1.CT Perback 2.ITB Hansson 3.OI Rönnqvist 4.JH Nilsson 5.KAV Hultéus 6.JA Larsson 7.LOK Zetterblad 8.KEK Martin 9.OE Hvargård 10.CHF Dahlqvist 11.G Spross 12.KJ Nilsson 13.BWM Rosin 14.KG Nordquist 15.NHF Lundgren 16.NT Truedson 17.TGA Kinell 18.MA Uppenberg 19.JVA Bratt 20.VE Strangert 21.NE Forsslöf 22.AH Axeling 23.LFR Sjöstrand 24.HGE Carlsson 25.Elsa G Törnblad 26.E Jonsson 27.CA Sjöberg 28.GT Tode 29.RV Ljungberg 30.OSV Carlström 31.TW Möller 32.HOS Ekdahl 33.AE Andersson 34.SH Appelqvist 35.JS Granér 36.BE Paulsson 37.Anders Örne 38. GE Linden 39.HG Holmström 40.APH Lundén 41.Ada Möllerberg 42.GA Hultman 43.AG Linnäs 44.KH Malmgren 45.JHT Julin 46.JOH Nordqvist 47.KL Jörlén 48.B Rosenberg 49.NW Bergman. Se även neg 5963x.
Från 299 kr
Vykort, "Järnvägsstationen Skallinge. Oriel Blombergs Tr., Lindesberg." samt noteringen (Halmstad-Bolmen), som anger utmed vilken sträcka stationen ligger. Sträckan invigdes 1889 och las ner 1966. Stationen döptes senare om till Ryaberg och där fanns även en poststation. Där ska finnas en hög järnvägsbro i sten. I Ryaberg spelades filmen "Stinsen på Lyckås" in 1942 med Edvard Persson i huvudrollen. Den röda stationsbyggnaden i Ryaberg målades (på filmbolaget Europafilms bekostnad) gul för att bli "röd" på ortokromatisk svart-vit film - annars hade den blivit svart.
Skolbarn leker på "stigen" vid Fältstöms. "Lyckans stig" bakom Fältstöms plank. Huset i bakgrunden troligen Lindwalls hus, f.d. 126 b, Låset 2, Brännungen 14. Det enda "original" som vi lyckats att finna är en spegelvänd kopia (se texten på tidningen, Falkenbergs Tidning), jämför även omgivningar med bild nr. 00044. Bilden är nu reprofotograferad vilket medfört att vi erhållit ett spegelvänt negativ, vilket noga bör observeras vid kopiering. Enligt uppgift lär glasplåten finnas på Halmstads museum.
Gumpekulla är namnet på kullen mitt i dagens bebyggda Stångebro öster om centrala Linköping. Enligt äldre uppgifter ska det ha funnits flera resta stenar i området. År 1733 beskrev lektor Peter Schenberg platsen på följande sätt: hwarpå än månge långe stenar finnas, antingen stående eller liggande till bevis och widermäle..." Kvar står den så kallade Gumpekullastenen varpå årtalet 1598 står skrivet till minne av slaget vid Stångebro. Här en exklusiv men dessvärre av tiden påverkad dokumentation från omkring sekelskiftet 1900.
Marsfältets skola, klassrumsinteriör, 29 skolbarn med lärarinna fru Elsa Thyr. Klass 2g, sal 1. Eleven i mitten på bilden, med mörkt hår hette Mats Johansson (ändrade senare namn till Mats Lindman). Andra elever som är med på bilden: Katarina Helleday, Kerstin Kullendorf, Rolf Israelsson, Erik Atterhed, S-O Svensson, Jan Folkesson, Kennet Stålbjer, Benny Wind, Maj Ohlsson, Lars Friman. Även Rutger Ahlbeck kan finnas med.
Dokumentation av Falu rödfärg. Varje timme tas ett prov av pigmentet från brännugnen. Här ser man hur pulvret mortlas ner och jämförs i kulörerna. Varje skiftlag har sin egen bricka märkt med A-E, skiftets längd är 8 timmar, efter skiftet skall det finnas 8 prov på brickan. När arbetsledaren kommer på morgonen tar han ut en del av sista provet, från varje bricka, som går till samlingsprov för analys. På bilden framgår det att prov är uttagna från bricka D och E.
