Finsk minnesmärke för slaget vid Torneå den 6/2 1918, uppfört 1938. Den ursprungliga texten togs bort 1946 efter ett beslut av den finska regeringen då den ansågs vara politiskt olämplig och ersattes av en ny. 1991 återställdes den gamla stenen till sitt ursprung.
Från 299 kr
Finsk barntransport anländer till Tomteboda i arméns sjukhuståg. Vagnarna är från höger Statens Järnvägar, SJ F1, C10 sjukvagn och två plåtklädda C3d följda av flera C3d. Alla vagnar utom C10 märkta med ett stort rött kors på taken enligt föreskrifterna. TT
Spisning av nävgröt och stekt fläsk i en värmländsk-finsk rökstuga. Grötbitarna doppas i fläskpannan, och för varje munsbit gröt bites ett stycke av fläsket, som hålles i andra handen. Bakom pannan står grötkoppen och längst bak på bordet ett svarvat träfat med mjölk att njuta till efterrätt.
Boxning, Idrottshuset 1947. BK Kellys boxare, slutet av 40-talet och början av 50-talet. Fr.v. övre raden: Berndt Hedlund, Per-Olof Andersson, Alhi Kurki (finsk mästare), Rolf Johansson, Winston Lövqvist, Rolf Karlsson. Fr.v. knästående: Harald Nytting, Roland Lindström, Gert Martengård, Rolf Svanberg.
'Bildtext: ''Fisnk oxel (Sorbus fennica). Närbild på finsk oxel växande på berghäll. :: :: Fotonr. 7046:119-185 indelade som ''Märkvärdiga träd i Göteborgs län och Bohus län''. Ingår i serie med fotonr. 7046:1-383, 7047:1-33 och 7048:1-67 med bilder från Länsjägmästare John Lindners bildarkiv.'
"Herr A.D Sellin, Valhallavägen 75, mottager av en finsk, en norsk och en svensk invalid ett skrin tillverkat av omskolningsinvalider, till tack för sin insats för den blå-vita tippningen. Herr Sellin har den största omsättningen å blå-vita kuponger i Stockholm".
1. Marianne Ekblom 2. Ulla Karlsson 3. Solveig Johansson 4. Ulla Johansson 5. Ulla Vallgren 6. Inger Söderberg 7. Vivian Stensson 8. Dagmar Källén 9. Ingrid Johansson 10. Stig Johansson 11. Henry Larsson 12. Ragnar Gustavsson 13. Jens Lindberg 14. Siv Johansson 15. Marianne Lundström 16. Rolf Bergström 17. Ingemar Karlén 18. Bengt Andersson 19. Hans Nilsson 20. Stig Andersson 21. Finsk fosterpojke ? 22. 23. Olle Karlsson 24. Martin Gunnerek 25. 26. Olle Svensson ? 27. Sigvard Hellberg
Lidboholms herrgård, Braås. Corps-de-logiet, som uppfördes alldeles i början av 1800-talet, vilar förmodligen på källarvalv med anor från medeltiden. En finsk adelsman och överstelöjtnant vid Kronobergs regemente, C R von Heineman ägde Lidboholm vid 1800-talets mitt. Hans dotter Eva, änka efter friherre Erik Sparre, sålde 1899 en rejält nergången gård till en driftig lanthandlare från Ramkvilla, K G Nilsson, farfadern till familjen Varde som idag äger Lidboholm.
Skolfröken fröken Lundgren med skolklass från Grevedämmets skola, år 1926. Barnen står vända mot skolan, bakgrunden vetter mot "Kråkan" och Kvarnbyn. På bilden är 4:e person från vänster givaren själv Gustaf Henriksson, 1:e från vänster Leif Olssén, i mellan Erik "Lill-Erik" Karlsson, överst i mitten Bengt Ruustad (Johansson) och i mitten Bengt Sylvén (fick senare en karriär inom militären i finsk, ryska kriget). Givaren Gustaf bodde vid skolgården i Lackarebäck, Roten D 22A, nuv. Utmarksgatan 13. Han är född 1919.
Förevisningsskjutning av vapenverkan på Härads skjutfält för åldersklassen och inbjudna gäster. Bild 1: Frv. arméinspektören (vid Östra militärområdet) överste Kjell Nordström, finske generallöjtnanten Carl Olof Lindeman, överste Stig Colliander Bild 2: Frv. övningsledaren majoren Nils-Henrik Moberg hälsar på general Lindeman under överinseende av överste Colliander. Bild 3: Frv. öv Colliander, gen Lindeman och öv Nordström. Bild 4: Frv. öv Nordström, gen Lindeman och öv Colliander. Bild 5: Frv. öv Colliander, gen Lindeman och öv Nordström. Bild 6: Frv. öv Colliander, gen Lindeman, finsk följeofficer och öv Colliander.
sågverk, gruppbild, sågverksarbetare
Museifartyget Pommern 1903: Gick hon av stapeln vid varvet J. Reid & Co i Glasgow och fick namnet MNEME som är en förkortninga av Mnemosne, minnets gudinna i den grekiska mytologin. Beställare var rederiet B. Wencke & Söhne i Hamburg 1906: Bytte hon ägare två gånger. Först till Reederei -A.-G von 1896 och 10 månader senare till Reederei F. Laeisz, båda från Hamburg. Som brukligt var i det senare döptes hon om till ett P-namn, POMMERN, och seglade för detta rederi till första världskrigets slut. 1923: Efter första världskrigets slut delades den tyska handelsflottan mellan segermakterna varvid Grekland erhöll POMMERN som krigsskadestånd. Den åländske redaren Gustaf Erikson fick reda på att hon låg i Delfiz i Holland till salu. Han sände en kontrollant för att se på fartyget och ägarbytet var ett faktum. POMMERN hamnade under finsk flagg. 1939: POMMERN gör sin sista resa från Hull i England till Mariehamn och hinner hem innan andra världskriget bryter ut. I Mariehamn blir hon liggande nästan hela kriget. 1944: Hon bogseras till Stockholm för att bli spannmålsmagasin 1945: Efter freden mellan Finland och Ryssland bogserades hon till Åbo där lasten lossades varefter hon bogseras hem till Mariehamn igen. 1947: Gustaf Erikson avlider. POMMERN är till salu, men är gammal och sliten och kräver dyra repartioner för att kunna segla, dessutom börjar segelfartygens era vara förbi. 1952/ 1953: Edgar Erikson och systern Eva Hohentahl beslutar att donera fartyget till Mariehamns stad. 1984: Beslöts att gamla sk Cap Hornare skulle sy ett nytt segel till fartyget för att dokumentera segelsömmarhantverket. POMMERNS SEGELSÖMMARE var ett faktum. 1999: Ett segel blev flera. Ett komplett segelställ om 28 segel överlämnades till Mariehamns stad från stolta segelsömmare. 2003 POMMERN fyllde 100 år.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.