Nedre raden fr. vänster: Fru Emma Stenbeck f. Heyman, gossen Nils Stenbeck, Fru Ebba Stenbeck f. Axelsson, Fru Gustafa Stenbeck f. Hjortén, Patron Johan Stenbeck, Fru Gerda Stenbeck f. Heyman. Framför på marken, kamrer Sigge Stenbeck, Mösseberg, Ingeborg Stenbeck, gift 1896 Lychou (Lychow?). Övre raden: Hjalmar Stenbeck, Richard Stenbeck, kamrer Hugo Stenbeck, John Stenbeck, Gunnar Stenbeck, Axel Stenbeck med dotter Karin. Åkatorp 1891.
Från 299 kr
Bröllop 1903 i Älgarås. Karl Robert Rythén f. 15/11 1875. Stationsskrivare. Charlotta Wilhelmina Sandell f. 1866. Fr.v: Reprofotograf: Gunnar Berggren. 4. Elin Johansson (Wallies). 5. Justus Johnsson 6. Sjögård 8. Patron Holmgren, Gudhammar Fr.h: 1. Oskar Holmgren, Gudhammar 3. Handl. Johansson 4. Vendela Melin Sittande: Melin
Patron Clas Gavelius guldbröllop. Guldbröllopet måste ha gått av stapeln omkring 28 juli 1894. Det var då 50 år sedan brukspatronen på Graninge bruk, Claes August Gavelius, född 10 juli 1818 i Utansjö, gifte sig med Hilda Augusta Hedberg, född 10 januari 1818 i Färnebo socken i Värmland.
Gården Berg i Ugglarp år 1886. Anders, Gustav, Karl, Birger och lille Johan med mors porträtt på rocken, samt Patron på Berg, alla med efternamnet Gustavsson. I en hästdragen vagn sitter tjänstefolket Karolina och Sven-August. På sidan om vägen står en ko och en vagn med ett par hästar. En man sitter på kuskbocken. Det är vinter och lite snö på marken.
- Fotografi -
Släkten Stenbeck, Gudhem. Nedre raden fr. vänster: Fru Emma Stenbeck f. Heyman?, gossen Nils Stenbeck, Fru Ebba Stenbeck f. Axelsson, Fru Gustafa Stenbeck f. Hjortén, Patron Johan Stenbeck, Fru Gerda Stenbeck f. Heyman. Framför på gräsmattan, kamrer Sigge Stenbeck, Mösseberg, Ingeborg Stenbeck, gift 1896 Lychou (Lychow?). Övre raden: Hjalmar Stenbeck, Richard Stenbeck, kamrer Hugo Stenbeck, John Stenbeck, Gunnar Stenbeck, Axel Stenbeck med dotter Karin. Åkatorp 1891.
Johan Alfred Elmier (1849-1938) var en av de stora jordägarna i Älmhult. Denne som inte var född i Älmhult utan i Älmeboda socken gjorde sig en förmögenhet i USA genom guldletning; återvände till Sverige och hamnade av någon okänd anledning i "Elmhult" på 1890-talet där han köpte den sydligaste gården i byn, som efter honom blev kallad Elmiersgården. Patron Elmier donerade även flera markområden till köpingen och medverkade till att tätorten växte och utvecklade sig. Idag kallas ett område i Älmhult för Elmiersområdet.
byggnad, museum, fotografi, photograph
Skara. Kvarteret Herrgården. Kråks herrgård, "Patrons skrivrum".
Skara. Kvarteret Herrgården. Kråks herrgård, "Patrons sängkammare".
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.