Ytterligare en bild från söder. Bakbygget är uppfört, det var det inte 1906, se Bild 921. Annars är det sig likt. Stora halm(?)stackar står bakom ladugården. Det måste ha varit en mycket god skörd det året, om man inte kunde få plats med allting inne på det mycket stora loftet. Har man tvättat mattor? Det ser ut att hänga mattor på slantunen!
Från 299 kr
Vi ser den mycket välbyggda ladugården från trädgården. Ladugården är symmetriskt uppbyggd, vilket var vanligt, men här är det ovanligt konsekvent. Det är dubbla fähus med jämn fönstersättning på var sida om ladan med dubbla portar. Spåntaket är exakt jämnt, vilket är ovanligt på en så här pass stor byggnad, alltid brukar det svacka lite någonstans. Till höger syns vedstackar och grenved på torkning.
Här ser vi ladugården från norr med ett äldre inpanelat bulhus på gaveln. Ladugården var byggd 1909 och innehöll stall, ko-, gris- och hönshus. Stilen är den sedvanliga för tiden med fähusdel i sten och foderloft i resvirke under halmtak och spröjsade fönster. Till höger står ett tröskhus som kan vara äldre.
Här ser man ladugården från Husarvehållet, till vänster skymtar Liffrides ladugård, vilken ännu står kvar. Hemmor ladugård är mycket fin och i gott skick. Öppningen mellan tröskhuspelarna är igenbyggd med en bulvägg. Halmtaken är mycket bra, tröskhuset har kanske ag. Ladugården revs 1938 och flyttades in på andra sidan manbyggnaden och buldelarna återanvändes.
Här ser man hur nära vägen ladugården stod. Hitre delen var fähus, det stora fönstret har nog varit en hoimdlucka, medan småluckorna nog är ljusgluggar. Portlidret är förbyggt och gårdens infart är troligen flyttad till hitom ladugården, en gatgrind skymtar i vänstra kanten. Sedan följer ladporten och därefter bulladan. Stolpen visar på telegrafledningen genom socknen till När.
7 år efter förra bilden på manbyggnaden gick Masse in i grannpartens trädgård och tog den här bilden av det stora huset. Det ser precis likadant ut som förra gången, tom humlen framför ytterdörren växer på samma sätt. I bakgrunden skymtar man det långa brygghuset. Den här typen av stora manbyggnader finns det rätt många av i Garde och framför allt i Alskog.
Masse har arrangerat en tydlig bild av ryssjan, så man ser fångstarmarna och den inre struten där fisken simmar in genom hålet till utrymmet längst bak och inte kan komma ut därifrån. Bulladugården kan vara höjd i senare tid med ett foderloft.
Hallsarve och Smiss grannlag har givit sig ut en liten bit på isen för att dra not. Man har börjat hugga hål i isen. Det verkar vara stilla och rätt fint väder, troligen milt för det ser ut att vara vatten på isen. Längst t h står Hallsarve Hans Karlsson.
Resningen av de mycket höga takstolarna ser en smula vådlig ut! Att takstolarna står på så höga "stolpar" beror på att man avser att göra ett högt foderloft med brädpanel ovanpå fähuset i sten. Den totala takhöjden blir den samma, men volymen på loftet blir mycket större genom träväggen och taket blir därigenom betydligt flackare.
Stenbyggnader uppfördes på detta vis. Kalkstenen staplades utan bruk emellan, s k kallmursteknik. Sedan slår man på bruk på ut- och insidan, här har man börjat med det på loftet. Man ser hur räilaget, bjälklaget, är infogat, liksom karmarna. Ladan skall få agtak, det syns på helarna, de stora pluggar som är inborrade i rad på hammarbandet.
Fie Alfred och Jakob hyvlar en bräda med oxhyvel på en särskild arbetsbänk kallad fogbänk, på vilken man kunde spänna fast brädan. På marken ligger några hyvlar, säkert ditlagda av Masse för att visa hur de ser ut. De små skulle kunna vara profilhyvlar, medan den större med handtag av oxhyveltyp är svår att bestämma.
Fie Oskar Larsson, 56 år, skall iväg och slå. I ena handen har han sigden, liebladet, och i andra örvet, skaftet, med örvkrokarna och nacksruven. Här ser det ut som om sigdspånet är fastsatt vid nackskruven. Se Bild 87. Oskar har sedvanlig arbetsklädsel och sin höga vegakeps.
Här ser vi ladugårdens högra del som innehåller ett stort fähus och bakom tröskhuset ligger ladan. över ladporten sitter en stock i väggen, vilket tyder på att det funnits ett äldre skede för ladugården. Dubbelkryssfönstret har nog ersatt en hoimdlucka, det har nog varit en lucka ovanför fähusdörrarna också. Tröskhuset har tagits i anspråk som vagnbod, en höhäck står utanför.
Masse var nog lite imponerad av den nya ladugården och tog många bilder. Här ser vi den nya ladugårdsvinkeln. Kvar av de gamla byggnaderna stod bara en vedbod i resvirke med faltak, vedtravar syns t h, liksom en sågbock och en del sågad ved. Ett brunnshus med toppigt tak pryder gården. En vässten står vid tunen, inte långt ifrån brunnen.
Här ser vi gårdsparten ute från landsvägen. Infarten är densamma än idag, men det är inte några slantunar på sidorna. Manbyggnaden och den nya flygeln skymtar och är sig lika idag. Däremot är alla uthusen utbytta. I förgrunden t h syns en nyplanterad äppelodling, vilken i stor utsträckning ännu finns kvar.
Lausbackar var förr i stort sett skoglöst. Här står Masses fru Majken och dottern Maja vid några tallar, som troligen planterats några år tidigare. Man ser det öppna landskapet runt ikring och i bakgrunden det lilla torp Klintbergs köpte 1907. Här var tidigare åkrar överallt, men nu en bit in på 1900-talet började man överge dem.
Här har en ryttare passerat och balkarna är urtagna, sk upptäppt lid. Lidfalen står lutad mot tunen, man ser urtagen för lidkrokarna, samt en dekorativ urtagning. Kvinnan håller i en sticksöm, man fick inte gå sysslolös, kvinnorna stickade alltid medan de gick. Möjligen är personerna Maria Elisabet Jakobsdotter med sonen Arvid Larsson.
Först här ser man att ladugårdsflygeln i sten inte går fram till buldelen, utan att det är ett öppet portlider mellan byggnaderna. Stendelen var alltså fristående, men taken var hopbyggda. Detta kan ha skett senare, för normalt var stråtak inte hopbyggd iom att det var svårt att få taken täta i vinklarna. Agtaket är gammalt och kraftigt mossbelupet.
Här ses gårdsparten från sydost, i bakgrunden kan man ana grannparten som ligger precis under backarna. I förgrunden ser man en liten bit av den gamla vägen, som gick från Kotorget och sneddade ner söder om dessa parter och gick vidare ner mot Nybro.
Masse har tagit en mängd bilder från Nöiu, nedanför örnkull rätt nära Brändu fiskeläge. Se Bild 449-454, merparten av Bild 468-481, Bild 197, 198. Här ser vi släke, tång, i strandkanten. Släke var förr ett mycket viktigt gödningsmedel till åkrarna. I bakgrunden ses sk äutstäuor, stängsel ut i vattnet fastsatta i stenfyllda träkistor.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.