Ladugårdens baksida ses här från beteshagen på andra sidan vägen. Ladugårdens gavel har troligen staplats om helt och getts en öppen vinkel för att passa ihop med den stora längan invid vägen, den är ännu inte kalkad, liksom putsskadorna under det nya foderloftet. Ladugården innehöll kohus och stall, längst bort lada och därintill ett nybyggt halmhus i resvike. Foderloftet är ännu inte målat. Se Bild 577. Hela detta vackra ladugårdskomplex brann upp i en våldsam brand i augusti 2008.
Från 299 kr
Vinterveden är huggen och ligger på tork, för att i augusti bäras in i vedboden, som nog ryms i magasinets högra halva. Vad den andra halva använts till är oklart. övervåningen är just magasin, det ser man på alla vädringsluckorna. När det var torr luft och lite vind, öppnade man luckorna och öste säden genom att kasta den upp i luften, så var man tvungna att göra före fläktarnas tid så säden inte möglade. I bakgrunden skymtar några av grannpartens uthus.
Kvart i 6 på kvällen den 1 augusti 1889 hörde linköpingsborna plötsligt domkyrkoklockorna ringa för brandlarm. Brand hade utbrutit i Linköpings Träförädlings övre fabrik och innan natten var till ända hade elden spridit sig över hela fabriksområdet och även raserat Linköpings Gjuteri. De bägge industrierna var två av Linköpings största och som före branden tillsammans erbjudit omkring 150 personer arbete. Den medfarna bilden visar resterna av just nämnda gjuteri.
Porträtt av Anna Helena Sandberg f. Wigholm. Född den 25 maj 1805 i Bäckaby socken, Jönköping som dotter till Anna Catharina Wigholm. Gift 1831 i Linköping med auktionsvaktmästare och trumslagare Per Gustaf Sandberg. Hennes mor, Anna Catharina levde tillsammans med sin dotter hela livet och hjälpte till i hushållet som piga. Anna Helena Sandberg dog i sviterna av magsäckscancer den 13 augusti 1892 i Linköping.
Statens Järnvägar, SJ gjorde stora prov med tryckluftbromsade tåg 9-13 augusti 1920 i backarna på linjen Ånge-Bräcke. Tåget står i södra infarten till Bräcke station. Loken är två vedeldade E-lok med tryckluftbromsapparater och troligen är det E 1460 och E 1461 (enligt annat foto från proven). Första vagnen är en inlånad Preußisk mätvagn med nummer 8952. Tågsättet består av 132 axlar med en vikt av 1266 ton och det är 694 meter långt.
Vägkorsning vid järnvägsstation Uppbyggnaden av eldrift på malmbanan. Sedan arbetena hade påbörjats under 1917 bedrevs dessa så att eldrift kunde införas mellan Kiruna och Gällivare den 12 mars 1920. Under 1921 var eldrift klar till Ripats den 8 februari, till Kilvo den l augusti och Nattavaara den I oktober. Till Boden kom man den 20 mars 1922 för att slutligen den 21 juni nå slutpunkten Svartön utanför Luleå.
När stadsfullmäktige sparkade fotboll för välgörande ändamål den 3 augusti 1934, till förmån för museet. Socialdemokraterna: Stående från vänster: muraren J.H. Ljungström, kommunalarbetare Josef Johansson, stationskarlen, revisorn för kyrka och skola K.A. Johansson, muraren S.H. Svensson, byggnadssnickaren Erik Dahl (ej fullmäktig) och lokföraren A.Th. Brandt. Stående från vänster: konduktören vid SJ riksdagsman Helge Bäcklund, stadsfullmäktiges vice ordf. stationskarlen Johannes Hellqvist, f.d. fullmäktige bangårdsmästare Joh. Rüden, målvakt, reparatör vid SJ O. Richert och konduktör E.V. Quick.
Vänersborgs epidemisjukhus epidemin. Stod klar årsskiftet 1919 - 1920. Man hade 403 patienter redan första året, de flesta drabbade av difteri och scharlakansfeber. Från augusti 1967 får sjukhuset ny status och blir inordnad under medicinska kliniken i Vänersborg såsom vårdavdelning. Från 1973 inrättas avd. 22, för vård för nyförlösta mödrar. Under åren 1977 - 1987 bedrevs sjukgymnastik i flyglarna. 1987 läggs all verksamhet ner vid epidemin. Idag 2012 är det bostäder i huvudbyggnaden, flyglarna är rivna och ersatta med moderna bostadshus.
Den 18 augusti släpptes kaffet fritt. Därmen avslutades den sista ransoneringen av de kaffekort som införts under andra världskriget. Kaffe på fat. Kaffekort. Ransonering. Kvinna som dricker kaffe. Kaffetant. ... ... ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Vägkorsning vid en järnvägsstation vid malmbanan. Uppbyggnaden av eldrift på malmbanan. Sedan arbetena hade påbörjats under 1917 bedrevs dessa så att eldrift kunde införas mellan Kiruna och Gällivare den 12 mars 1920. Under 1921 var eldrift klar till Ripats den 8 februari, till Kilvo den l augusti och Nattavaara den I oktober. Till Boden kom man den 20 mars 1922 för att slutligen den 21 juni nå slutpunkten Svartön utanför Luleå.
