Tröskhuset står ännu kvar, fast det inte används till tröskning längre. Byggnaden känns mycket ålderdomlig med sina låga väggar och stora branta halmtak. Här ser man tydligt vindskivorna och deras dekorativa avslutning upptill. Uppe i toppen sitter en liten stång med kors och kula på, som man kan se här och var på höga byggnader i socknen. Frågan är om detta skall fungera som åskledare? Det borde nästan vara tvärs om?? Mot gaveln har man vedbacke.
Från 299 kr
Motiv från Järntorget i Linköping, vy mot sydväst. Trevåningsbyggnaden i bildens mitt ägdes under 1800-talet av två generationer Pihl. Kopparslagare Fredrik Magnus Pihl har givit namn åt gränden Pilens backe som än idag mynnar ut till torget genom bebyggelsen. Den låga byggnaden intill är Skolmästaregården som i äldre tider fungerade som rektorsbostad. Vid tiden för bilden drev K. A. Pettersson Linköpings första cykelverkstad, Östergötland Welociped-Fabrik. Båda gårdarna är nu flyttade till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Motiv från Örtomta 1931. Dold i grönska skymtar ortens kyrka med sitt låga tak och stora, rundbågiga fönster. Då som nu ger byggnaden en bestämd prägel av 1800-tal. Kyrkans byggnadshistoria är emellertid komplicerad och utgår från socknens äldsta stenkyrka som till- och ombyggts i etapper. Av mer omvälvande restaureringar kan nämnas rivningen av tornet 1829-1830 och ett arbete 1854-1856 som medförde att kyrkans exteriör förlorade sin medeltida prägel.
Parti av Sankt Larsgatan i höjd med kvarteret Blandaren i Linköping. Det närmaste huset uppfördes i jugendstil 1905 efter ritningar firma Pihlström & Eklund i Norrköping. Bortom reser sig två sammanbyggda femvåningshus i nationalromantiskt snitt. De bägge husen stod färdiga 1914 respektive 1915. Ritningarna utfördes av Johannes Dahl, Stockholm. Den låga byggnaden med gatunummer 11 inrymde vid tiden Systembolagets butik. Dokumentation av Östergötlands museum inför rivning av butikslokalen.
Den ålderdomliga ryggåsstugan Päronlösa utefter Kvillingevägen bär ett avslöjande namn. Söker vi stugans källor finner man en väntad koppling till potatis (jordpäron), eller i detta fall avsaknad. Stugan dyker upp omkring 1850 som Päralösa och dess svårodlade läge i bergsslänten förklarar varför. Ett annat parallellt argument till namnet var troligen dess låga status som boställe för egendomslösa som daglönare, arbetskarlar, inhyses och liknande. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1949. , Kvillinge sn. Ryggåsstuga med innertak.
Den pampiga östfasaden döljer från fotografens perspektiv närmast den i övrigt storslagna Vårfrukyrkan i Skänninge. Kyrkan uppfördes efter tyskt mönster och invigdes i början av 1300-talet, helgad åt jungfru Maria som givit kyrkan sitt namn. För det låga trähuset i förgrunden kan inga tillfredsställande svar ges inom ramen för uppgiften. På gaveln annonseras "LIKKISTMAGASIN" och gissningsvis inrymde byggnaden bod för försäljning av just likistor. En väl placering invid kyrkan kan tyckas, även om man sedan länge upphört att begrava invid helgedomen.
En sedan länge svunnen miljö i Linköping. Utmed Djurgårdsgatans sträckning förbi kvarteret Eddan kvarstår i skrivande stund endast föreningshuset som anas genom en gavelspets i husradens bortre ände. De gamla husen i kvarteret kom att rivas för att i förstone ge plats för stadens busstation, i ett senare skede bostadsbebyggelse. Närmast betraktaren ses Djurgårdsgatan 7 följd av nummer 5. Vid tiden för bilden drev strykerskan Ellen Leontina Andersson sin rörelse i det låga huset. Vy från söder 1929.
En enkel stuga, vars väggar är av liggtimmer, rundade på utsidan. Stugan har två dörrar, en ramverksdörr med tre speglar som troligtvis utgör huvudingången, samt en mindre, enkel skivdörr intill Två fönster i en luft vardera, där glaset är spröjsat i sex mindre, kvadratiska rutor, syns på bilden. Ett av dem står öppet. Gaveln på det låga, flacka sadeltaket är ovanför huvuddörren, där också en skylt med texten "Skogshyddan" sitter. Stugan är omgiven äv träd och växtlighet. Troligtvis står den vid Skönstaviks fritidsläger.
