Teckning av Fritz von Dardel. "Till Anna i skänken. Tacksamma lärljungar". "Strumpor 1895." En kvinna och två män. Till vänster en soldat, till höger en betjänt på väg med kaffebricka. I taket hänger strumpor på tork. Till vänster en skjorta uppspänd på torkställning.
Från 299 kr
Loka brunn 2 22 juli 1966 Två herrar varav den ena har bar överkropp och den andra är klädd i vit skjorta, mörk slips och mörka byxor är ute i en eka i vattnet nära Loka brunn. Mannen i skjorta ror. Mannen med bar överkropp vinkar till fotografen. Kläder som hänger på tork på en tvättlina syns i bakgrunden.
'Stadsvy med gata och ev. tork, stora hus längs kullerstenslagda gatan. Längs gatan rad med häst och vagn. På byggnaden skylt ''Hotel Europé''. Promenerande människor. Elstolpar eller telefonstolpar. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5278:1-21. Se även fotonr. 5269-5292 med bilder från Stuxbergs resa till Kaukasien.'
Ark med två monterade foton och text: "Båten Margarethe a. Fiskebåten Margarethe på ingående till stora bryggan i Narssaks hamn nedanför livsmedelsfabriken. Den har gröna grenar fastbundna i riggen och överst på masten. b. Närbild på båtens akterparti för att visa torsken, som hänger till tork i riggen."
Vykort, "Varberg. Strandbad". Badande med badhytterna i bakgrunden vid Skarpe Nord, då damernas badplats och sedermera nakenbad. Stadens styrande ville få folk att använda badkläder på 1910-talet, så hytternas badföreståndare hyrde ut sådana. På hytthusets räcke hänger badhandukarna på tork och påklädda badbiträden står och ser ut över de badande. Mot 1920-talets slut hade badplatsen utvecklats mer till ett nakenbad för kvinnor.
Vy över innergården på Vallda herrgård där tvätt hänger på tork. Gården har åtminstone tre timrade byggnadslängor, varav två ser ut att ha byggts samman i ett senare skede, där fasadpanel saknas. (Se även bildnr G8358- G8359 manhusbyggnaden, på bild G8362 torkas tvätt, G8364 östra flygeln, G8447, flygelbyggnad)
Statens Järnvägar, SJ Tåghem på vintern. Tågsättet består av Statens Järnvägar, SJ F1 modell 1915 skidvagn, S7 25552 dusch och tork, 2 st WLAB02b, WLA01b 1245, 2 WLA01c, S7 4293 sällskapsvagn, S07 1272 sällskapsvagn, S07 1275 matsalsvagn, S07 2503 köksvagn S7 25823 kyl och förråd och S07 4105 personalvagn. TT
Medföljande text: "Hälsö, omkring 1910-12. Fotografi mot SO av Hälsö, på folkmål kallad för Kvia, med Björkö (och Richard Martinssons slip) i bakgrunden till vänster. På redden ligger både klink och kravellbyggda båtar: från vänster Fridhem, Oskar Frida, Sally, Löven, Bris. Makrillgarn på tork kan ses till höger. Mitt på Hälsö Huvud ligger dåtidens största hus på Hälsö, som tillhörde specerihhandlare Axel Karlsson. Ägare till bilden och uppgiftslämnare: Julius Karlsson, Hälsö".
Här ser man hur Per Olssons planerat att fortsätta ladugårdsbygget med en breddning och höjning av ladugården. Den provisoriska tätningen med halm är verkligen originell. Den gamla ladugården har agtak, den nya halmtak. Den gamla ladugården är byggd med sten upp i nock, det har bara de äldsta. Båda ladugårdsdelarna innehåller varsitt fähus och det ser ut som att båda har hoimdluckor här på baksidan. Bakom slantunen i förgrunden hänger fisknät på tork.
