T h baksidan på järnvägsstationen i Ljungaverk. Det lilla huset t v innehöll toalett och vedbod. Längst tv fabrikskontoret. I förgrunden fotbollsplanen.
Från 299 kr
Rosa Pettersson (född Krantz) och en liten pojke sitter i gräset vid gårdsplanen till personalbostaden i Stetered, okänt årtal. En vedbod syns i bakgrunden.
Byggnadstakten verkar ha varit hög på denna gårdspart och nya byggnader tillkom hela tiden. Här ses en vedbod i resvirke under spåntak, den har två avdelningar och innehåller troligen någon mer funktion än vedbod. Till höger står ett påkostat sädesmagasin med liggande panel och papptak, rödmålat med vita knutar och fönster.
Här ser vi en kvällsbild av ladugården när den är inne på sitt 5:e år. Till vänster står dass och vedbod. En modern slantun har man satt upp mot vägen.
Planritning över komministergården i Pelarne. Översiktsplan 1925 1. Manbyggning 2. Flygel. Timmer i stolpar 3. Vedbod, ny 4. Bod med utskjutande överbotten (foto) 5. Lada 6. Ladugårdslänga i skift, gammal. 7. Kyrkstall, nytt. 8. Vagnbod av timmer, liten.
Enligt uppgift: "Bild från Bornö Hydrografiska station förmodligen från i början av 1930-talet. I bakgrunden syns den vedbod som senare flyttades och användes som båtmagasin. Toalett fanns vid vedboden".
Manöver i Kilsbergen 21 februari 1967 Fyra militärer befinner sig i Kilsbergen i och i närheten av en vedbod. Tre av dem sitter inne i vedboden och den fjärde står på den snötäckta marken invid en såg. Alla bär miltäruniformer.
Västra Tunhem sn. Västra Tunhems prästgården. Stall och ladubyggnader med bod och garage fr SV. T.h. gammalt svinhus och vedbod. Foto: N.I. Svensson 1948. Vänersborgs Museum, neg 1405 e.
Arvid Karlsson Enebacken gör en takränna av granvirke. En gran klyvs och huggs och hyvlas rå. Varje ladugård. Stall och vedbod hade sådan takränna över dörren. Man ville inte ha takdroppet öfsadröpet på sig. Foto: Bertil Gardell ca 1992.
bilder, fotografi, påsiktsbild
bilder, påsiktsbild, fotografi
Att Masse kallar ladugårdsflygeln för "smahäusi" innebär nog att man hade smådjur där. Det är tre dörrar, vilka kunde hysa t ex kalvhus, grishus och lammhus. Längst hitåt var det nog vagnbod. De rundbågiga och kryss-spröjsade fönstren var populära 1885-90, så där nånstans borde denna byggnad vara uppförd. Den tillbyggda boden innehöll nog vedbod och magasin.
Masse har gått ut i grannpartens betstycke och tagit en bild av den några år gamla mycket stora ladugården hos Vilhelm Karlsson. Vad det låga bakbygget har innehållit är inte känt. T h om ladugården har man byggt en ny vedbod i det skräphörn som Masse tog Bild 1060 i. Grannpartens lada och tröskhus är bortrivna.
Att Masse kallar ladugårdsflygeln för "smahäusi" innebär nog att man hade smådjur där. Det är tre dörrar, vilka kunde hysa t ex kalvhus, grishus och lammhus. Längst hitåt var det nog vagnbod. De rundbågia och kryss-spröjsade fönstren var populära 1885-90, så där nånstans borde denna byggnad vara uppförd. Den tillbyggda boden innehöll nog vedbod och magasin.
Baksidan på boden visar en gödsellucka mitt på, det avslöjar att huset inte var ämnat till vedbod, utan att c:a 2/3 av byggnaden var tänkt som fähus, kanske lamm- och grishus. Längst t h var det nog dass, man anar tömningsöppningen nere t h.
Masse har tagit en bild av vedbacken med grenved till vänster och förmodligen gammalt odugligt virke stående till höger. Om hela resvirkesboden varit vedbod är svårt att avgöra, men det verkar så iom att det bara tycks vara dörrar på mitten. Längre tillbaka hade man sällan vedbodar. Man slarvade med veden och hade sällan tillräckligt med ved hemma.
Masse var nog lite imponerad av den nya ladugården och tog många bilder. Här ser vi den nya ladugårdsvinkeln. Kvar av de gamla byggnaderna stod bara en vedbod i resvirke med faltak, vedtravar syns t h, liksom en sågbock och en del sågad ved. Ett brunnshus med toppigt tak pryder gården. En vässten står vid tunen, inte långt ifrån brunnen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.