Collage av ett stort antal porträttfoton. "Kongl. Majts Befallningshafvande o Landtstaten, Kronobergs Län, 1896". Överst ser man dåv. landshövdingen, greve G.H. Spens, med tjänstemännen i dåv. landskontoret m.m. på båda sidor. En bit ner t. vänster: Konga Härads Fögderi, t. höger Uppvidinge Härads Fögderi, i mitten Sunnerbo Härads Fögderi. Nederst t. vänster: Kinnevalds och Norrvidinge Härads Fögderi och t. höger Albo (Allbo) Härads Fögderi.
Från 299 kr
När det var olika ägare på var sida om tunen, hade man ansvar för halva tunsträckan var. För att markera början och slut för vars och ens bit gjorde man ett gardshuvud mitt på sträckan. Bilden kan vara tagen vid Bandeläins Täppu norr om Mattsarve.
Här ser man tydligt volymskillnaden mellan den gamla och den nya ladugården, främst beroende på den nya ladugårdens bredd. Det är laddelen som här är nybyggd. Mot den gamla ladugården står det en stor mängd trolar, modernare stängselmaterial hade ännu inte kommit. Till vänster ses en bit av bodlängan, vilken säkert inte var mer än 30-35 år.
Hallsarve och Smiss grannlag har givit sig ut en liten bit på isen för att dra not. Man har börjat hugga hål i isen. Det verkar vara stilla och rätt fint väder, troligen milt för det ser ut att vara vatten på isen. Längst t h står Hallsarve Hans Karlsson.
Masse har gått tillbaka till linrötan dagen därpå och här fotograferat det sjunkna linet, bara stentyngderna syns. Det var inte så långt för Masse att gå, han bodde bara en liten bit bortåt vägen på de som synes helt kala Lausbackar. Se Bild 144, 145, 146.
Lausbackar var förr i stort sett skoglöst. Här står Masses fru Majken och dottern Maja vid några tallar, som troligen planterats några år tidigare. Man ser det öppna landskapet runt ikring och i bakgrunden det lilla torp Klintbergs köpte 1907. Här var tidigare åkrar överallt, men nu en bit in på 1900-talet började man överge dem.
Här ses gårdsparten från sydost, i bakgrunden kan man ana grannparten som ligger precis under backarna. I förgrunden ser man en liten bit av den gamla vägen, som gick från Kotorget och sneddade ner söder om dessa parter och gick vidare ner mot Nybro.
Man tog en bit i taget med den nya ladugården och byggde en del av ett nytt fähus i början på 1910-talet, se Bild 1052. Sedan rev man den gamla ladugården, ladan och tröskhuset och byggde till det nya fähuset med nästa 2/3-delar. I vinkel byggde man sedan ladan, se Bild 1069.
Arbetsvagnen var en kort vagn för olika småtransporter. Mellan stolparna, som var nedstoppade i urtag i vagnsdelarna, lades en vagnbotten av bräder samt någon bräda på sidan som läm. Här kör Jakob en plog på en arbetsvagn med ovanligt stora bakhjul. I bakgrunden syns en bit av tröskhuset på Fäi-Jakås part.
Östgötagatan i Linköping som vi känner den idag. En tid före bildens tillkomst 1929 hade miljön dock sett annorlunda ut. Östgötagatan blev aktuell och föreslogs först en bit in i 1900-talet. I bildens område fanns tidigare den korta Kattbrunnsgatan med den synliga husraden utmed stråkets östra sida. Närmast dåvarande Östgötagatan 3 följd av nummer 5 och så vidare.
Ett ögonblick inför 1948 års majkarneval i Linköping. På bilden får, enligt karnevalsprogrammet, ett par "rallare med tralla" hjälp av "pjattar" att anlägga en bit järnväg i en av läroverkets rabatter. Inom kort kommer dessa och ytterligare omkring 120 läroverksstudenter att göra staden osäker.
Nedströms Stångebro i Linköping har det tvättats i långliga tider. Här låg stadens klapphus och en bit in på förra seklet startades ett kommersiellt tvätteri på platsen, under namnet Stångebro Tvätt. År 1965 är det emellertid färdigtvättat och byggnaden kommer inom kort att rivas.
Linköpings Elementarläroverk från Vasavägen i Linköping. Fotoåret 1913 var skolans utbyggnad utmed nämnda gata nyligen invigd. Arkitektuppdraget hade gått till Axel Brunskog och ritningarna var godkända redan 1909. Byggstarten lät dröja och konflikter på arbetsmarknaden försenade processen ytterligare. Först en bit in i 1912 kunde byggnadskroppen invigas av biskop John Personne. Under 1940-talet tillkom skolans rådande namn, Elsa Brändströms skola.
Nära Trädgårdstorget en bit ned utmed den ännu ack så trånga Nygatan, låg detta i omgångar utbyggda bostadshus. Den stadsgård det tillhörde hade sin huvudbyggnad belägen i hörnet mot Sankt Larsgatan och övriga bostadshus låg utmed gatan i sydlig riktning. Vy från västsydväst 1929.
Fyra kvinnor och ett barn sitter runt ett kaffebord på en gårdsplan framför en farstu. En äldre kvinna är klädd i mörkt, troligen "friherrinnnan Falkenberg" från Stockholm. Till vänster, en liten bit från sällskapet, står två flickor med en karaff och blommor i vas respektive bricka
Tre civilklädda personer, två män och en kvinna, står tillsammans i en grupp på en gräsyta och studerar gemensamt två pappersföremål som kvinnan och en av männen har i händerna. En liten bit ifrån står ytterligare en civilklädd man som även han tittar på ett pappersföremål som han håller i händerna. I bakgrunden sitter två uniformsklädda flottister på en kallmur.
Stationen öppnad 1877 för allmän trafik. 1902 flyttades stationshuset till sin nya plats, en bit närmare staden. Under förflyttningen byggdes ett provisoriskt stationshus, som syns på bilden. Expeditionen, telegraf och väntesalen fanns in i det primitiva skjulet. Utanför, på en telegrafstolpe, är upphängd en trätavla med stationsnamn.
Statens Järnvägar, SJ Hc 534. Lok tilverkades av ASEA 1944. Det skrotades 1979 i Vislanda. På bilden syns stålpersonvagnar. Hc loket gjordes längre än Ha, gavs bättre fjädring och ombalanserades genom att hytten flyttades en bit så att huvarna blev olika långa. Detta utseende kom att ge loken smeknamnet strykjärn.
Vy över byggnader i Abisko. Alldeles till vänster på bilden syns en bit av elförrådet. Det stod tidigare närmare spåren. Detta elförråd flyttades i mitten på 40-talet för att ge plats till den nya elverkstaden som man den 21 april 1945 beslutat bygga och som stod färdig 1946.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.