Kalandervalsstapel. Här är vissa valsar bomberande, det vill säga konvext slipade, för att ge kompensation för nedböjningen under arbetsbelastningen. Genom uppläggning i ett speciellt stativ och kontroll av ljustätheten i valsarnas anliggningsytor kontrolleras, att den beräknade och slipade bomberingen är riktig.
Från 299 kr
Drygt 850 barn undersöktes av skolläkaren i Uppsala våren 1942. Man får i god tid en preliminär uppfattning om de kan antas följa med i den vanliga undervisningen eller om de bör placeras i specialklasser. Samtidigt med undersökningen av de blivande skoleleverna pågick kontroller av tuberkulos bland skolbarnen. Om vederbörande får klart för sig vilka förutsättningar han har när det gäller hälsotillstånd och kroppskonstitution, färgsinne kan det underlätta valet av levnadsbana ansåg docent Brenning.
U.O.-inredn. Konjtroller för förhalningsspel.
Utlänska kontrollens 15-årsjubileum 2/1 1932.
Sekreterare A. Berger. Utländska kontrollens föreståndare.
Arbetsdagen är över på CVA, Centrala Verkstaden Arboga. Männen cyklar hem med sina matväskor på styret. Mannen längst till vänster är Ingvar Söderberg. Bakom honom kommer Hans-Erik Larsson ("Vingis") och i bredd med honom cyklar Leif Andersson. Ingvar och Hans-Erik har minicyklar. I bakgrunden anas bilparkeringen. I byggnaden huserar vakten som kontrollerar grinden som alla måste passera.
Linköpings sockerfabrik 1906, invigd under föregående år. Anläggningen är väl dokumenterad i bild, vilket inte kan sägas om den blygsamma vattenspegeln till höger. Den så kallade Rudsjön hade bildats som en följd av höjt vattenstånd i Stångån efter att dammanläggningen i Nykvarn byggts 1867. Den lilla sjön blev till glädje för skridskoåkande barn men även ett gissel för stadens styre som ansåg att området behövdes för andra och mer trängande ändamål. Tidigt tycks den bitvis börjat fyllas igen, om än inte kontrollerat. På förekommen anledning lät Drätselkammaren vid upprepade tillfällen erinra att där endast fick avstjälpas sten, grus, jord och lera. I ett januarinummer 1896 lät man genom Östgöta Correspondenten meddela att "sjön" lär komma fyllas för att bereda ökat hamnutrymme. Sakens läge kom dock att bestå och ännu 1906 kvarstod en rest av sjön. Möjligtvis tyder upplaget av rör i bildens högra kant på att man vid tiden planerade för en slutgiltig lösning.
I början av maj 1952 ryckte Sven Liljegren och Lennart Gustafsson in på I4 i Linköping. De var båda uttagna till underbefälsutbildningen. Överfurir Karlsson kontrollerar att alla papper är i ordning, ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Kvinnliga arbetare kontrrollerar glödlampstråd på Lumalampan.
Teletyperemsan konstrolleras före klistringen. Lärare Inga-Greta Adolfsson.
Den som har för vana att färdas mellan Bestorp och Brokind passerar Kläppviken, lågt liggande strax väster om Bestorp invid landsvägsbron över järnvägen. De flesta utan att känna till dess namn eller tidigare funktion. Huset uppfördes 1914 som banstuga för just den järnväg som passerar. Första banvakten på platsen var Gustaf Adolf Åberg som flyttade in med hustru och dotter när huset var nytt. En banvakt hade att inspektera den sträcka han ansvarade för. Kontrollen gällde naturligtvis hinder av nedfallna träd och dylikt men även hålla uppsikt efter tjälskador, solkurvor och allmänna skador på rälsen samt linjens signalutrustning. Varje passerande tåg skulle ockulärt synas och rälsen kontrolleras efter passagen. Fotografiet är odaterat men Åbergs långa tjänstgöringstid gör det rimligt att vi på stugans farstu ser hustrun Judit Maria med parets son Karl Göte, född 1920. Således kan vi tidsbestämma bilden till omkring 1925.
Kasernvakten, omkring 1980 Vakten låg ursprungligen i by 008 -- mitt över kaserngården från kanslihuset. När biltrafiken ökade på slutet av 50-talet blev det opraktiskt med den snäva kurvan in genom grind 1, så vakten flyttades till kasern 004. Muren över Bataljonsgatan ersattes med staket och motordriven körgrind (grind 2) och gånggrind närmast vaktlokalen. Bild 1: Denna vy mötte man från Regementsgatan. Bilarna som parkerats mot kasern 003 tillhörde vakten och beredkapsstyrkan. Bild 2: Här ser vi vakten och genom staketet ser vi också ingången till vaktens dagrum. Tre av de sex fönstren till arresterna syns också. Bild 3: Vaktchefen kontrollerar id-handling. Bild 4: Under hälsningspliktens tid hälsade man alltid vid in- och utträde. Under sent 80-tal flyttades vakten återigen, nu till nybyggnad vid kasern 003.
Signalregementet S 2, verksamhetsår 1984. Värnpliktiga på testcyklarna, kontrollerade av Torsten Ekvall.
Blocksågen. Klingans läge kontroleras med vattenpass för att se om klingan skurit ner sig. Observera kilarna längs ner på stocken.
Fästningen. Högvakten vid fästningsporten. Vaktlokalen där vakter kontrollerade in- och utpasseringar till fästningen under krigsåren. Här år 1916.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 6, KoS byggnaden rum 602. Kontrollrumskorridor taget från trapphus i turbinhuset. Detta är den ordinarie ingången till kärnkraftverket. Längstbort i korridoren kigger kontrollrummet och till höger halvvägs dit ligger slussen in till kontrolerat område. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 2600 i Reaktorbyggnaden. Nödutgångs sluss tagen från nödutgångskammaren med kontrolerat område på andra sidan slussen. Till vänster fläktar för nödutgångskammaren. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Fanns det inget bättre sätt? Det sägs att museets flaggstång var Linköpings högsta (24 meter) innan den kapades något. Om det är med sanningen överensstämmande har inte kontrollerats för denna uppgift. Oavsett krävde ommålningen av den resta stången goda nerver. Foto 1955.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 6, KoS byggnaden rum 602. Kontrollrumskorridor taget från trapphus i turbinhuset. Byggnaden är skyddsrumsklassad, därav den kraftiga dörr som syns till höger. Detta är den ordinarie ingången till kärnkraftverket. Längst bort i korridoren ligger kontrollrummet och till höger halvvägs dit ligger slussen in till kontrolerat område. Förklaring av system framgår av rapport: Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.