Anna-Maja och Mattias leker utomhus i en sandlåda. Båda har tagit skydd under en rutschkana som är byggd som ett litet trähus. De häller sand, dels i en plast-hink samt i en plast-kon som de har vänt uppochned. Hoppetossan, Katrinebergs daghem 1992.
Från 299 kr
Västergötland Göteborgs Järnvägs gamla stationshus vid Lilla Bommens Torg. Från första början trähus, restaurerades och blev reveterat. Revetering (från latinets vestire = kläda och franskans revêtir = bekläda) eller rappning är en teknik för att klä en trävägg, först med ett fästmedel, vanligen träpluggar, vassmattor eller ståltrådsnät, och därpå med puts.
Stationen anlades 1879. Stationshus i trä.Stationen omb. 1917, Stationen öppnades 1879. Stationshuset var då ett tvåvånings trähus med bostadslägenhet i övervåningen. 1917 bygdes ett nytt stationshus. 1930-31 anlades persontunnel. Elektriskt ställverk 1938. Bangården har byggts om 1909, 1926 o 1929. Stationen öppnad 1.11.1879
Jonsered station. Första stationshuset flyttat till Olskroken och 1862 till Herrljunga Andra stationen revs 1890 efter 35 år p g a sättning, . Tredje stationen var ett trähus av Vännästypen. Tåget består av ett backgående Sa-lok samt 1 C3e och 5 C3d-vagnar varav den näst sista är plåtklädd och sista är 2360 och till slut en resgodsvagn litt F1 modell 1902.
Vid Lerum expropierades ett litet tvåvånings trähus jämte nödigt område och huset ordnades för sitt nya ändamål med bostad i övre vångingen. När det nya stationshuset byggts 1892 blev detta hus bostadshus .Nytt stationshus av sten uppfört 1892 .Stationshuset moderniserades fullständigt 1948-49.
Stationen hade från början tänkt kallas BYSKE, vilket också fick ge namn till typen av stationshus, 'Byske-modellen', som förutom i Myrheden uppfördes i Mo=Moliden, Själevad, Tvärålund, Ekträsk, Åsträsk, Storlångträsk, Gammalträsk, Brännberg och Hednoret. En- och enhalvvånings trähus. Stationshuset moderniserades 1944.
Exteriör. Äldre bebyggelse. Miljö. Trähus i två våningar, för flera familjer. Ytterdörrarna står öppna. Huset mitt i bild har en förstubro med snickarglädje. I trädgården/på innegården finns träd med tvättlinor emellan. Fotografens anteckning: Dokumentation av fastigheter i kvarteren söder och norr om ån. Bilder och beskrivningar finns på Arboga museum.
Bostadsmiljö, äldre bebyggelse. Sammanbyggda trähus med innegård. En stege hänger på uthusets vägg. En ställning för tvättlinor står på gården. På andra sidan staketet ses en rad med utedass/dass. I bakgrunden ses tornet på Heliga Trefaldighetskyrkan. Fotografens anteckningar: Dokumentation av fastigheter i kvarteren söder och norr om ån. Bilder och beskrivning finns på Arboga Museum.
Gatuvy av K.P. Wessmans speceriaffär. Trähus med två synliga plan, fönster med persienner och två skyltar. En lång skylt som sträcker sig över dörren och de två intilligande fönstren samt en skylt mellan de två vänstra fönstren. I det vänstra fönstret på ovanvåningen syns en man och en kvinna och i fönstret till höger två barn, förmodligen familjen Wessman. Kvarteret Storken 6, Norra Strömgatan 34.
Vy över bron över Kalix älv samt Folkskolan i Morjärv. På den övre bilden syns en fackverksbro som sträcker sig över älven, omgiven av skog och öppet landskap. På den nedre bilden avbildas folkskolebyggnaden, ett större trähus i två våningar med brutet tak, beläget i skogsmiljö med tallar och stenig mark i förgrunden. Fotografiet är ett tryckt vykort med texten ”Bron över Kalix älv och Folkskolan, Morjärv.” och dateras till tidigt 1900-tal.
