Masse har varit förtjust i uthusen här på Bönde och tagit många bilder. Här ses ladugårdens södra halva innehållande kohus med dubbla båsrader och en hoimd med lucka närmast genomkörseln. T h står en liten ålderdomlig bulbyggnad med halmtak. Den verkar ha en dörr vid hitre gaveln och en ungefär mitt på och därefter en hoimdlucka. Hoimdluckan tyder på att merparten av byggnaden är ett fähus, troligen ett lammhus. T h står dasset med nytt spåntak, se Bild 674.
Från 299 kr
Masse har tagit en bild av tröskhuset och ladugården tom portlidret 3 år efter den förra bilden, se Bild 977 och 978. Vi ser att tröskhuset har portar och således är ombyggt till vagnbod e dyl. Till vänster står en mängd trolar till bandtaunar. Om man jämför med bilden från 1914, ser man att ladugårdens väggar blivit färdigputsade. Utrymmet innanför det stora smårutiga fönstret är troligen hönshus, av hönsluckan nertill att döma. T h är någon form av mindre fähus.
Masse har gått ut i åkern för att få en bra bild av gårdsparten med grannen skymtande bakom. Vi ser både manbyggnaden med bakbygge och flygel, samt den nya ladugården. Den hitre delen innehöll en stor lada, ändå tycktes halmen inte få plats under tak. Den bortre delen innehöll tre sektioner med fähus, man ser gödselhögarna utanför. Petterssons på grannparten hade ju byggt en ny imponerande ladugård något tidigare, vilket säkert tilltalat Larssons tävlingsinstinkt, vilket gjorde att man byggde en ännu större ladugård!
Det var en riktigt fin bulladugård Söderbergs hade. Den kan nog ha tillkommit 1835, men spåntaket är givetvis nyare, från början hade den säkert ag. T v var det troligen vagnbod. Sedan följde ett fähus med hoimd t h och därefter lada. Det ser inte ut som det var någon verksamhet på stället när Masse var där, inga saker framme nånstans. Ändå flyttade inte Söderbergs förrän 1920.
Denna överblick från öster visar både bostadshuset och den lilla ladugården. Man ser att bakbygget sannolikt innehåller kök och ett litet brygghus ute på gaveln och att vardagsingången här tom har veranda. När det nya bakbygget gjordes flyttades vardagsingången till andra sidan. Ladugården kan vara en bit av en återanvänd bulladugård som flyttats hit och panelats in. Den hade fähus till vänster och lada till höger.
Ladugården som Nilssons byggde i två etapper, den långa delen längs vägen 1888 och delen i vinkel 1912 är ett mäktigt bygge. Här är just den nya delen färdig och en dryg tredjedel av del äldre delen har fått nytt spåntak. Den äldre ladugården innehöll två kohus, stall och grishus (?) till vänster och en mycket stor lada till höger. Den nya delen innehöll ytterligare fähus.
Halmtaken verkar vara alldeles nylagda på denna bild av ladugårdsbyggnaderna. Längan mot vägen innehåller fähus medd två gödseldörrar och flera fönster. Ladan är mycket stor och bör också ha använts till hö och inte bara halm. Man ser vilken omsorg man lagt ner på att få vackra byggnader man jämn fönstersättning. I ladans gavelspets sitter ett stort rikt spröjsat fönster i tidens smak, vilket gav ljus in till foderloftet. Till höger skymtar magasin, brygghus och manbyggnad.
Masse passade på och tog denna bild av Lars Per Hallanders ladugård innan den revs, se Bild 830. Om den är i bul eller knut går inte att se på bilden, men den är täckt med ag. Den kan härstamma från partens tillkomst omkring 1785. Den innehöll troligen fähus i vänstra halvan och lada i den högra. Oluffs och Catarinas manbyggnad från 1810 bör ha stått kvar till denna tid, men kanske hann Masse inte avbilda den innan den revs?