Olof Jonssons text: Jacobssons i Strömslund. 1910 bodde enligt församlingsboken 11 personer i huset på Kapellgatan 25. Johannes Jacobsson och hans hustru Augusta Charlotta hade fyra barn, som troligen finns med på bilden stående framför bostadshuset: Kanalarbetare Josef Ejnar Gideon, Filipstad 1890, Ruth Charlotta, Filipstad 1892, Gunnar Amos, Filipstad 1894, Alf Otto, Vassenda-Naglum 1901. Ev kan Josef Einar Gideon Jacobssons hustru finnas med på bilden, hon hette Frida Teresia Falk, Trollhättan 1890.
Ringeltaubska skolan, skiss efter en ritning av J.F.Opperman c:a 1838. Orginal i Västra Eds kyrkoarkiv. I kyrkans arkiv finnes "Ritning till en Lancasterskola i v ed" signerad av J.F Oppman. En något förenklad kopia av denna ritning är signerad av "Jonas Jonsson, stadsbyggmästare i Västervik." Efter dennes ritning uppfördes byggnaden på 1830 talet . Den avsynades 1944 enligt befintligt protokoll. Huset ännu kvar invid kyrkan. Ett putsat trähus i 2 vån under sadeltak.
Texten på bilden: "Thornbjörnstorp: Kyrkan öfvergafs 1853 o sjelfförföll intill 1866, då allt hennes innanrede försåldes på auktion! Thornbjörnstorps Öde-kyrka, 35 aln lång (hel), 11:12 bred (uti öa gafvelväggen) utvändigt, samt omkring 9 aln hög till bandet. Våkkenhuset, som begagnas till källare, är täckt med halm o pålagda stenar Kyrkogårdsmur finnes ännu, vackra löfträd o nya grafvar med minnesstenar; samt 2 Klockor i stapeln.
'1 kvinna och 1 man sittande vid arbetsbord. Mannen håller i en bok. På bordet mikroskop, tratt, glasflaskor och glasburkar med glaslock och kvinnan håller en pincett i handen. Sitter framför fönster. Genom fönstret syns ev. kyrktorn eller annan byggnads torn. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5140:1-26, plåtarna ligger i en ask med texten ''Negativ, Alingsås m.m. Hesselby 1913. Marstrand. Även Helgoland. Goda kopior finnes.'''
grupporträtt, exteriör
fotografi
Lars och Charlotta lär ha byggt ladugården samtidigt med bostadshuset 1865, men de kunde knappast ha hunnit med detta på ett år, så någon av byggnaderna måste vara ett par äldre eller yngre. Ladugården är knappast enhetligt uppförd. Mittdelen i bulteknik är äldst, den har troligen rymt grishus till vänster och kohus till höger. Sedan har man byggt på laddelarna vid varje gavel. Dessutom tycks det finnas en bod på vänstra gaveln med halmtak. Längst till vänster skymtar dasset och till höger syns telefonstolpen med luftledning!
Smiss Elisabet Vedin och fostersonen Artur Karlsson har varit nere vid Nabbu med häst och vagn och hämtat hem strömming, vilken bla kan ligga i den flätade korgen på flaket, det bör finnas plats för mera fisk bakom lämmarna. Det var vanligt att man fiskade många dagar i rad, på våren och hösten ibland i flera veckor, om vädret var tjänligt. Då fick kvinnorna och ev drängar, gamla gubbar och barnen sköta det dagliga på gården. Bakom vagnen står troligen Elisabets man Christian Petter Persson. I bakgrunden ses intressanta byggnader. Den vänstra skulle kunna innehålla smedja och snickarbod, den högra källare eller linbastu. KOLLA BILDER På GåRDEN!
S:t Olofs kyrka. De två restaureringarna under 1950-talet har uppenbarat dess åldriga förnämitet. På 1200-talet byggdes kyrkan till åt väster sedan det ursprungliga tornet rivits, och fogarna i det blottade murverket visar tydligt omfattningen av den äldsta romanska kyrkan. Denna finnes i sina huvuddrag bevarad. De väldiga dimensionerna ställer S:t Olofs kyrka vid sidan av Husaby mera berömda och vittnar om dess höga rang under medeltid en prost- eller häradskyrka. En förklaring får vi när vi läser urkunderna. Där talas om "Faukopings skiäppa", som den mäktige biskop Brynolfs stadga och yngre västgötalagen talar om.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.