Bostadshuset med adressen Tinnerbäcksgatan 19 var ett typiskt exempel för den produktion av enklare bostäder som uppfördes stadsnära under 1900-talets första del. Tidens stora inflyttningen till staden krävde bostäder och de flesta inflyttare ställde låga krav, van som man var vid den anspråkslösa standard som rådde på landsbygden. Just denna byggnad klarade sig näppeligen från rivning när den intilliggande Sporthallen uppfördes under 1950-talet men inte förlängningen av Hamngatan som realiserades under det följande decenniet. Här en bild från 1963, kort innan huset revs.
'Bildtext: ''Hällparti.'' Riktning 90.'' I förgrunden berghäll med vegetation av bl.a. låga enbuskar. På avstånd syns hus. Elledning. Mellan berghällspartierna skymtar öppna fält, åkermark till höger. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
Tre sjukvårdsbiträden och en manlig patient står på en gräsmatta och håller i varandra, Mölndals sjukhus 1939 - 1941. Från vänster ses Ester Johansson (1914 - 2008, gift Faldahl) och Aina Englund (1914 - 2012). I bakgrunden ses några låga bostadshus. Bilder från fotoalbum vid Mölndals lasarett/sjukhus 1939 - 1941 på bland annat givarens mor Ester (född Johansson) tillsammans med kollegan/väninnan Aina Englund. De arbetade på den manliga kirurgavdelningen som vårdbiträden/undersköterskor. Relaterade motiv: 2024_1542 - 1617.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Elementarläroverket för flickor i Varberg uppfördes vid Östra Långgatan år 1900, mitt emot Elementarläroverket för gossar som invigdes 1894. Kvarteren kom därför att heta Flickskolan respektive Läroverket. På fotot står mörkklädda lärare och elever i olika åldrar vända mot fotografen. Alléträden och planteringarna inne på skolgården är relativt nysatta. I den låga byggnaden på gården bakom skolan låg Kunutsons Marmeladfabrik.
Sju personer i en stuga i Larsa, Holmåkra, Sällstorp. I utdragssoffan ligger pigan Inger Lindkvist från Lindberga (eventuellt Attorp) och bredvid sitter Johanna-Britta J och en gammal man. Bakom dem står Johan J, vars bror Karl just har dött, Klara J, en okänd kvinna och Josefin från Märkedal. Rummet är draget med en fransförsedd textil längs det låga taket. Små kvistar har fästs på den liksom på gardinerna. Sannolikt har utsmyckningen med dödsfallet att göra.
I fonden syns Riskulla som ursprungligen var några gårdar på en kullig och risbevuxen mark i Balltorp. År 1984 byggdes fjärrvärmeverket Riskullaverket (Mölndals Energi), vilket för det gamla ortsnamnet vidare. I förgrunden syns Pedagogen Park (f.d Lärarhögskolan) som invigdes 1974. Den ljusgrå byggnaden till vänster är KappAhls lager och den mörkgrå, låga byggnaden till höger är elektronikföretaget P Dahl (Gammagatan 1). Framför detta företag går landsvägen Frölundagatan.
Hallenskolan i Kållered. Hallenskolan i Kållered är en nybyggd skolanläggning med två paralleller för låg- och mellanstadiet. Den togs i bruk år 1972. Skolans upptagningsområde omfattar det nya bebyggelseområdet i västra delen av Kållered. Bebyggelsen här utgöres mest av låga villor, rad och kedjehus. Hallenskolan ligger mycket vackert utmed det höga branta berget nära Labackavägen. Hallenskolan har uppkallats efter gården Hallen, som förr låg här. Hallen betyder ursprungligen "en sluttande berghäll".
Affärsliv på Nygatans östra del. Sandbergs herrekipering på Nygatan 16. En skylt hänvisar till Skomakeriet inne på gården. I den låga mellanbyggnaden ligger Posten. Nygatan 14 inrymmer en damklädesaffär. På andra och tredje våningarna är det privatbostäder. Balkongerna är pyntade med blommor. Människor tittar i skyltfönstren, cyklar och kör bil. Dokumentation av fastigheter i kvarteren söder och norr om ån. Bilder och beskrivning finns på Arboga Museum.
fotografi
Årsta
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.