. Västra är 1991 en personalbyggnad. Det finns även ett större godsmagasin och tvåportars lokstall kvar. En fjärrblockeringskur, Fjb-kur har tillkommit. Ställverkshuset på plattformen revs 11 april 1988. De båda stationerna slogs samman 1932 och övertogs av SJ 1940. Vid sammanslagningen slopades östra godsmagasinet och ett lokstall med tillhörande verkstad. Stationshuset, en och en halv våning i trä, har fått en mindre tillbyggnad samt genomgått en grundlig renovering. Efter att båda banorna förstatligats 1930 kom Markaryd Västra att användas för annat ändamål. Stationsbyggnaden revs 2010.
Stationen byggdes 1961.Linjen har aldrig haft persontrafik utan byggdes för skogsindustrins transporter då främst till Kargsborgs pappersbruk. Att järnvägen inte går tiil de större städerna utmed kusten har medfört ett stort problem för att kunna köra persontrafik Sträckan Morjärv-Haparanda har dessutom låg standard och besvärlig bangeometri för godstågen, samtidigt som den används av den tämligen betydelsefulla godstrafiken mellan Norge-Sverige och Finland -Ryssland. man beslöt att elektrifiera och rusta upp den befintliga linjen Boden-Morjärv-Kalix. Första spadtaget på den nya banan togs i september 2006 och det första eltåget till Kalix gick i december 2011. Under 2012 beräknas även den helt nya järnvägen från Kalix till Haparanda tas i bruk. Linjen Morjärv-Karungi-Haparanda kommer då att läggas ned.
Utställning i Portugal, våren 1947. Text på maskinskrivet papper uppklistrat på fotografiets baksida: "Vår utställning å "Feira Popular" som hålles av en av de större tidningarna här "O Secculo" t. förmån för barnkoloni för fattiga barn, är öppnad, och jag ska endera dagen sända Eder fotos av interiörerna i min paviljong, där Edert fabriksmärke återfinnes med en uppsättning prover. Detta el. dessa fotos gå separat. För dagen kan jag endast sända Eder en kopia av tidningens foto från öppnandet, taget i min paviljong. Den officersklädde mannen i mitten är Portugals President Marskalk Carmona, den ngt. fyllige t. höger som lyfter vänstra handen är tidningens chef Pereira da Rosa, den lille i mitten är krigsministern, och slutligen den längst t. höger civil är den omskrivne Moreira, som skall besöka Eder. Jag själv syns ej, jag var i sällskap med Dir. Tham och fru fr. Husqvarna samt andra hrr. och damer på andra sidan."
Scanpump i Mölndal. I mitten av 80 talet fanns funderingar att flytta tillverkning av pumpar från Gothia pump i Höör till pumptillverkningen i Mölndal. För att visa samt att intressera de som var anställda på Gothia att det fanns möjligheter att flytta till Mölndal och få arbete på pumptillverkningen där, bjöd man därför hit de anställda i Höör f;r att tillsammans med sina familjer se vilka möjligheter som fanns för utveckling och anställning. På bildenhälsar VD Hans Borneson de hitresta från Höör välkomna till Mölndal. Undertecknad visade verkstaden och efter detta fortsatte undertecknad att med buss transportera samtliga runt i Mölndal för att marknadsföra densamma, både visa bostadsområden samt naturområden runt staden. M.V.H Lennart Wall Anställd 51 år på “Pumpen” (Längst av alla) (2015-10-11) Jo det byggdes nytt i orten Höör under pompa och ståt. Det var flera “tunga” besökare från näringslivet i regionen vid invigningen av den nya fabriken som levde några år. Det som sedan hände var att den typen av pumpar som tillverkades på Gothia var av större del fartygspumpar. Då marknaden för dessa avtog kanske p.g.a konkurrens från Asien så blev det som man uttryckte sig Gothia “blöder” ett uttryck för att det ej var lönsamt längre. Då undertecknad deltog i samtalen om nedläggning av Gothia samt eventuell flytt till Mölndal var intresset mycket svalt för en flytt till Mölndal. De flesta som hade anställning på Gothia hade ju villor, barn samt bekantskapskretsen på orten. Några enstaka nappade på erbjudandet, oftast hade de någon form av specialkunskap så deras förhandlings möjligheter var av större dignitet. (2015-10-12)
Kopia av den större Jellingestenen på Domplein i Utrecht. Den större Jellingestenen DR 42 är svår att tidsbestämma, men troligen rest mellan 960 och 985 av Gorm och Tyras son Harald Blåtand i Jelling till minne över föräldrarna. Stenens inskription berättar samtidigt om Haralds egna bedrifter. Han enade Danmark och gjorde danskarna till kristna. Stenen har tre olika sidor. Den ena har runor ingraverade och på den andra är ett stort fabeldjur, troligen ett lejon. På tredje sidan är en bild av den korsfäste Jesus. Stenen står ungefär på sin ursprungliga plats mitt emellan de två gravhögarna i Jelling. Det råder dock inget tvivel om att stenarna har flyttats, då det vid utgrävningarna på 1940-talet påvisades att en av gravarna på kyrkogården delvis låg under stenen. Stenen har också rests någon gång efter att den varit omkullvält. Haralds runsten är 2,43 meter hög, väger cirka tio ton, och lär ha tagit över ett år att rista. Senare undersökningar har visat att runorna ristats vid tre olika tillfällen. Så är till exempel delen om Haralds kristnande tillagd efteråt. Stenen är utsmyckad med djurornamentik på ett sätt som kallas Mammenstil, efter gården Mammen på Jylland. Mammenstilen är detsamma som Jellingestilen. Vad gäller tillhuggningen av stenen bär den tecken på västeuropeiska influenser. I motsats till den traditionella nordiska, med djupa inhugg i hård granit, har denna sten huggits loss, så att drakslingan och övriga utsmyckningar har en plan relief. Det är en teknik som man använde till mjukare sandsten i bland annat Tyskland och England. Reliefer i nordisk stil är annars utförda i kalksten eller sandsten. Den enda direkta europeiska parallellen är irländska granitkors. Själva runinskriften är också utförd efter västeuropeisk tradition, istället för den traditionella lodrätta eller bandformade texten har denna sten text i vågrätta linjer. Detta följer latinsk form och efterliknar därmed ett dokument nedskrivet på pergament. Preben Meulengracht Sørensen har påpekat, att detta markerar en förändring beträffande det sätt runstenen användes till. Traditionellt hade inskriftens ändamål varit att beskriva och hålla fast, men denna sten hade ett kommunicerade ändamål; den skulle berätta kungens budskap. Texten lyder på nusvenska "Harald kung lät göra dessa kummel efter Gorm, sin fader, och efter Tyrvi (Thyra), sin moder. Den Harald som lagt under sig hela Danmark och Norge och som kristnade danerna."
Karl XI - 1660-1697
fotografi, photograph
fotografi
Skamvrån. Ur Ett hem (26 akvareller)
Malsta
Flygbild från söder över Nöjesfältet och Gröna Lund på Djurgården. Beckholmen i fonden.
fotografi, photograph@eng
Hans och Walther von Hallwyl
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.