Ångermanlandsgården är ett exempel på den kringbyggda nordsvenska gårdstyp som var vanlig i länet från medeltiden fram till 1880- talet. Gården är sammansatt av flera mindre hus för olika ändamål- mangårdsbyggnad, födorådsstuga, portloft, stall, fähus och loge. Husen kommer från olika byar i övre Ådalen. Våren 2002 eldhärjades gården. År 2003 startar återuppbyggnaden. Vedlidret byggs upp på nytt och stallet ersätts med en byggnad som flyttas från en annan plats på friluftsmuseet.
Från 299 kr
Brevkort, "Karlstorp" kolorerat, med sekundär notering: Sperlingsholm. Tillverkat efter 1905 eftersom baksidan är delad. Motivet visar en högloftsstuga, dvs en dörrlös ryggåsstuga som omges av högre loft på ömse sidor, varifrån man gick in till stugan. Karlstorpsstugan sägs ha uppförts på 1700-talet, troligen under godset Sperlingsholm, känt från medeltiden under namnet Klackerup. En gammal kvinna sitter i en trädgårdsmöbel på stugans baksida. (Se även bildnr F9208)
Exteriör av Ångermanlandsgården.; Ångermanlandsgården är ett exempel på den kringbyggda nordsvenska gårdstyp som var vanlig i länet från medeltiden fram till 1880- talet. Gården är sammansatt av flera mindre hus för olika ändamål- mangårdsbyggnad, födorådsstuga, portloft, stall, fähus och loge. Husen kommer från olika byar i övre Ådalen. Våren 2002 eldhärjades gården. År 2003 startade återuppbyggnaden. Vedlidret byggs upp på nytt och stallet ersätts med en byggnad som flyttas från en annan plats på friluftsmuseet.
Prästgården sedd från trädgården 1920. Som ett unikum kan nämnas att Prästgården under medeltiden och fram på 1800-talet ej räknades till stadens område. Enligt Kungl. Maj:ts utslag den 14 mars 1879 förordnades att kyrkoherdebostället med 1880 års ingång judiciellt, administrativt och ecklesiastikt hänseende skulle skiljas från Luttra socken och Vartofta härad samt att i stället förenas med Falköpings stad. Som vederlag skulle staden under 20 år till Luttra kommun erlägga ett belopp, motsvarande kommunalutskylderna för prästgården.
Vall, beläget väster om Gävle i Valbo socken, var under medeltiden prästbord. Från 1602 var Vall kungsladugård under Gävle slott och därigenom kom dess avkastning att ingå i landshövdingens löneförmåner. Vall inkorporerades med Gävle stad 1919. I början av 1859 blev Vall lantbruksskola. Som sådan tjänstgjorde den till 1889. Därefter uppläts Vall till översteboställe för chefen för Hälsinglands regemente. (Se boken: "Från Gästrikland". årgång 1964)
slott, Trolleholms slott, torn, byggnad, gods, renässansstil, trädgård, fotografi, photograph
Vreta Klosters kyrka
balkong, träd, prästgård, vapenhus, kyrka
Sverigebilder Svenska Turistföreningen. Bohuslän 14. Foto: C. G. Rosenberg. Kungälv, medeltidens Kongahälla, är Bohusläns äldsta stad. Den flyttades 1679 från Bohus fästningsholme till sin nuvarande plats på norra älvstranden.
Eketorps borg är en fornborg från järnåldern belägen på Alvaret i Gräsgårds socken på sydöstra Öland. Borgen byggdes ut avsevärt under medeltiden och har genom tiderna haft växlande funktioner; från tidigare defensiv ringborg till medeltida fristad, och senare förläggning för en kavallerigarnison. Under 1900-talet rekonstruerades Eketorp och blev ett populärt turistmål. Platsen har använts för att visa medeltida hantverk och tekniker och har också använts för att iscensätta medeltida slag.Eketorp är det enda av 19 kända förhistoriska försvarsverk på Öland som har blivit fullständigt utgrävt. Bara vid Eketorp hittades 24 000 olika föremål. Södra Ölands odlingslandskap klassades 2000 som världsarv av Unesco. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia).
Vittaryds kyrka. Kyrkan i Vittaryd uppfördes någon gång under medeltiden och ersatte en stavkyrka vars rester har påträffats ett stycke österut. Kyrkan som är uppförd i sten består av ett rektangulärt långhus med ett rakslutet kor. En timrad sakristia vid norra sidan tillkom troligen 1787. År 1827 lät man mura igen dörren på södra sidan och rev vapenhuset. Nuvarande ingång togs upp vid västra sidan och ett nytt vapenhus uppfördes. Samma år revs det platta innertaket som byttes ut mot ett tunnvalv av trä. Rester av det ursprungliga innertaket finns bevarade i sakristians panel.
Hagebyhöga kyrka är en kyrkobyggnad i Hagebyhöga socken i Vadstena kommun. Kyrkan, ursprungligen av romansk typ och byggd under 1120-talet, ombyggdes under medeltiden, bland annat genom valvslagning och större fönster. Man antar att kyrkan byggdes på beställning av en lokal storman, en teori som bland annat styrks av att en emporvåning finns i tornet. Den medeltida ombyggnaden, förmodligen tillkommen under 1420-talet och sannolikt under ledning av Sune murmästare, förmodas ha utförts av samma personer som vid denna tid även valvslog Vadstena klosterkyrka, något som kan ses i de båda kyrkornas likartade dekor.
Kyrkan i Blädinge ligger på en höjd inte långt från sjön Salen. Den uppfördes troligen under senare delen av medeltiden som en rektangulär kyrka med klockstapel av trä. Ombyggnad på 1780-talet och 1834 gav kyrkan en nyklassicistisk prägel. Under kyrkgolvet finns murade gravkamrar där personer från 1500- och 1600-talen tillhörande adelssläkter vilar. Utanför kyrkan finns det Mörnerska gravkapellet. Där finns 22 kistor med stoftet från släkten Mörner. Bl.a. landshövdingarna Carl Stellan Mörner och Carl Mörner. Även stoftet av statsrådet Axel Otto Mörner finns här. På kyrkogården finns även gravplats för den Gyllenkrokska släkten, författarinnan Blenda Sylvan och Bror Cederström.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.