Vy över bron över Kalix älv samt Folkskolan i Morjärv. På den övre bilden syns en fackverksbro som sträcker sig över älven, omgiven av skog och öppet landskap. På den nedre bilden avbildas folkskolebyggnaden, ett större trähus i två våningar med brutet tak, beläget i skogsmiljö med tallar och stenig mark i förgrunden. Fotografiet är ett tryckt vykort med texten Bron över Kalix älv och Folkskolan, Morjärv. och dateras till tidigt 1900-tal.
Det går inte att avgöra om det här är ett stenhus eller reveterat trähus, men troligen sten. Det är ovanligt att brygghuset är sammanbyggt med bostadshuset på dess gavel som en vinkelbyggnad. Trägavelspetsar tyder snarare på 1800-talets sista tredjedel än dess mitt. Men dörren till manbyggnaden är 1700-talsmässig, medan dörren på gaveln med järngaller är från förra sekelskiftet. Manbyggnaden har en viss likhet med stället under Hallbjäns uppe på Lausbackar, se Bild 815.
Lerigt, spårigt och lantligt alldeles inpå kunten till centrala Linköping omkring förra sekelskiftet. Vid tiden benämndes den Tornygatan, stråket som ledde in till staden från gårdarna i norr och som vi sedan en tid döpt till Gråbrödragatan. Uthuslängorna till vänster tillhörde gården Kungsgatan 43, vars bostadshus då som ännu ligger utmed nämnda gata. Till höger skymtar de trähus som till största delen hörde till Biskopsgården. Domkyrkan måtte nämnas. Här med domens norra fasad mot betraktaren och ännu med sitt skifferbelagda sadeltak.
SWB Lok 12 , SWB, Stockholm - Västerås - Bergslagens Järnväg. Det första stationshuset, ett envångings trähus, uppfördes 1875, revs 1908. Det nuvarande stationshuset, som togs i bruk 1908, är ett tvåvånings stenhus. Modernt elektriskt ställverk togs i bruk 1946 .Rivningsmaterialet från 1875 års station användes delvis vid byggandet av ett bostadshus för stationsföreståndaren i Ramnäs 1911 .1908 års stationshus revs på 1970-talet och ersattes av en pendeltågsstation med trapphus och expedition på plattformen.
Ringeltaubska skolan, skiss efter en ritning av J.F.Opperman c:a 1838. Orginal i Västra Eds kyrkoarkiv. I kyrkans arkiv finnes "Ritning till en Lancasterskola i v ed" signerad av J.F Oppman. En något förenklad kopia av denna ritning är signerad av "Jonas Jonsson, stadsbyggmästare i Västervik." Efter dennes ritning uppfördes byggnaden på 1830 talet . Den avsynades 1944 enligt befintligt protokoll. Huset ännu kvar invid kyrkan. Ett putsat trähus i 2 vån under sadeltak.
Huset är förmodligen stadens äldsta i relativt ursprungligt skick bevarade större trähus. Den ursprungliga inkörsporten till gården byggdes dock igen i början av 1900-talet. C.A. Wahlbom inköpte fastigheten 1815 och 1907-1936 ägdes den av stadsarkitekten J. Fred. Olson. Han satte sin prägel på interiörens färgsättning och fasta inredning i konstnärerna Carl och Karin Larssons anda. Gårdens timrade loftbyggnad är sannolikt från 1600-talet och enligt uppgift flyttad från Gamla Staden.
'Närbiild. Bildtext: ''Häll med räfflor och plastisk skulptur. Räfflornas riktning 240 grader.'' Lavbevuxen häll nedanför trähus. Trekantigt mindre block med någon form av information, ser ut att stå P i en cirkel bl.a. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Bildtext: ''Trip to Lofthus: Björkudden.'' (Resa till Lofthus) :: Gruppbild med 5 kvinnor och 4 barn, flickor och pojke. Samlande sittande och stående vid litet runt bord och 2 stolar av ev. rotting. På bordet spånkorg. Invid en av flickorna sitter en docka. Till höger en ihopfällbar pall. Leksak. Hatt. Kläder. I bakgrunden ett trähus. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5249:1-20, se även hela serien med fotonr. 5237-5267.'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.