Karlstad
Från 299 kr
Strånäset
Vårfruberga klosterruin
Väktarmon
stadsbebyggelse, spårväg, spårvagn, flerbostadshus, markis, gatubelysning, annonspelare, buss, stadsgata, spårvagnshållplats, lastbil
fotografi
1937 hade Falkenbergs rådhusrättsin sista ordinarie session. På ordförande platsen t.f borgmästare CASSEL Ivan , till vänster t.f. förste rådman HERRLIN Hilding, t.h andre rådman TOMANDER Oskar (närmast borgmästaren) och extra rådmannen LUNDIN I.W.A. Stående åklagaren t.f stadsfiskal JOHANSSON Yngve. Det sammanträde Falkenbergs rådhusrätt höll i går med början kl. 10 f.m. var den sista av de regelbundet återkommande ordinarie sessioner rådhusrätten i staden hållit sedan mer än 600 år. Falkenberg kommer fr.o.m. årsskiftet att förläggas under landsrätt och därmed är stadens egen urgamla domstol ett minne blott. Utdrag ur Falkenbergs Tidning 1937-12-28
Det tredje vykortet från Carlos Rogberg till Yvonne Gyldén. Text: " så charmant hustru begifva sig på sådana långturer. Under dessa samtal, under hvilka han ständigt kom tillbaka till eder och barnen frågade jag honom om han tillåta mig skrifva till eder för att insända de fotografier som jag tog av Frithiof som ett litet sista minne innan återseendets sista timme slår. Med glädje antog han mitt förslag och här ser ni resultaten. Visserligen på postkort blifva de ej så bra som på vanligt papper, men om så önskas så står jag till tjänst med"
Stenkällare tillhörande gården Bölet 1:3 "John Andreassons" och "Johannes Erikssons" år 1979. Backen till vänster kallas "Krakebacken". Stenkällaren är riven. Anledningen till att gården har två namn (Andreassons och Erikssons) är att gården var en gammal släktgård från tidigt 1700-tal. Sista ägaren av den släkten hette Alida Eriksson och hon var gift med Johannes Eriksson (född 1842). När Alida avled 1928 sålde barnen (Staffan Bjerrhedes farmor var en av dem) gården till en kvinna som hette Lotta Hansson, hon drev en slöjdaffär i Göteborg. Lotta gav gården till två syskonbarn; John Andreasson och hans syster Emma. De blev de sista brukarna av gården. Relaterat motiv: A1658.
Fotografiet visar Lisbeth Sjöberg och hennes tant Hildur, när de befinner sig i Riccione i norra Italien och det är deras sista kväll där. Osäkert vilket år när fotografiet är taget, men av Lisbeths utseende och ålder att döma, så ser det ut att vara taget någon gång under 1960-talet, då hon torde befinna sig i tonårsåldern.
Kägelbanan flyttades till Gamla Linköping från Drabbisdal, Berg. Landssekreteraren Adolf Wallenberg (1827-1895) uppförde kägelbanan i trädgården på sin ägandes gård Djurgårdsgatan 17 vid Trädgårdsföreningen i Linköping för enskildt begagnande 1868. Den flyttades något av de sista åren av 1800-talet till Drabbisdal i Vreta klosters socken.
Skräddaren Anders Petter Malmström (1841-1935) i Linköping. Född i Mjölby 1841 kom han till Linköping som skräddargesäll 26 år gammal. Gift 1870 med Sofia Pettersson (1846-1937). De kom att få fyra barn och flytta runt inom Linköping för att från omkring sekelskiftet bo i ett hyreshus vid Djurgårdsgatan. Sitt sista levnadsår bodde han på Hjälmsäters ålderdomshem.
Brattfors 1923. Från vänster: En bergsmansgård, blåsmaskinhuset, ruiner av stångjärnssmedjan. Brattforshyttan anlades redan före år 1540. Var i början av 1600-talet nerlagd, men startades sedan upp och stängdes till och från. År 1644 var tre hamrar upptagna vid Brattforshyttan. Produktionen steg betydligt vid lancashiresmidets införande år 1853. Hammarslagen i smedjan tystnade år 1918. Brattforshyttan blåstes för sista gången år 1920.
Bjurbäckshyttan 1920. Ruin av masugnen. Lungsunds socken blev i början av 1600-talet industrialiserad genom anläggningen av Bjurbäcks bruk. Bruket omfattade både masugn, stångjärnssmedja och manufakturverk. Den första reduceringen av Lungsunds gamla järnindustri skedde redan år 1841 vid Bjurbäck, där hyttan då för sista gången blåstes.
Gruppfoto av personalen vid Strömbergshyttan 1979. "Sista bilden på de som var kvar. 5:a fr. v. övre raden i blå jacka: Sune Hörlin. 3:a fr. h. i mittenraden i brun jacka: Ove "Bommerås" Pettersson. 2:a fr. h. främre raden: Jackie Täck". Färgfoto.
Flygfoto över Sporred 1:4 "Brunos" okänt årtal. En mindre gård i Sporred, ägd av Bruno Bengtsson (1887 - 1975). Han hade både växthus, drivbänkar, handelsträdgård och partihandel. Hus och ladugård revs på 1980-talet. Bruno och hustrun Ingeborg var de sista brukarna.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.