Motiv från Fagerhults prästgård, huvudingången från gården. Den är gulmålad med en sexdelad plan. Gården uppfördes mellan 1800-1818. Den var tidigare rödmålad och hade i stälet för veranda en låg kvist .
Från 299 kr
Staffans kyrka på Stenebergshöjden, Brynäs. Ritades av Knut Nordenskjöld och invigdes 1932. En treskeppig kyrka vars torn, placerat vid nordvästra hörnet, kröns av en av Sveriges största torntuppar. sydvästra hörnet ett vapenhus, huvudingången åt väster.
Staffans kyrka på Stenebergshöjden, Brynäs. Ritades av Knut Nordenskjöld och invigdes 1932. En treskeppig kyrka vars torn, placerat vid nordvästra hörnet, kröns av en av Sveriges största torntuppar. I sydvästra hörnet ett vapenhus, huvudingången åt väster.
Fagerhults prästgård, med huvudingången från gården. Den är gulmålad med en sexdelad plan. Gården uppfördes mellan 1800-1818. Den var tidigare rödmålad och hade i stället för veranda en låg kvist .
fotografi
Odaterad vy mot Hylinge herrgård i Västra Husby socken. Enligt en inskriftstavla över huvudingången fullbordades den nyantika byggnaden 1788. Tack vare inkriften vet vi även att byggmästaren var Anders Sundström, länsbyggmästare i Nyköping. Mycket tyder på att ritningarna leverats av Olof Tempelman. Byggherre var landhövding Fredrik Georg Strömfelt.
Dokumentation av Liljeholmens stearinljustillverkning. Fabrikshallen. Huvudingången genom den 100 m långa fabriken. Tv. Förvaringsskåp för golvvärmare, som används för att tina upp stelnad stearin i pistongerna i ljusmaskinerna. Intill detta är ljustestskåpet som används för att kontrollera ljus ur produktionen av produktpersonalen.
Högby gamla kyrka uppfördes under 1100-talets senare del. Kyrkan var byggd av finhuggen kalksten och bestod av ett högt och avsmalnat torn, långhus, ett lägre och något smalare kor samt en halvrund absid. Huvudingången med vapenhus var väl tilltaget och vänt mot söder. Kyrkan revs för att 1872 ersättas med en ny kyrkobyggnad som uppfördes omkring en kilometer söder om den gamla och kom att brukas gemensamt med Västra Skrukeby församling.
En enkel stuga, vars väggar är av liggtimmer, rundade på utsidan. Stugan har två dörrar, en ramverksdörr med tre speglar som troligtvis utgör huvudingången, samt en mindre, enkel skivdörr intill Två fönster i en luft vardera, där glaset är spröjsat i sex mindre, kvadratiska rutor, syns på bilden. Ett av dem står öppet. Gaveln på det låga, flacka sadeltaket är ovanför huvuddörren, där också en skylt med texten "Skogshyddan" sitter. Stugan är omgiven äv träd och växtlighet. Troligtvis står den vid Skönstaviks fritidsläger.
Söraby kyrka, Rottne. Kyrkan i Söraby uppfördes 1780-1781. Den är byggd i sten och vitkalkad. Långhuset med brutet tak avslutas med ett halvrunt kor i öster. Sakristian är byggd på norrsidan i nära anslutning till koret. Tornet i väster där huvudingången är belägen är försett med en hjälmformad huv samt tornur i de fyra väderstrecken och krönt av en mindre lanternin. De båda medeltida träkyrkorna revs. År 1825 fick den sammanslagna församlingen namnet Söraby.
Mausoleum, Studiematerial, Fotografi, Photograph
Återinvigning av Egby kyrka efter restaureringen. Kyrkan anses från början varit en liten absidkyrka från 1100-talet. Under 1200-talet förhöjdes murarna i långhuset och valv slogs som bars upp av en kraftig mittpelare. Kyrkan erhöll en övervåning med små skottgluggar och fick karaktär av försvarskyrka. Kyrkan försågs under 1300-talet med sakristia på norrsidan i anslutning till koret och ett vapenhus på sydsidan. Torn saknades. Istället hade en mindre klockstapel byggts på mitten av långhusets tak. 1817 genomgick kyrkan en större ombyggnad. Ett kyrktorn uppfördes med lanternin för kyrkklockorna. 1200-talets kyrkorum förändrades radikalt genom att valven raserades, triumfbågen utplånades. Huvudingången förlades till det nybyggda tornet. Kyrkorummet försågs med ett trätunnvalv. Endast den lilla absidens valv bevarades. (Hämtat från Wikipedia)
Norra Rottne och Södra Rottne var församlingar som båda hade små, bristfälliga träkyrkor. Behovet av nybyggnad hade diskuterats sedan mitten av 1700-talet. År 1779 sammanslogs de båda församlingarna under namnet Rottne. Året dessförinnan hade beslut fattats om nybyggnad av gemensam kyrka. Den plats som utsågs för den nya kyrkan låg nordost om den gamla kyrkan i Södra Rottne. Ritningar till kyrkan hade upprättats av Överintendentsämbetet. Kyrkan som fick en gustaviansk prägel uppfördes 1780-1781 . Den är byggd i sten och vitkalkad. Långhuset med brutet tak avslutas med ett halvrunt kor i öster. Sakristian är byggd på norrsidan i nära anslutning till koret. Tornet i väster där huvudingången är belägen är försett med en hjälmformad huv samt tornur i de fyra väderstrecken och krönt av en mindre lanternin. De båda medeltida träkyrkorna revs. År 1825 fick den sammanslagna församlingen namnet Söraby.
Egby kyrka. Det är troligt att den allra första kyrkan i Egby var en liten enkel byggnad i form av stavkyrka. Under mitten av 1100-talet uppfördes den nuvarande kyrkan i kalksten bestående av långhus, kor och absid. Koret skildes från långhuset med en smal triumfbåge.I absiden var det ännu bevarade altaret placerat. Med anledning av det oroliga politiska läget i Östersjöområdet förhöjdes under 1200-talet långhusets murar varvid kyrkan erhöll en övervåning med små skottgluggar och fick karaktär av sockenfästning eller försvarskyrka. Övervåningen bars upp av valv vilande på en kraftig mittpelare. Koret erhöll ett lågt kryssvalv. Kyrkan försågs under 1300-talet med en sakristia på norrsidan i anslutning till koret och ett vapenhus på sydsidan. Torn saknades. Istället hade en mindre klockstapel byggts på mitten av långhusets tak. Under 1700-talet genomgick kyrkan som tydligen under 1600-talet fått förfalla ett flertal underhållsarbeten och reparationer. Exempelvis reparerades yttermurarna ,yttertakets spånbeklädnad ersattes med tegel , fönster förstorades och nya bröts upp. Exteriören rappades och vitkalkades. En riktigt stor ombyggnad ägde rum 1818-1835 varvid ett torn uppfördes i väster med lanternin för kyrkklockan . Interiört förändrades 1200-talets kyrkorum radikalt genom att valven raserades. Koret förenades med långhuset varvid triumfbågen utplånades .Huvudingången förlades till det nybyggda tornet .Kyrkorummet försågs med ett trätunnvalv. Endast den lilla absidens valv bevarades. 1959 ägde en omfattande yttre och inre restaurering rum då långhusets sydportal igenmurades och ersattes av ett fönster. Absiden frilades genom att altaruppsatsen flyttades till södra väggen. Bänkinredningen byttes ut mot en helt ny. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.