Station öppnad 23.12.1896. En- och en halvvånings stationshus i trä. Lokstall och vändskiva flyttad hit 1896 från Fridhemsberg. Fram till 1909 fanns poststationen i stationen. 1926 byggdes stationshuset om med bl a två nya övernattningsrum för lokpersonal. Stationen nedlagd 30.4.1961. Lokstallet borta och stationshuset ombyggt till kiosk 1988 . Station anlagd 1900
Från 299 kr
Sågverket i Munksund i utkanten av den yttre fjärden mot Piteå sett från bottenhavet, längre fram i bild ligger Fingermanholmen där man når den inre fjärden och till slut Piteå via antingen Munksundet till vänster om holmen eller Djupsundet till höger.
Visby station öppnad öppnad 1878 av Gotland Järnvägar, GJ. Då byggdes tvåvånings stationshus i sten. Nytt magasin uppfördes 1912. Rälsbussgarage med fyra portar byggdes 1945. GJ förstatligades 1947. Den allmänna trafiken lades ned 1960. Enskild godstrafik i Visby Andelsslakteris regi bedrevs på sträckan Slakteriet-Visby hamn fram till maj 1962.
Vagnsurspårning vid Flen. Statens Järnvägars, SJ mätvagn Bo7 2249 byggd på Örebro huvudverkstad 1915. Efter olyckan byggdes vagnen om på Kalmar Verkstad då den fick ny stålkorg. Den användes som mätvagn fram till 1971 då mätutrustningen togs bort och skänktes till Tekniska Museet.
Första stationshuset togs i bruk 1876. Nytt stationshus byggdes 1900. Samma år byggdes bangården ut till sju spår .På smalspårstiden fanns inget egentligt stationhus, utan ett 1850 uppfört hamnkontor tjänstgjorde även som stationshus fram till breddningen 1875/76. Kombinerad station/poststation sedan 1865. Nytt stationshus uppfört av SWB 1875/76.
Station öppnad 23.12.1896. En- och en halvvånings stationshus i trä. Lokstall och vändskiva flyttad hit 1896 från Fridhemsberg. Fram till 1909 fanns poststationen i stationen. 1926 byggdes stationshuset om med bl a två nya övernattningsrum för lokpersonal. Stationen nedlagd 30.4.1961. Lokstallet borta och stationshuset ombyggt till kiosk 1988 FJ ,Falkenbergs Järnväg
Statens Järnvägar, SJ B 1385. B 1385 fanns på I distriktet fram till 1936. Loket blev av med vakuumbromsapparaterna 1929 och fick turboelektrisk belysning 1931 så detta handlar om den tidsperioden. Matarvattenförvärmaren satt kvar till 1938 och sluten hytt kom året efter. Elvarningsskylten byttes vid denna tid till åskvigg. TT
Statens Järnvägar, SJ B 1385. B 1385 fanns på I distriktet fram till 1936. Loket blev av med vakuumbromsapparaterna 1929 och fick turboelektrisk belysning 1931 så detta handlar om den tidsperioden. Matarvattenförvärmaren satt kvar till 1938 och sluten hytt kom året efter. TT
Bro över Dalälven. Krylbo - Jularbo. Anläggning av en ny kraftigare bro 1915-16. Den bro som byggdes kom att vara i bruk fram till 1994 då de ersatten av ännu en ny bro. Bron som syns i bild är bron från 1873-75, den finns kvar(2014) och kommer eventuellt att bli byggnadsminnesförklarad. Mvh Börje Forslund
Skövde - Axvalls Järnväg, SAJ, banvaktstugan vid Stenberget på linjen mellan Våmbsklevens hållplats och Billingens hållplats. 1870 års Varnhemsväg korsar järnvägen. En av arbetlagsledarna för SAJ banbygge 1902 - 1904 var Gustav Karlsson. Han blev senare banvakt med placering i banvaktstugan vid Stenberget där han tjänstgrorde fram till 1945.
Statens Järnvägar, SJ Xa4 206 byggdes av ASEA och levererades till SJ 1938. Den gick i trafik i Malmöregionen fram till 1970, och skrotades någon gång mellan åren 1970-73. Litterat vid leverans var Xa4, men ändrades till Xoa4 1940 och slutligen till X4 1970. Här står motorvagnen inne på Hagalunds bangård, bilden troligen tagen strax efter leverans.
Statens Järnvägar, SJ F 1271. Loket tillverkades 1916 av Nydqvist och Holm AB och tillhörde de största konventionella ånglok som SJ ägt. SJ F1271 såldes 1937, tillsammans med övriga F-lok, till Danske Statsbaner, där det gick i trafik fram till 1970 då det slutligen skrotades.
Vid industrispåret vid mjölkcentralen på bangården i Enköping. Sidospåret till vänster, c:a km 1,6 från Enköping, ledde till mjölkcentralen, syns till vänster, och fram till 1946 även vidare till Enköpings mekaniska verkstad. Spåret till höger ledde till Enköping och bakom fotografen låg linjen till Enköpings hamn.
TGOJ Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund järnvägar tre turbinånglok posserar utanför lokstallarna. Loken var tillverkade av Nydqvist & Holm i Trollhättan, NOHAB. Lok TGOJ M3t 71 levererades till OFWJ 1931, lok TGOJ M3t 72 och TGOJ M3t 73 levererades 1936 till TGOJ. Loken var i drift fram till 1953.
Bangården i Charlottenberg. Ångloket är troligen en B-maskin och vagnarna bredvid är ABo3a 1080, SJs första restaurangvagn vilket syns på fönsterindelningen med alla fönstren i korridoren, samt en F3 från f.d. UGJ. Vagnen rakt fram är en DFo1 vilket gavelfönstren avslöjar. TT.
Statens Järnvägar, SJ Yoa1 31 var en eldriven provrälsbuss som byggdes av ASEA och ASJ 1948. Rälsbussen togs fram för att testa om eldrivna rälsbussar kunde ersätta de dieseldrivna på de elektrifierade sträckorna. Försöket slog väl ut och SJ satte in rälsbussen i reguljär trafik och beslut togs att konvertera 30 stycken beställda dieselrälsbussar till elektriska rälsbussar.
Statens Järnvägar, SJ Yoa1 31 vid Falun järnvägsstation. SJ Yoa1 31 var en eldriven provrälsbuss som byggdes av ASEA och ASJ 1948. Rälsbussen togs fram för att testa om eldrivna rälsbussar kunde ersätta de dieseldrivna på de elektrifierade sträckorna. Försöket slog väl ut och SJ satte in rälsbussen i reguljär trafik och beslut togs att konvertera 30st beställda dieselrälsbussar till elektriska rälsbussar.
Hälsingborg färjestation. Postvagnen på bilden, SJ Do 1143, byggdes om från Co 1901. Året efter littrerades vagnen DFo2 och den fick tillsammans med systervagnarna 1108 - 1111 bälg i ena änden 1910. I samband med detta littrerades alla vagnarna om till rena postvagnar litt Do1. De gick sedan i trafik på västkustbanan fram till 1938 då de slopades.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.