Ritning över Bastionen Christina Regina. Detalj av ritning 1861-62 av Arvid Hjortsberg, Stockholm, till gasverk i Kalmar. Orginalritning hos Gas och Elverket. Lusthus ochutsiktsplats på bastionens spets. 1693-97 pågick jordfyllningen bakom stadsmurarna. Enligt ritning 1697 som exakt visar hur mycket som fyllts.
Från 299 kr
Vy över Helsjön (Hällesjö) och Helsjöns folkhögskola från ett högt berg, högst sannolikt Texelberget (Täxleberg). Två vitklädda kvinnor vandrar längs bergskanten. Till höger skymtar även Stora Hornsjön. På Texelbergets högsta spets (180 m ö h) finns råmärket mellan Halland och Västergötland. På udden
Tvådelad spets- och tyllklänning monterad på docka. NK:s Franska damskrädderi. Svart och vit klänning med spetskrage, dekorerad med svarta sammetsband och paljetter i guld och svart. Beställd av Blanche Bonde (född Dickson) gift med greve Carl Bonde. Stamkund med stor modegarderob. Levererad 1904. Göteborgs stadsmuseum. GM:22458.
Klänning monterad på docka. NK:s Franska damskrädderi. Hellång korsetterad aftonklänning skuren i ett stycke av svart silkestyll, spets och paljetter över gräddvit satäng. Sammetsbård nedtill. Troligen beställd av Louise Wachtmeister af Johannishus född af Ugglas (1859-1943). Levererad 1902-1905. Röhsska konstmuseet. RKM 184-1997.
Norra Vånga sn. Bastöna. "Ola öja" vid Rösjön. Femstenarör. På "Ola öjas" yttersta spets i Rösjön, utanför den gamla "strandbildning", som av H. Svensson bedömts som en fornborg, ligger en egendomlig stenanhopning, som möjligen även den kan vara geologisk men möjligen också kan ha varit ett uppdragningsställe för båtar.
Falköpings Gymnastikklubb 1900. Ledare för gymnastikgruppen var brandchefen Ahlberg, idrottsintresserad och ledare för flera gymnastikgrupper i sekelskiftets Falköping. Personerna på bilden är överst från vänster: ?, Erik Kilander, Primus Forss, Axel Spets, Hjalmar Lundin, Otto Rehn, ?, Axel Rane, Andersson "Stekis", Karl Sandkvist, urmakare N.A. Larsson, Arvid Holmberg, Sterner och Malcolm Westerling. Marskalkarnas namn är okända liksom de sittandes.
Norra Vånga sn. Bastöna. "Ola öja" vid Rösjön. Bastöna. Femstenarör. På "Ola öjas" yttersta spets i Rösjön, utanför den gamla "strandbildning", som av H. Svensson bedömts som en fornborg, ligger en egendomlig stenanhopning, som möjligen även den kan vara geologisk men möjligen också kan ha varit ett uppdragningsställe för båtar.
Här ser vi manbyggnaden från beteshagen i öster. Hela resningen med fönster och det lilla halvmånefönstret uppe i gavelspetsen talar för årtalet 1835. Men de utstickande hammarbandsändarna i gaveln tyder på ett äldre ursprung, liksom att huset saknar sockel. Ser man på putsskadan i överkant mellan vindsvåningens fönster, ser den ut som en spets. Det skulle kunna bedtyda att huset i ett äldre skede haft rakt sadeltak och att detta taks nock var i putsskadans spets. Det taket var i så fall täckt med falar, vilka var spikade på hammarbandet och taket gick då ut en liten bit över murlivet så som faltak ofta gör. Detta lägre hus hade troligen bjälklaget i nivå med marken. Om detta stämmer, höjde man huset 1835 och la i ett nytt bjälklag och grävde ur en källare, se källardörren nertill. Idag har huset ett bakbygge, fn är det inte känt när det uppfördes.
En grupp ur Falköpings Skyttegille efter hemkomsten från den första skjutövningen som ägt rum i Sverige mot flyttbara personliga mål (-tavlor) å okända avstånd i obekant terräng (på Ålleberg). Från vänster: Övre raden: Bruno Larsson, Th.Dimberg, Ture Kilander, Isak Haglund, Erik Kilander, John Swedmark, Mårten Lindgren, Anders Mörk, skräddare Odh. Mellersta raden urm. Larsson, redaktör Jahn, Leop.Engström, fanj. Ahlson, Axel Spets, polis Högberg, S.G. Svensson. Längst fram: Johan Karlsson, Magnus Lindgren, faktor Pettersson.
