Frans Trybom, så kallad underofficer på stat vid Första livgrenadjärregementet i Linköping från 1843 till önskat avsked 1875. Vid sidan av det militära var han även kronouppbördsskrivare inom Dals och Aska härader under åren 1851-1854 och brännvinskontrollör under perioden 1851-1871. Dessutom syssloman vid lasarettet i Linköping. Från 1850 gift en första gång med Karolina Petronella, född Petersson, men skild 1869. I december månad 1878 ingick han ett andra giftermål, nu med Anna Charlotta Margareta, född Svensson. Trybom var född i Fornåsa men bodde större delen av sitt liv i Linköping.
Från 299 kr
Porträtt av Folke Sjögreen 1898, en tid då hans militära karriär var i sin början. Året därföre hade han antagits som volontär vid Kalmar regemente men hade nu sergeants grad vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping. Efter avslutad utbildning vid Krigsskolan var han regementet troget och erhöll befordringar; löjtnant av 2. klass 1903 och 1. klass 1907, kapten 2. klass 1913 samt 1. klass 1917 med majors avsked 1927. Privat var Sjögreen från 1903 gift med Torgerd Asklund, dotter till tobaksfabrikör Ernst Asklund. Efter svärfaderns död 1907 blev Sjögreen i kompanjonskap firmatecknare för Asklunds tobaksfabrik, vilken emellertid upplöstes året därpå.
Otto Taubes långa militära karriär påbörjade han som kadett 1847. Från år 1851 var han i tjänst som underlöjtnant vid Andra livgrenadjärregementet i linköping, vilket följdes av sedvanliga gradhöjningar och kröntes med utnämning till överstelöjtnant 1872. Därefter kom han att inneha han en rad militära befattningar såsom chef för Lantförsvarsdepartementet, statsråd och chef över Bohusläns och Västgötadals regementen jämte ordförandeskap i ett stort antal kommitéer och utredningar. Han begärde avsked från det militära som generallöjtnant år 1899. Privat var han från 1863 gift med friherrinnan Augusta Maria Rehbinder och tillsammans kom de att få sex barn. Familjen bodde i tur och ordning i Linköping, Vadstena, Norrköping och Stockholm.
Porträtt av Erik Hjalmar Segersteen. Född i Torpa 1819 som son till fältprästen Anders Peter Segersteen och dennes maka Anna Sophia Norbeck. Efter studier i Lund kom Erik Hjalmar till Linköping 1859 för en tjänst som konsistorieamanuens, från vilken han vidare avancerade till ordinarie konsistorienotarie. År 1869 utsågs han parallellt med detta till stiftsbibliotikarie. Bibliotekets böcker var då ännu nödtorftigt samlade i domkyrkans torn men kunde från 1875 överflyttas till konsistoriehuset. Segersteen lade därefter ned stor möda på böckernas katalogisering. Längre fram, 1886, begärde Segesteen avsked från tjänsten som notarie och kunde lägga sin sista tid helt och fullt på sitt älskade bibliotek. Han avled i Linköping som ogift den 24 februari 1901.
Brevkort, "Brännö d....vid Torup på Halmstad-Nässjö järnväg". Sannolikt Brännö säteri. Motivet visar en stor ljust målad manbyggnad med en flygel till höger och en mindre byggnad till vänster i liv med staketet. En man och kvinna står under de höga lövträden och en man ses vid trappan till verandan. Brännö säteri grundades av Carl Ludwig von Blumental på 1720-talet. Han var från Tyskland och hade arbetat vid Jönköpings regemente inom Karl II:s armé och hade vid sitt avsked 1721 majors rang då han inköpte ett stort antal hemman i Torup.
