Kungahälla, no. Konghelle, medeltida norsk stad i s. Bohuslän på nuv. Kastellegårdens ägor i Kungälvs kommun. Även om de norska kungasagorna hänför K. till vikingatid kan staden inte med säkerhet beläggas före början av 1100-talet; som kungsgård bör K. dock vara äldre. K. nämns ca 1135 i en engelsk källa som en av de norska städerna. Staden fungerade som kungligt centrum i området under äldre medeltid. Särskilt under 1200-talets mitt spelade den en viktig roll som det norska rikets sydligaste utpost i Håkon IV Håkonssons expansiva utrikespolitik. Under denna period tillkom Ragnhildsholmens borg och franciskanklostret, medan Kastellekloster från sent 1100-tal byggdes om. Efter tillkomsten av Bohus fästning i början av 1300-talet hade K. endast lokal betydelse. Staden brändes 1612. Den flyttades därefter till en plats intill Bohus fästning och fick då namnet Kungälv. Arkeologiska undersökningar har genomförts från slutet av 1800-talet (Kastellekloster och Ragnhildsholmen) till i dag. Ragnhildsholmens ruiner och Klosterkullen är tillgängliga för besök. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=233464
Från 299 kr
Ark med tre monterade foton och text: "a. Något till höger om mitten på fotot syns kyrkan. Den är byggd av röd grönländsk sandsten. Kyrkan är centrum på Grönland. Grönländarna sjöng på grönländska inne i kyrkan "Stilla natt, heliga natt" och efter den "Vår Gud är oss en väldig borg." De stod framme i koret och en av dem spelade på orgeln där. Melodien skiljde sig något från vår. Sen stod grönländarna - det var gamla och unga - ute på kyrkbacken och sjöng sin grönländska nationalsång. Jfr ett färgfoto av dem där de stå utanför kyrkan. b. Ungefär mitt på fotot syns mot fjorden ett större vitt hus. Där bor by-föreståndare Motzfelt och där drack vi kaffe tillsammans med barn och hundar. Hundarna var Newfoundländare. De användes ej för slädar utan man hade dem för nöjes skull. Jfr färgfoto av dem. Till höger i förgrunden syns fähus. Till höger i bakgrunden syns ruinen av den gamla biskopskyrkan i Gardar."
Kungahälla, no. Konghelle, medeltida norsk stad i s. Bohuslän på nuv. Kastellegårdens ägor i Kungälvs kommun. Även om de norska kungasagorna hänför K. till vikingatid kan staden inte med säkerhet beläggas före början av 1100-talet; som kungsgård bör K. dock vara äldre. K. nämns ca 1135 i en engelsk källa som en av de norska städerna. Staden fungerade som kungligt centrum i området under äldre medeltid. Särskilt under 1200-talets mitt spelade den en viktig roll som det norska rikets sydligaste utpost i Håkon IV Håkonssons expansiva utrikespolitik. Under denna period tillkom Ragnhildsholmens borg och franciskanklostret, medan Kastellekloster från sent 1100-tal byggdes om. Efter tillkomsten av Bohus fästning i början av 1300-talet hade K. endast lokal betydelse. Staden brändes 1612. Den flyttades därefter till en plats intill Bohus fästning och fick då namnet Kungälv. Arkeologiska undersökningar har genomförts från slutet av 1800-talet (Kastellekloster och Ragnhildsholmen) till i dag. Ragnhildsholmens ruiner och Klosterkullen är tillgängliga för besök. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=233464
Det närmar sig premiär för Giv oss fred. Samlade runt en modell av skådeplatsen, från vänster: Rune Lindström (författare och regissör), Astrid Söderbaum (den första som spelat Malena Rödkåpa), Holger Eklöv (Arboga Lions), Sten Wahlgren (Arboga Lions) och Thorolf Engström (scenograf). Bilden finns med i Reinhold Carlssons bok "Arboga objektivt sett". "Giv oss fred", även kallat "Arbogaspelet", är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Repetition av skådespelet "Giv oss fred". Skådespelaren Sture Ström sitter till häst. Kusken Gustav Jansson är med och håller reda på hästen. Platsen är uppbyggd med klocktorn och stadsmur. Till höger ligger ett timmerhus. I bakgrunden ses Arbogaån och tornet på Heliga Trefaldighetskyrkan. "Giv oss fred", även kallat "Arbogaspelet", är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner". Fler bilder finns i Reinhold Carlssons bok "Arboga objektivt sett".
Publiken samlad för att se skådespelet "Giv oss fred" på museigården. Mannen som står upp, är Lars David Hamrelius. Snett till höger, nedanför honom, sitter en man som kan vara Olle Göransson. Framför honom sitter Bo Jansson och Barbro Jansson och studerar programmet. "Giv oss fred", även kallat "Arbogaspelet", är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Publiken väntar på föreställningen "Giv oss fred". På nedersta raden, från vänster, sitter Mona-Lisa Bergström, Christel Krisat och Thomas Bergström. Sufflören sitter i mitten. På andra raden, längst till höger, ses Inger Kanders. På mitten, i bildens överkant, ses Lars David Hamrelius och till höger om honom Bo Jansson och Barbro Jansson. "Giv oss fred", även kallat "Arbogaspelet", är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Bygdespelets Vänner tackar för applåderna. De har just framfört skådespelet "Giv oss fred" på museets innegård. De två bröderna; Lasse Sommar (längst till vänster) och Florentin (blond, med ljus särk och fackla i handen) har ledande roller. Florentin spelas av Matts Deubler/Mats Deubler. "Giv oss fred", även kallat "Arbogaspelet", är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
barnporträtt, scener, övriga
scener, övriga, barnporträtt
fotografi
parken, exteriör, fotografi, photograph
Själevad, Grisslans kapell
Krämaren 5 år 26 mars 1968 En man står vid en pelare med en kamera. Två pojkar sitter i trampbilar med ballonger och spargris. En flicka har en dockvagn och en annan flicka sitter på en gunghäst.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.