"Knallas" stuga med Kungslena kyrka i bakgrunden.
Från 299 kr
Åsle tå.
Hassla Gård. Ferma-Mandes backstuga. Från nordväst.
Hassla Gård. Ferma-Mandes backstuga. Fasad mot söder.
Sörgården eller Kaptensgården.
(uppgifter saknas)
Hästbacken. Stuga med torvtak. Låg på sydvästra sidan ung. där Hästbacken 4 varit belägen.
Gamla Katrinas stenstuga. Katrina berättar för fotografen: "Vi haddet så svårt i ungdomen, gubben å ja. Far feck jöra dagsverke te tre bönner i bun å deres öjegränser stötte innte vår löcka. Alla sa att ho hörde te deres äjer. Sommra geck, å far kunne inget tjäna. Så ble dä lantmäteri i bun, som skulle skeftas. Far passa på och feck följa lantmätarn mä stånga, men så kom bönnerna å velle han te hjälp. Dä geck lantmätarn ente på. Far talte då om förn, hur dä va, och hur svårt vi haddet. "Om du sköter däk fint hos mäta, Nisse, så sa ja hjälpa de nära reser".När skeftet va slut kom lantmätarn hem en kväll å sae te gubben, "När nu alla handlingar vuent laja kraft, har ja gitt däk ett litet fideikommiss, som ingen mer än vår Herre kan ta ifrån däk. När sen kartera kom kunne inte bönnerna få faj ína å ingen å dom tordes rita dit a i sina ajer på karta si, dä hadde vart förfalskning. Så vår löcka finns ente på Sveriges karta". Knagges stuga låg intill soldat Sabels ställe under Kullagärdet.
Knaparydsstugan - Onsalas äldsta ryggåsstuga, sannolikt uppförd under 1600-talet. Knaparydet betecknade en gång de skoglösa och bergiga markerna mellan Vikaholm och Gjövik ägda av Råö säteri/Knapagårdarna. Över seklerna hände det att delar av den bördigare marken "intogs", d v s inhägnades för nyodling, och att små bostäder uppfördes på ofri grund. Det var fattiga som bebodde dessa "lägenheter". Lägenheten med Knaparydsstugan var minst, men var redan under 1600-talet ett torp kallat Lyckerij eller Ryet, lydande under säteriet. Den lilla ryggåsstugan var sammanbyggd med ladan och taken täcktes med långtång och senare med torv (tegeltaket tillkom före 1920). Hushållet bestod av ca 6-8 personer, men männen gick på sjön så kvinnor och barn fick sköta om det lilla man hade av odling och djur. Dessa "backhussittare" på Knaparydet fick understöd av socknens fattigkassa för att klara livhanken. Sally Therese Andersson (f 1879) och hennes dotter Ethel blev de sista av fyra generationer av samma sjömanssläkt att bebo Knaparydsstugan. Sally Therese hade löst in tomten 1937 och sålde den på 1950-talet. Nordhallands Hembygdsförening och Onsala Hembygdsgille köpte stugan och flyttade den med inventarier till Utholmen i Gottskär. Uthuslängan kortades då av med ca 1/3. Dessvärre blev byggnaden vandaliserad och därför flyttad 1985 till en plats vid kyrkstallarna intill Onsala kyrka där den fortfarande (2022) står kvar.
Fullsbäckens ryggåsstuga och botaniska park. Här började Oscar Broborg på 1930-talet anlägga sin "Botanistanläggning och plats för gammal allmogekultur". Vid stugan står pigstenen och stenstolen.
Ryggåsstuga med olika höga tillbygda loft vid båda gavlarna, högloftsstuga. Severin Nilson använde stugan under somrarna till målarateljé och den kallas "Bolsestugan". Han köpte den 1908.
Interiör av ryggåsstugan i Oktorpsgården, Slöinge socken, som flyttades i sin helhet till Skansen år 1896. I mitten står dottern på gården, Johanna Lundqvist, även kallad Hanna. Ljuset faller in från stugans enda fönster vilket sitter i takfallet. Text på baksidan: "Interiör av ryggåsstuga i Halland. Severin Nilson. Nr 22 Sturegatan, Stockholm." Nilson hade sin ateljé på Sturegatan och kanske är detta ett bidrag till någon fotoutställning han deltog i, eller en bild han sänt till Artur Hazelius i samarbetet kring hallandsinteriörer?
Interiör av bålastugan, Bexellska ryggåsstugan. Vävstol. Stugan är dragen med halländska bonadsmålningar och hängkläden.
Sannolikt Knaparydsstugan när den stod på Stora Utholmen utanför Gottskär i Onsala. Ryggåsstugan flyttades dit med inventarier, uthus och allt från Knaparydet 1958 men flyttades, efter vandalisering, till parkeringen vid Onsala Kyrka 1985.
Ryggåsstugan på Knaparydet, Knaparydsstugan, den äldsta i Onsala med sina ca 350 år. Till vänster är själva stugan, sedan den fått tegeltak istället för torv, och papptaket till höger täcker den sammanbyggda ladan. Nere till höger står en böjd kvinna.
Enligt medföljande text: "Ryggåsstuga uppförd på sin nuvarande plats år 1811. Ditflyttad från obekant plats, men lär redan 1811 varit ålderstigen. Stugan ombyggdes 1889, och fick då torvtaket utbytt mot tegeltak. Upptill midjehöjd vilar stugan på en vall med uppkastad jord. Gotte-Lars, som levde till 1924, var den sista som bebodde stugan. Gotte-Lars är den kortväxte mannen med skägg. Numera ägs och vårdas Gotte-Lars stuga av Svenneby Hembygds- och fornminnesförening":
fotografi
Enligt notering: "Gamla Ryggåsstugor "Stafsinge" Falkenbergs Kommun c:a 1920"
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.