Porträtt av överste Wilhelm Reuterswärd. Född 1837 på Rotenbergs säteri i Östra Stenby socken som son till Anders Wilhelm Reuterswärd och Augusta Fredrika Elisabet Valt von Steijern. Från 1869 gift med Carolina Adelaide Brändström, efter hennes död 1875 ingick han äktenskap med Carolina af Robson 1878. Reuterswärd inledde sin militära karriär som furir vid Närkes regemente 1854. Avancerade i rang genom åren till att år 1890 bli överste och chef för Västgötadals regemente och Första livgrenadjärregementet i Linköping samma år. Erhöll avsked med tillstånd att kvarstå som överste i armén 1898. Har var även verkställande direktör för Hjälmare kanal- och slussverksaktiebolag samt vice ordförande i Örebro läns landsting under en tid. Död i maj månad 1899 i Stockholm.
Porträtt av Greve Carl Gustaf Sinclair. Född den 3 juni 1849 vid Karlshovs säteri i Älvestad som förstfödde sonen till greve Israel Malcolm Sinclair och grevinnan Alfhild Spens. Inledde sin militära karriär som kadett vid Militärhögskolan Karlberg i Solna 1868 och stationerades senare vid Andra Livgrenadjärregementet i Linköping där han 1888 uppnådde kaptens grad. Erhöll avsked ur krigstjänsten 1901. Gift den 14 december 1889 och bosatte sig i Mjölby med Emilia Elly Charlotta Isidora Smedberg, dotter till läroverksadjunkten Carl Adolf Isidor Hilarion Smedberg och Emelie Augusta Charlotta Lindh. Parets dotter Claire Alfhild Emelie Henriette föddes i Torpa där familjen levde en tid innan de flyttade vidare till Säby, Jönköpings län. Carl Gustaf Sinclair avled i hjärtsjukdom den 4 augusti 1919 i Visby.
Porträtt av läkaren Åke Huitfeldt. Som nyutexaminerad medicinare kommenderades han 1834 som koleraläkare i Jönköping, där farsoten rasade svårt. Vid sidan av kollegan Carl Anton "Onkel Adam" Wetterbergh (1804-1889) förde han kampen mot den smittsamma koleran, en strid som bägge läkarna lyckligtvis kom undan med hälsa. Från 1849 tjänstgjorde Huitfeldt som regementsläkare vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping. Efter avsked 1876 var han praktiserande läkare i Linköping. År 1860 hade Huitfeldt köpt en gård i Linköping, vidare kallad Huitfeldtska gården. Hans dotter Eva Lovisa bodde kvar till sin död 1929. Därefter köptes gården av Folkets Husföreningen, som använde lokalerna fram till slutet av 1940-talet. Gårdens byggnader plockades ned 1949 och kom att bli den första gården att flyttas till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Ungdomsporträtt av Fredrik Wallenberg. Född i Stockholm men uppvuxen i Linköping där fadern, som tidigare varit huvudstadens polismästare, valt en lugnare tjänst som landssekreterare. Fredrik Wallenberg inledde en militär karriär som volontär vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping 1882 och vid Första livgrenadjärregementet i samma stad 1883. Efter militär utbildning vid Krigsskolan återkom han till det sistnämnda regementet 1886 och erhöll underlöjtnants grad. Hans håg stod emellertid för konsten och det skrivna ordet, varför han begärde avsked 1892. Istället kom han att försörja sig som tecknare och medarbetare i tidningar. Som sådan var han exempelvis anställd i Paris under åren 1895 till 1901 och i London under perioden 1901-1922. Hans arbete medförda omfattande resor i skilda världsdelar. I sitt privata liv var han från år 1900 gift med Helen Elisabet Mac Horton. Som änkling gifte han om sig 1926 med Ingeborg Emma Gustava Wallenberg.
Johan af Nordin, född i Forsbacka 1785 och död 1850. Stadsråd, disponent och militär. Blev efter avslutad karriär som officer med avsked som överstelöjtnant engagerad i Forsbacka Bruk som ägdes av hans far Johan Magnus. Då denne avled 1823 övertog af Nordin ledningen för bruket och drev detta fram till 1844. Blev politiker under 1820-talet på riksnivå och deltog i flera riksdagar. Utsedd till statssekreterare 1825. Han var stadsråd 1828-31. Utsedd till överståthållare 1828. 1831-39 var han president för Bergskollegium. Blev ordförande för Göta Kanaldirektionen 1835. Son till Landshövdingen i Kopparbergs län Johan Magnus af Nordin (1746-1823). Denne tillkallades 1792 till riksdagen i Gävle för att tillfälligt vara landshövding i Gävleborgs län, eftersom dåvarande landshövdningen F.A.U. Cronstedt bortsänts från staden på utlandsuppdrag. Detta skedde på inrådan till Gustav III av dennes rådgivare Gustaf Maurtitz Armfeldt. J.M. af Nordin adlades 1788 och blev friherre år 1800. Fotografi av målat porträtt.