Röda Korset, invalidutväxlingen 1915-1917. Begravning på Norra kyrkogården. Gravsättning, en präst står vid graven tillsammans med en mängd soldater. Krigsfångeutväxlingen under första världskriget initierades av Röda Korsen. Skadade krigsfångar skulle utväxlas mellan Ryssland och Tyskland. Utväxlingen skedde via Sverige, och soldaterna fördes hem med båt och tåg. 63 463 skadade soldater passerade Trelleborg från den 12 augusti 1915 fram till krigsslutet tre år senare. 118 soldater fick sin grav i Trelleborg.
Röda Korset, invalidutväxlingen år 1915-1917. Fartyget Birger Jarl vid kaj i Trelleborgs hamn. Krigsfångeutväxlingen under första världskriget initierades av Röda Korsen. Skadade krigsfångar skulle utväxlas mellan Ryssland och Tyskland. Utväxlingen skedde via Sverige, och soldaterna fördes hem med båt och tåg. 63 463 skadade soldater passerade Trelleborg från den 12 augusti 1915 fram till krigsslutet tre år senare. 118 soldater fick sin grav i Trelleborg.
Invalidutväxlingen under första världskriget år 1915-1917. Gravar på Norra kyrkogården täckta med blommor. Krigsfångeutväxlingen initierades av Röda Korsen. Skadade krigsfångar skulle utväxlas mellan Ryssland och Tyskland. Utväxlingen skedde via Sverige, och soldaterna fördes hem med båt och tåg. 63 463 skadade soldater passerade Trelleborg från den 12 augusti 1915 fram till krigsslutet tre år senare. 118 soldater fick sin grav i Trelleborg och vilar idag under Axel Ebbes staty på Norra Kyrkogården.
Röda Korset, invalidutväxlingen 1915-1917. Färjan GRAECIA. Krigsfångeutväxlingen under första världskriget initierades av Röda Korsen. Skadade krigsfångar skulle utväxlas mellan Ryssland och Tyskland. Utväxlingen skedde via Sverige, och soldaterna fördes hem med båt och tåg. 63 463 skadade soldater passerade Trelleborg från den 12 augusti 1915 fram till krigsslutet tre år senare. 118 soldater fick sin grav i Trelleborg och vilar idag under Axel Ebbes staty på Norra Kyrkogården.
Gamla Torg Trelleborg 1922 fontänen prästens badkar invigs, den 12:te augusti år 1922 inviges den utaf Trelleborgs förskönings och planteringsförening skänkta fontänen på gamla torget i Trelleborg. Grosshandlare Johan Kock öferlämnar fontänen till staden och Boktryckaren Nils Andersson mottager densamma å stadens vägnar. Stadsfullmäktige ordf. vice häradshövd. Synes å bilden(iklädd grå överrock och svart rundkullig hatt, under framhjulet av andra cykeln från höger, negnr. 3492, 3942?
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från U.S.A., 1946. Motiv av Kearny expeditionen: Amerikanska flaggan hissad framför Guvenör palatset i Santa Fé, New Mexico d. 18 augusti, 1846 då staden kapitulerade till Gen. Stephen W. Kearney, som ankom till undsättning efter ett 900-miles ritt genom bergterräng - den s.k. "Kearny expedition". -USA hade i 1846 krigstillstånd med Mexico och hade övertagit delstaten New Mexico. -100 årsminne-
Träförädlings AB i Linköping. Exteriör av de nya fabriks- och kontorsbyggnader som uppfördes efter branden den 1:a augusti 1889. Längst till höger den nya gjuteribyggnaden. Bakom den höga porten skymtar en del av det strax före branden uppförda ångpannehuset med sin höga skorsten. Till vänster härom synes taket och en liten del av väggen till "Lingköpings Ångsåg" med tillhörande skorsten. I förgrunden Statens Järnvägars bangård samt en smal remsa av Järnvägsparken. Foto taget från dåvarande "Järnvägshotellets", numera "Park Hotels", översta altan.
Skrivet på baksidan: Omstående fotografi återger en oljemålning på duk storlek 29 x50,5 cm. signerad ned till höger "Grimelund" och till vänster påskriven med färg "Gullholmen 21/7 75" Målningen är en frisk naturstudie av den norske målaren J.M. Grimelund född 1882, död 1917. Denne norske målare, som är representerad i Luxembourg-museet och i Nationalgalleriet i Oslo och Bergens Faste Billedgalleri, åtnjuter i sitt hemland gott anseende såsom konstnär. Göteborg den 26 augusti 1946. Axel L. Romdahl
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.