Backstugan på "Mattsas", Åsmundshyttan nr 6, Rut Valborg Widgren och Nina Linnéa Widgren. Foto vintern 1912-1913.
Från 299 kr
Gulnat fotografi av äldre man. Enligt påskrift far till färgaremästaren och rådmannen i Linköping, Oskar Andersson (1845-1925). Stämmer detta hette mannen Anders Eriksson, gift med Anna Jansdotter. Paret var vid sonens födelse hemmansägare i Ullnäs, Örberga socken. Redan 1848 återfinns familjen boende i en backstuga under Örberga murgård. Förfallet eskalerar. Från 1851 är familjen utan fast bostad, de är som källorna kallar det "skrivna på socknen". Anders döms även för stöld. Han avled som änkling 1862.
Bakning utförs av två kvinnor från Kållereds Missionsförsamling i Vallda bakstuga 1970-tal. Från vänster: Ulla Öqvist samt Ann-Marie Karlsson.
Västra Tunhem sn. Västra Tunhems prästgård Visthusbod och bakstuga med arkivbyggnad Foto: N.I.S. 1948, Vänersborgs Museum. Neg 1403 b
Ruin efter backstugan Kärrabo Tå, där Fina på tån, Josefina Andersdotter. Bodde. Foto: Martin Eliasson ca 1965.
Kållereds Missionsförsamling har brödbakningskurs i Vallda bakstuga 1970-tal. Från vänster: 1. Lena Lundegard. 2. Britt Pettersson. 3. Ulla Öqvist. 4. Ann-Marie Karlsson.
Brödbakning vid Jäders bruk. Två kvinnor i en bakstuga/bagarbod. En kvinna håller i en brödspade som hon sticker ini ugnen. De bakar knäckebröd.
Från Östergötlands museums inventering av äldre bebyggelse i Tjärstad, visar vi detta något suddiga fotografi mot resterna av backstugan Sundsberg under Sonebo. Foto 1951.
Johannes och Charlotta Larsson från Killingsö i Jäla. Killingsö, en numera skogsbeklädd ö i Ripelångsmossens nordöstra del av Jäla socken, var från 1800-talets mitt och fram till 1920-talet platsen för en unik torp- och backstugebebyggelse, beläget som det var mitt i ett sankmarks- och mossområde. De sista boende där var: Johannes och Charlotta Larsson. (I folkmun: "Jonte och Lotta"). Johannes var född på Tången i Brismene den 4/1 1846 död 22/1 1929 och Charlotta på Lillegården också i Brismene den 25/4 1848 död 16/1 1929. Båda begravdes samtidigt på Jäla kyrkogård. Valter Börjesson, Trädgården i Slöta beskriver dem som: "Ett strävsamt par som med hjälp av en oxe och Jontes herkuliska styrka hjälpligt försörjde sig på det lilla torpet. Deras båda barn dog i unga år. Johannes föräldrar, Lars Eriksson, född 1810 och hustrun Maria född 1818, kom med familjen till Killingsö 1862. De bodde då i den backstuga vars rester är den i dag bäst bevarade delen av bebyggelsen på ön.
Porträtt av Oskar Andersson. Efter en svår barndom blev han med tiden färgaremästare och rådman i Linköping. Han föddes 1845 i Örberga som son till hemmansägaren i Ullnäs Anders Eriksson och dennes maka Maja Jansdotter. Redan 1848 återfinns familjen boende i en backstuga under Örberga murgård. Förfallet eskalerar. Från 1851 är familjen utan fast bostad, de är som källorna kallar det "skriva på socknen". Fadern döms även för stöld. I 12-års åldern tar Oskar drängtjänst i på Östra Starby utanför Vadstena. Efter ett par år flyttar han till Linköping för att gå i lära hos färgmästaren Erik Johan Berg. Efter ett tiotal år hos Berg följde ytterligare tio år som färgare på Råby fabrik i Ljung. År 1879 kom han åter till Linköping och blev mästare och sedermera även rådman. Hans verkstad låg vid Storgatans östra ände i nuvarande kvarteret Druva. Han dog ogift 1925.
Brödbakning vid Jäders bruk. En kvinna i en bakstuga/bagarbod. Hon håller i en brödspade med knäckebröd. Vid det ena fönstret finns ett bakbord med brödkavel, mjölpåse, bunke och brödkavel.
Brödbakning vid Jäders bruk. Två kvinnor i en bakstuga/bagarbod. En kvinna håller i en brödspade. Möjligen bakar de knäckebröd. Vid det ena fönstret finns ett bakbord med brödkavel, mjölpåse, bunke och brödkavel.
Brödbakning vid Jäders bruk. Två kvinnor vid en bakugn i en bakstuga/bagarbod. En kvinna håller i en brödspade. Möjligen bakar de knäckebröd. Vid det ena fönstret finns ett bakbord med brödkavel, mjölpåse, bunke och brödkavel.
Brödbakning vid Jäders bruk. Två kvinnor i en bakstuga/bagarbod. De håller en stång med uppträdda knäckebröd mellan sig. Vid fönstret finns ett bakbord med brödkavel, bunke och brödkavel.
Vy mot Motala från sydost. I förgrunden skär landsvägen från söder, vilken motsvarar den senare namngivna Sveavägen. Vid vad som tolkats vara backstugan Janslund löper vägstråket mot verkstadsområdet. Uppskattningsvis 1890-tal.
Vy mot backstugan Dunderhult i midsommartid 1921. Vid tiden för bilden beboddes stugan av före detta torparen Nils Gustaf Sundberg, som till synes drygade ut sitt knappa uppehälle med biodling och att hålla höns.
Den prydliga backstugan Bäckhult på Klockarps ägor i Svinhult. Framför stugan ses makarna Karl Ludvig Jonsson och Charlotta Pettersson. Mannen till höger är möjligtvis parets yngste son, Gustaf Adolf.
I förgrunden syns det gamla officersbostället Finnarp. Närmast i bild paviljongen och huvudbyggnaden. Till vänster arrendators-bostad, ladugård och uthus. Vid viken av sjön syns handels-fastigheten Sjövik, som etablerades 1898. På 1930-talet drevs här mejeri. Mellan Finnarp och Sjövik skymtar Bunns snickeri, som hade ett 10-tal anställda. Första huset till vänster utmed vägen är godsmagasinet till Gripenbergsbanan och därefter till höger ligger Bunn stations stationshus. Bakom magasinet ligger backstugan Sjöaslätt, som byggdes på 1830-talet. Ladugården är ombyggd till samlingslokal. Nästa vita hus är backstugan Sjöbo och nästa större vita hus är Bunnsholm, som hade telefonstation. Sista vita hus är Bunnsdal, som byggdes 1947. Så kortet är taget efter 1947.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.