1 juni 1915 tog löjtnanten Carl Belfrage avsked från Bohusläns regemente och den svenska krigsmakten. Han gick i tysk tjänst och kom de närmaste dryga tre åren att tjänstgöra på västfronten i första världskriget. I slaget vid Somme stupade 1,2 miljoner man. För generalerna var människovärdet lågt och de offrade många soldater i till synes obetydliga militära operationer. Mitt i detta helvete på jorden befann sig Carl Belfrage - och han hade anteckningsboken med sig. Carl Belfrages dagboksanteckningar i bearbetad form har tidigare publicerats av SMI-förlag med titeln "Vanvettet på västfronten" och föreligger nu som ljudbok. Perspektivet är jordnära. Livet och döden i skyttegravarna beskrivs utförligt, liksom samhällsresterna där omkring. Även grundläggande ledarskapsfrågor berörs. Närmare verkligheten i första världskrigets skyttegravar är det svårt att komma! "Det är ingen konst att lida oskyldigt, värre är att drabbas av ett öde som driver en mot en avgrund där oskulden inte längre lindrar" (Carl Belfrage)
Fjärde korpralskapet 1893 Nr- Rote - Rotenamn - Namn - Född - Antagen - Avsked - Död 1. 1129 Hesselby.. Herrström, August Wilhelm 1848-12-24 1872-09-07 ----- 1904-04-18 2. 1127 Harby.. Borgström ----- ----- ----- ----- 3. 1145 Åsby.. Ceder, Karl Erik 1840-01-17 1863-09-30 1893-07-04 1920-04-14 4. 1149 Nybytorp.. Holmberg, Johan Albert 1843-02-15 1864-03-23 1896 1901-12-04 5. 1147 St. Malmö.. Malmström, Carl Magnus 1872-02-03 1890 ----- 1936-03-04 6. 1146 Jäder.. Hellqvist, Axel Leonard 1866-01-16 1884-02-02 1904-09-06 1945-07-28 7. 1134 Ostra.. Osterman, Axel 1850-11-13 1869-12-12 ----- 1910-10-19 8. 1141 Alvesta.. Alf, Carl Anders 1845-11-11 1869-08-28 ----- 1915-11-27 9. 1148 Fäslinge.. Lund, Per August 1854-09-21 1876-11-25 1902-09-06 1935-06-16 10. 1137 Vreta.. Korpral Edberg, Karl Albert 1856-12-29 1882-09-02 1902-09-06 1929-01-27 11. 1150 Svilunda.. Svedin, Olof Emanuel 1865-04-22 1885-03-17 1905-09-05 1935-02-25 12. 1133 Ostra.. Lindgren, August Ferdinand 1867-02-16 ----- ----- 1913-07-07 13. 1144 Edeby.. Widlund, Erik Albert 1867-01-11 ----- ----- 1944-06-15 Soldaternas placering, se bild 2.
Text på kortets baksida: "Carl Henric Gottlieb Nauckhoff, f. 1802. Fullmakt 1819 akt-26. Afvsked som överste 1868".
Text på kortets baksida: "Frans Liljenroth, f. 1839 i skåne. Afsked som löjtnant. Fängelsedirektör i Stockholm".
Text på kortets baksida: "Olof Aug. Nauclér, f. 1827. Afsked som kapten".
Text på kortets baksida: "Jacob Magnus Theodor Bromander, f. 1837. Afsked som kapten. Bosatt i Lysekil".
Text på kortets baksida: "Fanjunkare Carl Peter Åström. Löjtnants afsked. F. 1805".
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.