Foto. Gruppbild - Skoarbetare vid Hjalmar Svensson & Co skofabrik. Med skofabriken bakom. Skomakare Lindström i vita mustacher, hjälpt till ibland, gjorde becksöm för hand- becksömsydda kängor.
Från 299 kr
Gruppbild - Sex skoarbetare på sulstansningsavd. vid Ljungsko skofabrik. Längst t.v. Gert Johansson, okänd, K-E Larsson, O Karlsson, okänd och Hilding Karlsson.
Skoarbetare Anders Larsson (ljus skjorta och förkläde) hos Ljungsko. Han arbetar här vid en sträckmaskin- sträcker upp ovanlädret över lästen. Erik Erlandsson längst t.v. Ung grabb klistrar sulor.
Skoarbetare John Larsson hos Hjalmar Svensson&Co. Han arbetar här vid en sandalpinnmaskin som fäster pinnarstrippen till ovanlädret vid mellansula. Här tillverkas slippers.
AB C G Johanssons skofabrik, ofta benämnd Slättens skofabrik. Fyra skoarbetare vid skoställ med slippers. Fr.v. Åke Johnsson, Bror-Erik Ekenhard (tidigare Nilsson), ?, Ann-Britt ?. Bror-Erik ägde fabriken tillsammans med brodern Ingemar Nilsson.
Gruppbild - skoarbetare och nåtlerskor vid Ljungsko skofabrik. Med skofabriken bakom. Nedersta raden från v. 7:e KARLSSON Hilding, 11:e ANDERSSON Johan, 12:e LARSSON Anders, 14: ISAKSSON. Mitten raden fr.v. 8:e BENGTSSON Hilding, 11:e ANDERSSON Nisse, fabrikör, 15:e EKENHARD Bror-Erik. Översta raden fr.v. 3.e Laila, 8:e GUSTAVSSON Siv, 9:e LARSSON Dasiy. A
Skoarbetare Gustav Johansson "Makayan eller Vännersborgaren" kallad så pga. att jobbade vid en Makaymaskin. Gustav var från Vännersborg och hade jobbat på skofabrik där, var duktig på denna typ av maskin. På bilden jobbar han med sulpåläggning till slippers hos Hjalmar Svensson&Co.
Foto 1. Gruppbild - skoarbetare och nåtlerskor vid SA Svenssons skofabrik. Med skofabriken bakom. Fabriken hade eget elverk -råoljemotor- krånglade ofta, men var bra att ha under kriget. Mannen i hatt S A Svensson själv. (Hjalmar Svensson var hans morbror) Första raden längst till höger, Mårtensson.
Foto 1-2. Skoarbetare o avdelningsordförande K-G Bengtsson hos Johansson och Söners skofabrik. Arbetar vid snittfräsen, där sulkanten jämnas till. Foto 3. Sulklistring till toffelbottnar vid Västkustens sko o toffelfabrik. Fabriken ägdes av de 7 (5 män 2 kvinnor) anställda mellan åren 1971-1979. Fabriken fanns i källaren till skofabriken Lisab. Över tog även Kullens skofabrik, gjorde 500 par tofflor om dagen. 200 slippers om dagen som mest. Köpte halvfabrikat som bottnar, spiukade trätofflor, gick bra. Sålde till grossist Fjärran östern.
Johan Alfred Nilsson/Göth föddes 1869 i backstugan Enekullen, i Karryds by i Sjösås socken. Efter konfirmation blev det drängplatser och ett par år vid Klafreströms järnbruk, innan han i 20-årsåldern blev skogsarbetare i Lappland. Här upptäckte han hur mycket hembygden betydde för honom, och han började sitt skrivande. Rallarlivet prövade han också på, tills han 1892 åkte hem och blev rotesoldat för Harshults rote fram till 1904. Samtidigt antog han soldatnamnet Göth. Både rallare- och soldatlivet lämnade stoff till flera av hans böcker. Soldattorpet hyrde han ut och i stället tog han tillfälliga arbeten mellan regementsmötena. 1899 flyttade han till Braås nya stationsområde, gifte sig och blev sågverksarbetare. 1930 kunde Göth flytta in i sitt nya hem i Braås, och nu blev han författare på heltid. Förutom ytterligare ett antal böcker, teaterpjäser, en diktsamling och tidningsartiklar lämnade Göth c:a 140 faktaanteckningar till Nordiska museet och skickade många bidrag till Folklivsarkivet i Uppsala, Samfundet för Hembygdsvård med flera.
Grinduga. Den 7 februari 1955. En tendens i skogsbruket är att samla skogsarbetarna i moderna skogsarbetarbyar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.