Vinterveden är huggen och ligger på tork, för att i augusti bäras in i vedboden, som nog ryms i magasinets högra halva. Vad den andra halva använts till är oklart. övervåningen är just magasin, det ser man på alla vädringsluckorna. När det var torr luft och lite vind, öppnade man luckorna och öste säden genom att kasta den upp i luften, så var man tvungna att göra före fläktarnas tid så säden inte möglade. I bakgrunden skymtar några av grannpartens uthus.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Ekonomibyggnaden från 1904 intill Länslasarettet i Varberg som invigdes 1901. Byggmästare var Nilsson och Axel Kumlien hade gjort ritningarna till båda dessa tegelbyggnader. Ekonomibyggnaden låg utmed Västra Vallgatan och utöver typiska utrymmen som köksavdelning, desinfektionsrum och tvättstuga fanns här även personalbostäder, kontor och arkiv. Rum för mangel, tork och linneförråd låg på övervåningen men förbands med tvättstugan i källaren via en hiss.
matlagning, barn, kvinna, hydda, fotografi, photograph
Johan Bengtsson, adress Olofsbo 4 levde med familj på 4 tunnland jord och fiske. Han hade för vana att gå längs stranden och samla drivved till bränne. När hans händer inte orkade att bära längre på ålderns höst, drog han veden efter sig i en fisklåda och snöre över axeln. Johan blev 102,5 år gammal. Här med barnbarnen Ann-Christine och Erling Bengtsson. Uppe till höger ses torsk hänga på tork ( läs mer om den i mappen samlingar/dok/mat). I bakgrunden Hildings egen tillverkade segelkanot. Läs mer om Johan i boken Olofsbo vår hemby 1996.
På väggen hänger ett par träskostövlar på tork. Det är rymliga träskor som klätts med höga skaft av läder, skaften gick upp på halva låren. Dessa använde man vid uthavsfiske som skydd för väta och för värme, särskilt på vinterhalvåret. Boden är en bulbod, där de otäta bularna på långväggen tätats genom påspikning av bräder. Gavelfältet är utbytt med moderna bräder och boden har kostats på papptak. Den har en lucka i stället för fönster, vilket var det vanliga om man överhuvudtaget hade något ljusinsläpp i boden.
Vykort, "Halmstad. Soldattorpet vid Landalasjön." Vid ingången står en gosse och håller i dörrhandtaget, en man med en skyffel och en kvinna som håller i en pinne fäst vid fasaden. I boden till höger har katten sin ingång. Tvätten hänger på tork i solskenet och i bakgrunden hägnas tomten av en hankgärdsgård. Soldattorpet ligger vid Landalasjön på nordöstra sidan av Galgberget i Halmstad och flyttades dit från Västergötland år 1914, skänkt av godsägaren Axel Håkansson. Före detta korpralen Anders Magnus Asp flyttade in i torpet med sin hushållerska, där de fick bo gratis mot att han vaktade det då nyinrättade regementsmuseet och visade dess samlingar för besökare. Troligen är det han på bilden.
'Större och mindre myror äter på ett fikon. :: :: Text till bilden: ''Jag hade lagt ut några fikon till tork, kanske 20 meter från stranden. Efter några timmar hade diverse flygande kryp hittat hit, samt mängder av stora svarta myror. Ungefär så stora som svenska hästmyror. Individstorleken växlade betydligt. De större myrorna hade soldatkaraktär så att säga, deras opropotionella huvuden var utrustade med enorma bitverktyg. Myrorna bet inte sönder fruktköttet istället delade de fikonet genom att dra ut cellerna en efter en. Först bet de ett snitt runt cellens cirkelformiga ytteryta, sedan tog de tag med käkarna och segdrog tills fiberna lossnade och åkte ut. Därefter satte sig myran på baken, vek in bakkroppen och ställde sig i krum och i denna ställning arbetade den samman de sega och smetiga fruktfiberna till en kulformad klump som den drog iväg med. Jag tog inte reda på vad de sedan gjorde. Bör ha haft underjordiskt bo. Terrängen runtom var trädlös. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6989:1-9.'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.