Kiviks marknad. Bandet Labans uppträder. I utrymmet bakom inbjuds till La Strada Sex Spex Spänning Show ...
Från 299 kr
fotografi
Masse har förevigat ladugården inne från lillgården. I förgrunden ser man spjälstaketet som börjar bli lite dåligt och en ovanligt välarbetad grind. Manbyggnad och ladugård stod med gavlarna mot vägen, tröskhuset t v hade således långsidan mot vägen. T h skymtar en troligen yngre bulbyggnad innehållande många funktioner. Ladugården med halmtak var sannolikt byggd efter branden 1865. Det var en riktigt lång ladugård med rejält tilltagna utrymmen. Från vänster ses porten till ladan, därefter luckan till en hoimd, hörum. Dörrarna med vackra sidoljusfönster gick troligen till kohuset och hoimden hörde ihop med detta. Vad som fanns bakom dubbelportarna är svårt att veta, någon form av genomkörsel med möjlighet att ta in hö på loftet är troligt. Efter det låg en hoimd som hörde ihop med stallet och längst ut någon form av utrymme med en liten lucka i väggen. Tröskhuset var ungefär jämnårigt med ladugården. Den hade både spån- och faltak täckande ett foderloft med lucka på takets framsida. Ovanligt nog var den förlängd med en vagnbod, se portarna. Mot själva gaveln hade man byggt ett vedskjul.
Född som enda barn i ett enkelt skomakarhem i Norrköping fanns det utrymme för sonen att studera vidare. Det blev teologiska studier och därefter den så ofta långa vägen mot en fast prästtjänst. Ett första steg för August Wilhelm Brolin styrde till Tingstad som adjunkt i kyrkoherde Kastmans distrikt. Våren 1878 öppnades genom annans olycka möjlighet till avancemang. Komminster Julius Molander i Kaga hade avlidit och socknen var tillsvidare i behov av en vice. Brolins tid i Kaga blev emellertid kort. Redan året därpå blev tjänsten som vice pastor i Vårdsberg ledig och redan i februari månad 1879 var Brolin installerad i prästgården. Ett avgörande steg i Brolins karriär skulle komma 1882, då befordrad till ordinarie komminister i Viby socken. Känd och sannolikt respekterad i trakten kom han vidare år 1890 att erbjudas befattningen som kyrkoherde i det näraliggande Veta. Porträttet kan uppskattas till tiden omkring 1875.
John Andersson, "Motalakungen kallad", får sägas väl burit upp sitt epitet. Uppvuxen under enkla förhållanden i Dalsland tog omständigheter honom i ungdomen till England. Tillbaka i Sverige öppnade kontakter och tillskansade språkkunskaper för ett entreprenörskap. För en avgörande bekantskap stod brännvinskungen L O Smith, som utsåg Andersson till chef för spritfabriken i Falköping och senare för Motala spritfabrik, som han kom att överta i början av 1880-talet. Fabriken gav stora inkomster och bringade utrymme för nya företag. Pappersbruk, vadd- respektive spikfabrik och en inkomstbringande tvättinrättning kan nämnas som exempel på initiativ. Motala Chokladfabrik bör även omnämnas och läggas till raden. Företaget flyttades till Råby och senare till Ljungsbro och övertogs med tiden av Cloetta. Av stor betydelse hade även den av honom anlagda kraftstation som tidigt försåg Motala med elektrisk gatubelysning.
Ladugården verkar vara enhetligt byggd, trots att det är agtak till vänster och halmtak till höger. Det slutna utseendet och att gavlarna är byggda i sten ända upp till nocken tyder på hög ålder. Den vänstra delen består av två fähus med hoimdar, hörum på var sida om en genomkörsel, fähusens gödseldörrar syns tydligt. T h om portlidret ligger ladan, som har ett fintuktat flisgolv av stora ark. Gaveln har två vindögon, synnerligen små ljusöppningar, på varje våningsplan. Tröskhuset har ett skjul tillbyggt längs långsidan, något som var vanligt, man fick genom den befintliga väggen mycket utrymme med en liten insats. Reinhold Levander bodde troligen vid Bolarve i Garde och brukade gårdsparten extensivt därifrån, vilket nog är anledningen till att det ser lite övergivet och rassligt ut.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 13 rum 1315 laddmaskinens serviceutrymme nedersta planet.Lucka ned till rum 0015 som är reaktorgraven. Gravens ytterväggar = serviceutrymmets ytterväggar och 15 meter djupt. Ett tomt mörkt utrymme som vi inte fotograferade. Avsikten med denna grav var att när reaktorn hade tjänat ut skulle installationerna samt golvet i serviceutrymmet avlägsnas, reaktorn friläggas och transporteras till och sänkas ned i detta hål. Sedan skulle allt inneslutas i betong. Reaktorn var deponerad. Till höger i bild syns anslutningar för varmvatten som ingår i serviceriggen. Från detta plan finns strålskyddsdörr till bränslebrunnar som inte syns på bilden. Installationer: P209. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Stadsäga 257, kvarteret Kölen, detalj av sovrum. Bondsjögatan 3. I det lilla utrymmet fanns handfat, ej någon toalett.
'Vy över utrymmet med mineralogiska avdelningen nuvarande Vår Jord. Utställningsmontrar med glaslock. :: :: Ingår i serie med fotonr. 2735-2769.'
Hypotekshuset i slutet av 1920-talet. Huset byggdes 1852-53. Utrymmet mellan fastigheterna bebyggdes 1929 med ett hus ritat av Cyrillus Johansson.
Bilder från utrymmen på fartyg 116-119, troligen från 116 S/S Vorkuta PT 57.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.