Dokumentation av Falu rödfärg. Tappningslinje "Nya-kokeriet". T h. matningsbana, tomburkar, fyllning, vägning, lock påsätts och datumstämpling. Allt görs automatiskt. Närmast kameran en "Robot" för pallastning av burkar på SJ-pallar. Burkarna ställs i tre rader.
Från 299 kr
Dokumentation av Läkerol. Banor i Flip - Topmaskin. Här packas läkerolaskar för export, 6 banor 300 askar/min. Askämnet viks automatiskt i maskinen, därför behövs inget innerpapper i askarna. Innerpapper har de svenska askarna.
Gävle - Dala Järnväg, GDJ ångvagn 1, förardelen >GDJ:s ångmotorvagn var en "standardvagn" av fabrikat Sentinel utrustad med deras ångmotor, dvs en snabbgående flercylindrig maskin som inte driver direkt utan via en växellåda./kf Jo en 2 cyl fö samma som typ som i Last bilarna. Senare Sentinell Ångvagnar än GDJs var mycket modernare, ej Kedja som del i kraftöverföringen, automatisk stoker & vattenmatning till pannan, boggier, m.m.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Lövsta sopförbränningsanläggning 2004. Tratt genom vilken man lastar transportbandet som går från sopförbränningsnläggningens bunker till LÖMAB, 1970-talets försöksanläggning för automatisk sopsortering.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext:Det blå huset är LÖMAB,1970-talets försöksanläggning för automatisk sopsortering. Soporna kom från sopförbränningsanläggningens sopbunker via transportbandet till vänster i bild. 2004 användes området till att omhänderta kylskåp för återvinning.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Framför de gamla lokalerna för Lövsta Materialåtervinnings AB (LÖMAB), försöket med automatisk sopsortering från 1970-talet, står nu kylskåp som ska omhändertas för återvinning.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Lövsta sopförbränningsanläggning 2004. Traverskran med kranbalk och skopa som installerade vid moderniseringen av Lövsta sopförbränningsanläggning under 1960-talet. Längst ner i bild syns del av intaget till transportbandet som transporterade sopor till LÖMAB, 1970-talets försöksanläggning för automatisk sopsortering.
Foto från en inspektionsresa till den automatiska telefonväxeln i Björksta (Enköping) år 1913. Växeln levererad av AB Autotelefon och ersatte en automatväxel, som 1904 levererades av Telegrafverkets verkstad. Från vänster: ingenjörerna Grahn, Betulander och Joel Jansson samtliga från AB Autotelefon.
Vy över takåsarna i Gävle. Gävlesändarens antennsystem på Stadshusets tak 1925 - 1972. I bakgrunden det nybyggda telegrafhusets torn på Nygatan. I byggnaden inrymdes först den manuella telefonväxeln. Senare den automatiska. Även postkontoret.
Fyren Långe Jan byggdes 1785 och tändes första gången den första november. Den var då 60 alnar hög (ca 36 meter). Med sina i dag 41,6 meter är den Sveriges högsta fyr. Den byggdes som en öppen stenkolsfyr. Fyrens nuvarande lanternin och lins-system är från 1907. Långe Jan vitputsades 1845 och någon gång under senare delen av 1800-talet fick den sin ring, under första tiden röd för att sedan ändras till svart. Den elektrifierades år 1948 och är i dag obemannad och helt automatisk.
Ritning av Fyrbåken på Ölands Södra Udde, uppförd år 1785. Fyren Långe Jan byggdes 1785 och tändes första gången den första november. Den var då 60 alnar hög (ca 36 meter). Med sina i dag 41,6 meter är den Sveriges högsta fyr. Den byggdes som en öppen stenkolsfyr. Fyrens nuvarande lanternin och lins-system är från 1907. Långe Jan vitputsades 1845 och någon gång under senare delen av 1800-talet fick den sin ring, under första tiden röd för att sedan ändras till svart. Den elektrifierades år 1948 och är i dag obemannad och helt automatisk. Originalet är en akvarell från 1700-talet. Ritningen finns i färg och obeskuren på Uppsala universitetsbibliotek.
Pressbyråns vykort med text på baksidan. Detta vykort inköptes den 8 augusti 1956 uti Svenska Pressbyråns kiosk intill järnvägsstationen i Höör, då stmbefattningen vid stn innehades av Einar Mauritz Ardevall född 1894 från år 1951. Höörs station med sign. H.ö. ligger å 10 ts, 10 bs och 10 ms, linjesträckan Eslöv-Hässleholm. Lönegraden för stinsbef. är f.n. ca 20. Stn. har 5 spår. Sp 1. nedspåret för tåg mot Eslöv och sp. 2. uppspåret för tåg mot Hässleholm. Sp. 3. sidotågväg. Fraktgodsmagasinet med exp. vid södra magasinsgaveln ligger rakt framför stationshuset. Stn. har fällbommar i båda ändar av bangården. Dubbelspåret lin Malmö C--Hö-- Hässleholm är försett med s.k. automatisk linjeblockering med blp.
Automatisk linjeblockering Vid järnvägsspåret mellan Stockholm C och Järna Linjeblockering, även fjärrblockering, är i Sverige ett uttryck inom säkerhetssystemet för järnvägar och innebär att om ett tåg befinner sig på en spårsträcka, så blockeras andra tåg från att komma in på samma sträcka. Linjeblockeringens ursprungliga syfte var främst att hindra ett efterföljande tåg att komma för nära ett framförvarande tåg (på samma spårsträcka) och att hindra ett mötande tåg att komma in på sträckan. På senare år har syftet även varit att öka spårkapaciteten genom att låta tågen gå tätare.
Dokumentation av Läkerol. Inmatningen NID5. Inmatningen av pallar med gjutlådor som innehåller färdiga produkter. Fem lådor i taget plockas automatiskt av varje stapel. Sedan går en låda i taget in i maskinen för att tömmas på sitt innehåll av mjöl och produkter.
Dokumentation av Läkerol. Arencomaskin. Fyllning av tabletter via "karusell" i svenska askar. T v syns den automatiska avkännaren för rätt mängd tabletter. En arm går ner i varje ask för att känna av nivån i asken. Vid fel mängd plockar en gripklo bort den.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.