Eka
Från 299 kr
I byn hölls gästgiveri. Uppdraget gick i tur bland gårdarna. Där det nya huset, som skymtar till höger, ligger, fanns förr en stor gammal byggnad som oftast användes till logi för resande. Även den på bilden återgivna gamla stugan användes ofta.
fotografi
Thure Elgåsen, f. 26/6-1910. d. 6/9-1985. Tivedenkännare, konsthantverkare, scoutledare och hembygdsföreningsman. Övrig information se personarkiv i Väster- götlands museum, Skara. Hydrologi (nylat. hydrologi´a, av hydro- och logi), läran om vattnet på jordens landområden, dess kretslopp, förekomst, fördelning och beskaffenhet. I äldre tid användes även termen hydrografi, vilken i dag endast betecknar kartläggningen av hav, sjöar och vattendrag. I denna artikel presenteras dels hydrologin som ämne, dels hydrologins historia. I separata artiklar behandlas vattnets kretslopp (se vatten) och dess huvudkomponenter avrinning (se även avrinningsbildning), avdunstning och nederbörd. Läs mer om Hydrologi i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=206973 Nationalencyklopedin 2002-08-21
Brevkort, "Rydö. Disponentbostaden." Rydö Bruks AB grundlades 1897 för tillverkning av sulfitmassa och papper. I Rydöbruk fanns dock en industri ända sedan 1720-talet och bruksherrgården flyttades hit år 1828 från närbelägna Gustavsbergs gård. Herrgården har således varit corps-de-logi för såväl järnbrukspatroner som för de senare massabruksdirektörerna. Möjligen hade man nyligen moderniserat de stora verandorna i två våningar när bilden togs. En stor och frodig gårdsrundel med flaggstång ligger framför byggnaden. Byggnaden finns kvar och återfick sitt utseende från 1900-talets början vid en restaurering i början av 1990-talet. (Se även F9149, F9150)
Sunnerå herrgård, Ryssby. Första gången gården nämns tillhörde den riddaren Knut Grundis, som 1445 gav gården i morgongåva till sin hustru Birgitta Haraldsdotter (Snedbjälke). År 1467 ägdes Sunnerå av riddaren och riksrådet Gustav Olsson Stenbock, som detta år bytte bort den till Benkt Kaare. I mitten av 1500- talet införlivades gården med Gyllenstiernagodset. På 1580-talet var Sunnerå sätesgård för "välbördig" man Erik Månsson (Stierna), men nedsjönk snart åter till allmänt frälse. Sunnerå är den enda huvudgården i Ryssby som direkt kan knytas till högfrälset. Förutom denna frälsegård fanns även ett skattehemman i Sunnerå. Dessa två gårdar blev rusthåll vid reduktionen och innehades en tid av bönder, men 1728 köpte ryttmästaren Karl Ridderborg de olika hemmansdelarna och byggde ett corps-de-logi. Delar av detta finns kvar i den huvudbyggnad som fortfarande finns i Sunnerå, med trädgård, park och kvarnanläggning.
Sunnerå är en herrgård och mindre by utanför Ryssby i Ljungby kommun. Sunnerå är belägt vid den sydöstra änden av Ryssbysjön. Första gången gården nämns tillhörde den riddaren Knut Grundis, som 1445 gav gården i morgongåva till sin hustru Birgitta Haraldsdotter (Snedbjälke). År 1467 ägdes Sunnerå av riddaren och riksrådet Gustav Olsson Stenbock, som detta år bytte bort den till Benkt Kaare. I mitten av 1500- talet införlivades gården med Gyllenstiernagodset. På 1580-talet var Sunnerå sätesgård för "välbördig" man Erik Månsson (Stierna), men nedsjönk snart åter till allmänt frälse. Sunnerå är den enda huvudgården i Ryssby som direkt kan knytas till högfrälset. Förutom denna frälsegård fanns även ett skattehemman i Sunnerå. Dessa två gårdar blev rusthåll vid reduktionen och innehades en tid av bönder, men 1728 köpte ryttmästaren Karl Ridderborg de olika hemmansdelarna och byggde ett corps-de-logi. Delar av detta finns kvar i den huvudbyggnad som fortfarande finns i Sunnerå, med trädgård, park och kvarnanläggning.
Huseby är ett före detta järnbruk i Alvesta kommun i Kronobergs län. Det ligger vid Helige å, mellan sjöarna Salen och Åsnen. Den äldsta benämningen av platsen är Hosaby 1419. Namnet antyder byns läge vid (h)oset, det vill säga Helgeåns mynning i sjön Åsnen. Egendomen var huvudgård i friherreskapet Bergkvara. Brukets historia börjar med dess dåvarande ägare, riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhielm. 1629 finns den äldsta uppgiften om tackjärnsblåsning på platsen. Bruket var helt baserat på sjömalm vilken upptogs från de stora sjöarna i trakten. Under 1630-talet påbörjades gjutning av kanoner men också av järnkakelugnar, s.k. sättugnar. Arnold de Rees från Holland fick arrende på bruket 1642. Året efter fick han ensamrätt att bedriva bruksrörelse i Småland. Huseby utvecklades nu i stor skala. Arnold de Rees byggde upp en effektiv transportled mellan bruket och Bodekull, föregångaren till Karlshamn. Leden, som innefattade pråmtrafik över Åsnen och landtrafik till den blekingska kusten, kallades för "Holländarevägen". På ägarens egna fartyg utskeppades järnvaror i stor mängd till Köpenhamn, Stralsund, Lübeck, Hamburg, Haarlem och Amsterdam. 1792 blev greve Axel Hamilton ägare till bruket. Han utökade gårdsbeståndet genom att köpa gårdar främst i Skatelövs, Vederslövs, Öja och Blädinge socknar. Huseby förvandlades till en enda stor brukningsenhet. Godset ärvdes 1814 av grevarna Hugo och Malcolm Hamilton som också utökade gårdsbeståndet och uppförde nuvarande corps-de-logi. När godset år 1867 köptes av Joseph Stephens för en köpeskilling av 530 000 riksdaler ingick förutom järnbruket, sågverk och kvarn även 46 jordbruksfastigheter om 24 mantal och ca 6 000 hektar mark. Tackjärn tillverkades för sista gången 1930, men gjuteriet var i drift in på 1950-talet. Egendomen testamenterades till staten av fröken Florence Stephens innan hon avled 1979. Sedan 1994 förvaltas Huseby av Statens Fastighetsverk.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.