Mäloset 1939. Gamla stugan. Troligen byggd i början av 1800-talet. Vindflöjeln, som förvaras i kyrkans vapenhus, satt på norra gavelns nock (t.v.) OBS. Framsidan vätte åt Kroksjön. Revs 1942. Då Spets familj flyttade dit 1908 fanns två stora öppna spisar av natursten i rummen, men även i köket var härden öppen. Man hade alltså aldrig haft någon järnspis, utan eldade i "gruva" och hade kokkärl på fötter samt trefotsringar. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Järnknivar som hittats vid en arkeologisk undersökning av ett gravfält i Byarum i Vaggeryds kommun. Fyndnummer från vänster till höger JM. 55938:128, :88, :89, :84, ? och :87 128: Eneggad kniv med avbruten tånge. 88: Eneggad kniv med avbruten spets. tången avslutas med en eldskadad bronsknapp. 89: Eneggad kniv med rak avsats mot tånge. 84: Eneggad kniv med bladet dekorerat på bägge sidor mot ryggen med snedstreck. 87:Eneggad kniv med avbruten tånge.
Porträtt av Johanna Catharina "Kitty" Oxehufvud född Melin (18101874). Sittande i stol med högt ryggstycke. Mittbena, slätt hår uppsatt baktill. Klädd i mörk krinolin och kappa av sidenmoiré med vida ärmar och spets kring öppningen. Örhängen, ring på vänster ringfinger och brosch framtill på klänningen. Lutar sin vänstra arm mot litet bord med blomsteruppsättning i vas. Dagerrotyp / daguerreotyp i ram. Nordiska museet inv.nr 314084. - Portrait of Johanna Catharina Oxehufvud (18101874). Quarter-plate daguerreotype.
Teckning av kvinna och man, Hälsingland. "Hvitt dok, rött strumpor". Enka[n] bär hvitt dok på huvudet, en svart klädikolth, röda strumpor; och räfskinnsmuff, klädikalth[en] är troligen det som benämns kyrktöja eller svarttröja, nämligen en lång svart kappa. Kvinnan till vänster bär på huvudet något som Bror Hillgren benämner som svartmössa eller korsmössa, han skriver att till denna bars framtill en svart spets [som] doppas i oljefärg, och därför styv som plåt..
Teckning av kvinna och man, Hälsingland. "Hvitt dok, rött strumpor". Enka[n]” bär ”hvitt dok” på huvudet, en ”svart klädikolth, röda strumpor; och räfskinnsmuff”, ”klädikalth[en]” är troligen det som benämns kyrktöja eller svarttröja, nämligen en lång svart kappa. Kvinnan till vänster bär på huvudet något som Bror Hillgren benämner som svartmössa eller korsmössa, han skriver att till denna bars framtill en ”svart spets [som] doppas i oljefärg, och därför styv som plåt.”.
Bakre raden: Reprofotograf: Gunnar Berggren. 1. Elsa Andersson, Sjöbacka 2. Hildur , Nolkärr 3. Vendela Hammar 4. 5. 6. Helga Granath 7. Sofia Gustavsson Mittraden: 1. Bernhard Andersson, Starrebäckkärr 2. Gustav Bredin 3. Karl Karlsson, Stenfallet 4. Ferdinand Jansson, Mäloset 5. Arvid Larsson, Kyrkängen 6. Bengt Larsson, Kyrkängen 7. David Karlsson, Jvg 8. Nils Kjellén, Jvg 9. Bernhard Pettersson, Pjungserud Främre raden: 1. 2. Anna Elfman, Jvg 3. Ester Jansson, Mäloset 4. Elsa Larsson, Åsen 5. Sara Karlsson, Jvg 6. Signe Gustavsson, Kyrkängen 7. Berta Spets (gick inte i skolan) 8. Tekla Vesterlund, Mäloset
Älgarås skytteförening omkring första världskriget. Föreningens första år. Bakre raden fr.v: 1. Karl J. Spets 2. Karl Pettersson, Pjungserud 3. "Ludvig på Berget", Ludvig Erikson 4. Bernhard Jonsson, Åsen 5. Rickard Karlsson, Sandåsen 6. Elov Engblom, Lindåsen 7. Hjalmar Johansson,Bålerud 8. Ingemar Lundgren, Högshult 9. Robert Gustavsson, Högshult 10. Sigfrid Jansson, Näbben Mellanraden fr.v: 11. Gotfrid Johansson, Spigården 12. Karl Jonsson, Haghemmet 13. Gusten Gustavsson, Spigården Främre raden fr.v: 14. , Åsebolet 15. Rickard Karlsson, Höjen 16. Karl Andersson, Kyrkängen 17. Emil Johansson, L:a Lindåsen Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.