Några kvinnor med barn har ställt upp sig för fotografen en tidig vårdag 1902. Platsen är Repslagaregatans norr ände med blickfång söderut. Närmast till vänster skymtar Repslagaregatan 3. Fastigheten uppfördes av byggmästaren Johan August Johansson, även kallad "Veranda-Johansson". Arkitekt var förmodligen Janne Lundin.
Från 299 kr
Mathilda Indebetous anknytning till Östergötland inskränker sig till hennes boende i länet under åren 1881-85. Platsen var egendomen Stafsätter söder om Linköping, dit hon inflyttade från Gränna med maken Adolf Boy och parets två barn. Paret skildes under perioden och Mathilda kom vidare att gifta om sig med bankiren Emilie Fourton.
Strandhugget 1961 Nedanför Soldathemmet, vid strandkanten, tilldelades Underbefälskåren ett "eget" område för kaffedrickning mm. Platsen kallades för "Strandhugget". Här två bilder från invigningen den 29 augusti med överste Virgin. Bild 1. Bakom Virgin ser vi rustmästarna Klas Lidholm och Algot Englund. Bild 2. Till h. om Virgin sitter rustmästare Gustaf Muthas.
Hjalmar Blomqvist visar exempel på vad som inte bör fattas i ett svenskt hem 1931. Hans bosättningsaffär i Linköping var då och länge därefter den självklara platsen för inköp till hemmen. Här rörelsens monter vid utställningen Bygge och Bo som hölls i Trädgårdsföreningens restaurang.
Avesta Jernverk vid Dalälven År 1873 bildades Avesta-Garpenberg AB. På platsen fanns då byggnader från det nedlagda kopparbruket samt en mindre stångjärnssmedja. Bolaget var inte intresserad av de gamla byggnaderna utan satte genast igång att planera och bygga det nya stora järnverket.
Under 1800-talets stora kyrkobyggnadsperiod väcktes frågan om uppförande av en ny, rymligare kyrka i Västra Torsås .Det uppstod tvist var den nya kyrkan skulle byggas. Frågan fick avgöras av Kungl Maj:t 1858 som fastställde platsen till Lönashult. Byggnadsarbetet kom igång 1870. 1872 var den nya kyrkan färdig.
Konga hette tidigare Örmo, men i och med järnvägens intåg med Bredåkra-Tingsryds Järnväg 1896 övertog samhället häradets namn. Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957
Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957. Konga blomstrade under 1960- och 70-talet då bruket ägdes av Svenska Stålpressningsaktiebolaget och senare Volvo Personvagnar.
Orten hette tidigare Örmo, men i och med järnvägens intåg med Bredåkra-Tingsryds Järnväg 1896 övertog den häradets namn. Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957.
"Förstörda norra Kumlet", Västerskog, Särö. Kumlet ligger i den sydvästra delen av naturreservatet Särö Västerskog och består av gamla senvuxna krokiga ekar i blockmarker. Fotografen Wijk var botaniker och kanske menade han att utsiktstornet, som ser ut att vara uppfört nyligen, hade negativ inverkan på naturen och/eller platsen som sådan.
Röda korset har symöte, 1940 - 1945. De höll till i kommunalhuset där det även fanns samlingshus och badhus. Byggnaden låg på platsen där servicehuset nu ligger. Kvinnorna ordnade inför basar för att samla in pengar. Förteckning över namn finns i Kållereds hembygdsförenings arkiv under 228.
Kungsgården i Åskloster. Bostaden hade då en veranda till entrén och en tillbyggnad österut med plåttak. Huset ritades av arkitekt Carl Hårleman (som även färdigställde Stockholms slott) och stod klart 1807. På platsen låg tidigare cistercienserklostret Ås och bostadshuset är beläget ungefär där klosterkyrkan då stod.
Kolorerat vykort, "Wästra Folkskolan, Halmstad", stämplat 1916. Skolbyggnaden ritades av dåvarande stadsarkitekten Sven Gratz (1864-1931) och invigdes 1908. Det sägs att Sven Gratz hade låtit sig inspireras av Lunds domkyrka och därför försåg den gedigna tegelbyggnaden med två torn. På 1930-talet började skolan kallas för Brunnsåkerskolan, eftersom platsen den byggts på hade benämnts som Brunnsåkern, eller Olssonska lyckan. (Se även bildnr F9264)
Spektakelhuset vid Norra Kungsgatan, en föregångare till nuvarande Gävle Teater, förstördes vid stadsbranden 1869. Det byggdes mellan Staketgatan och Ruddammsgatan i höjd med nuvarande Vasaskolan (platsen, i nuvarande Rådhusesplanaden, kallades Teatertorget) och invigdes 1840. Byggnaden uppfördes av trä i två våningar med valmat tak och huvudentré från västra gaveln, Norra Kungsgatan. Salongen rymde 600 platser och var ett av landsortens största teaterhus.
Vykort, "Folkskolan, Wester, Halmstad." Skolbyggnaden ritades av dåvarande stadsarkitekten Sven Gratz (1864-1931) och invigdes 1908. Det sägs att Sven Gratz hade låtit sig inspireras av Lunds domkyrka och därför försåg den gedigna tegelbyggnaden med två torn. På 1930-talet började skolan kallas för Brunnsåkerskolan, eftersom platsen den hade byggts på hade benämnts som Brunnsåkern, eller Olssonska lyckan.
Nyviks herrgård. Köja ångåsåg stod färdig 1866. Platsen fick namnet Nyvik. På en stenknalle där ovanför uppfördes en herrgård ditflyttad från Bålsjö, där den tidigare uppförts av grosshandlare Henrik Holmberg på Hammar. Bilden togs troligen av H. Lindequist fotograf i Härnösand mellan åren 1867 och 1870.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.