Här har Masse förevigat båda Gannorparternas imponerande ladugårdar. De är byggda i sten, även upp i gavelspetsarna och har alla halmtak. De ser uråldriga ut, men är knappast äldre än 1800-talets första hälft, kanske tom dess mitt. Ladan i mitten byggdes så sent som 1904. Man ser att ladugården på denna part innehåller två fähus och det skymtar en gödselstack längst tv som visar att det fanns djur också i ladugårdsflygeln. En otroligt lång stege står mot taket.
Ladugården var imponerande och Masse tog en bild även från baksidan. Man ser att byggnaden innehåller 3 fähus genom de tre gödseldörrarna. Gissningsvis var det stall på gaveln och två kohus i mitten, sedan kom ladan. Frågan är om ladugården är totalt nybyggd? Den kan innehålla merparten av de gamla stenväggarna men med nya öppningar och foderloft, den lilla luckan längst t h verkar vara från det äldre skedet. Invid ladan står en halmstack som tydligen inte gick åt till taket.
Ångermanlandsgården är ett exempel på den kringbyggda nordsvenska gårdstyp som var vanlig i länet från medeltiden fram till 1880- talet. Gården är sammansatt av flera mindre hus för olika ändamål- mangårdsbyggnad, födorådsstuga, portloft, stall, fähus och loge. Husen kommer från olika byar i övre Ådalen. Våren 2002 eldhärjades gården. År 2003 startar återuppbyggnaden. Vedlidret byggs upp på nytt och stallet ersätts med en byggnad som flyttas från en annan plats på friluftsmuseet.
Exteriör av Ångermanlandsgården.; Ångermanlandsgården är ett exempel på den kringbyggda nordsvenska gårdstyp som var vanlig i länet från medeltiden fram till 1880- talet. Gården är sammansatt av flera mindre hus för olika ändamål- mangårdsbyggnad, födorådsstuga, portloft, stall, fähus och loge. Husen kommer från olika byar i övre Ådalen. Våren 2002 eldhärjades gården. År 2003 startade återuppbyggnaden. Vedlidret byggs upp på nytt och stallet ersätts med en byggnad som flyttas från en annan plats på friluftsmuseet.
Ark med ritning och text: "Glaumbaer. Byggdarsafn Skagfirdiga. Planskiss av Glaumbaer gamla prästgård. Denna prästgård, med sin mängd av torvhus, var i bruk som ordinarie prästgård för församlingens präst ända till år 1944. Nu är den museum. Gården är 115 år gammal. Fähus, stall, lador osv. finns det rester av söder om museet. Endast i rummen Da, E, J, K och L är det gov av trä. I alla övriga utrymmen är det jordgolv."
Per Olsson använde den gamla ladugårdens framvägg vid nybygget, men gjorde en ny bakvägg iom att den nya ladugården skulle få en större bredd. Dessutom byggdes ett foderloft i sten. Här har man provisoriskt fogat ihop den nya och gamla delen i väntan på att bygga vidare. Det kom dock att ta tid, inte förrän omkring 1950-talets mitt fullföljdes det planerade ladugårdsbygget. Den gamla ladugårdsdelen innehöll ett fähus med hoimd och på gaveln troligen ett lamm- eller grishus. T h står ett enkelt dass.
Dessa små uthus ser mycket ålderdomliga ut. De verkar vara äldre än från 1870-talet och är därför förmodligen inköpta och återanvända på detta boställe. Det är troligen 4 sammanbyggda små bulbyggnader med halmtak, som delvis är brädklädda. På gavlarna är små skjul tillförda, varav det med halmtaket är säreget. Alla byggnadsdelar är nog fähus utom skjulet med faltak, vilket kan vara vedbod. Vilka djur man hållit är osäkert, särskilt med tanke på att man inte hade någon jord att tala om förrän 1911. Det kan ha varit 1-2 kor, ett par kalvar, någon gris, några lamm och lite höns. Jordlösa fick slå och beta vägkanter och dikesrenar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.