Stadsdelen Hejdegårdens norra område började bebyggas vid det sena 1800-talet. Linköpings stad hade tills då bebyggelsemässigt gjort halt mot Tinnebäckens flöde men det ökade befolkningstrycket gjorde en expansion söderut nödvändig. Bildens husrader utmed Gripgatan uppfördes på det gamla jordbruksområdet Tinnerbäckslyckorna. I stadens randområden var bostadsstandarden generellt enkel men gav husrum och då främst för den egendomslösa samhällsklassen.
Från 299 kr
Linköping 1939 och några av tidens människor har gjort sig ärende till Stora torgets södra delar. Det gamla rådhuset i Linköping var som sådant en kompromiss som samlat flera parallella funktioner. Domprostboställe, polisstation och bank var några verksamheter som rådmännen hade att dela huset med. Fotoåret hade magistratens förutsättning i huset dock förbättrats.
Vävstolen är troligen uppställd i salen hos Fie Oskar Larssons. Det ser ut som om man väver något tunt, kanske handdukar, och mycket är redan gjort. Rummet har sannolikt originaltapeter från 1880-talet, medan dörren verkar var äldre. En kakelugn skymtar t h. Skänken och pigtittaren är ungefär jämnåriga med huset. En av Masses ytterst få interiörbilder.
Så här fina vedstackar hade Kauparve Lars Persson gjort, vilket vittnar om att han hade ett visst nöje i att arbeta med veden. Bitarna är mestadels fint kluvna för att passa till en järnspis. Att stapla runda vedstackar var en konst, de hade mycket lätt för att rasa.
Här har Masse gjort ett redskapsarrangenmang för textilier, uppställda på en planka mot en vägg för att synas tydligt. Dessutom finns en centimeterstock uppställd. Spinnrocken är av vanlig 1800-talsmodell. Det spunna garnet förs över till haspeln t h. Från haspeln träs härvorna upp på nysteln. Bubinerna hör ihop med vävning.
Här har man lagt spåntaket nästan färdigt och det ser ut som an har gjort ny locklistpanel på gavelfältet också. Man har slagit några spikar i taket och lagt stegen emot, så man har nåt stöd att stå mot. Vilka gubbarna är går inte att se.
Detta jordluckrings- och ogräsrensningsredskap är helt gjort av trä och mycket välbyggt för att klara påfrestningarna av lerig och stenig jord. Harven har drag med svänglar för två hästar som troligen ligger löst framlagda i "hörnet" för attsynas. Bilden är tagen vid samma tidpunkt på Fäiä-Jakås gård som Bild nr 6, 16, 17 och18. Lägg märke till de långa flovedsstaplarna!
I sitt uppdrag att dokumentera äldre byggnader och miljöer har man vid Östergötlands museum gjort nedslag på otaliga platser i vårt län. Stundom väl ansvarsfullt kan tyckas, som här när det gistna dasset till Norra Bråten söder om Ödeshög inte föringades uppmärksamhet.
Parti av Drottninggatan i Linköping. Gatan lades ut under senare delen av 1800-talet och bildade i stora drag stadens bebyggelsemässiga gräns i söder. Husen gavs en ståndsmässig karaktär, varav ett antal ännu kvarstår. Två sådana exempel är husen närmast till vänster i bild, Drottninggatan 37 följt av 35. Båda uppfördes runt förra sekelskiftet av byggmästare Anders Ohlsson, som troligen även gjort ritningarna till gatufasaderna.
Kvinna fotograferad i atelje. Kvinnan är fotograferad sittande på en balustrad. Hon är klädd i klänning gjort av mossliknande material och toppig hatt. På hatten står det "SVEA". Fotografiet är upplimmat på en svart kartong där det står "Riegers studio L.Harris Prop. 555 Third ave N.Y.
Konsums snabbköp i Åbylund. Observera skylten "Ta själv". Väggmålningen har Lars Gunnar Holmqvist gjort. Matbutik. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Ungern, 1948. Motiv av Robert Fultons hjulbåt: "Clermont" med vilken han navigerade Hudsonfloden i New York stat, 5 sjömil per timme. Byggd i USA, 43 m, lång, 1807. Fulton hade redan 1803 gjort en ångbåtsresa på Seinefloden i Paris men inte mötts av förståelse - (t.v.): Robert Fulton: Amerikan, född i Pennsylvanien: 1765-1815. "-Uppfinnare serie-"
Medlemmar av Svenska Uppfinnareföreningens styrelse uppvaktar Axel Welin på hans landställe i Tyresö fredagen den 2 juni 1944 med anledning av en dona- tion på 6000 kr Welin gjort föreningen.Personerna är från vänster: ing.C.A. Hult, som även samtidigt donerade 6000 kr, ing. Axel Welin, dir. Albin Johansson, ing. Fr. Carlsson, dir. Selim Karlebo samt civ.ing. Birger Kock.
I värdeburen har expeditionsförman Anton Nerhardt t v fullt upp att göra med allt värde som skall expedieras tidigt på morgonen. En tavla som han själv gjort visar de olika förbindelserna med tåg, buss och bil man har till och från Alvesta - upp emot 100 varje dygn. De andra i buren "slår" värdepåsar.
Postkupén ser ut som den gjort förut, men organisationen är något annorlunda. Kupémästare Tore Welinder, närmast, har befriats från arbetet med värdet och kan helt ägna sig åt att vara arbetsledare. Områdessorterar och expedierar all värdepost gör överpostiljonerna Osborne Raask och Anders Stenke.
'Bo med 4 ägg av storspov. Närbild :: :: Text på baksidan: ''Ärade Broder. Tack för kortet. Ringarna är återsända. Trots det dåliga ... Beredde mig ''möckningen'' stort nöje, ty jag såg mig om lite ivrigare än vanligt i naturen och hittade mycket fler bon än jag annars skulle gjort. Omstående är ett storspovbo. Många hälsningar, din tillgivne Carl Gustav Hamilton, överstelöjtnant Boden.'''
'Porträtt av Dr Karl Asmund Rudolphi gjort av H. Löwenstein. :: Text under porträttet: ''D. Karl asmund Rudolphi :: Der Mensch hat nichts zu eigen. So wohl steht nichts ihm an, als dass er Tren´erzeigen. Und Freundschaft halten kann. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7044:1-15 med porträtt.'
Båtsmanstorpet Rusatorpet i Wämöparken. Flyttades till parken 1993. Namnet kommer från att båtsman Rus från Lösens socken bott i det. Jonas Pettersson Rus (1838-1916) antogs som båtsman 1861 och tjänstgjorde bland annat som eldare och förrådskarl. Brist på dokumentation kring torpet har gjort att det förekommit felaktig information om dess historia.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.