Den så kallade Rotundan under uppförande i Linköping 1927. Den runda byggnaden skulle tjäna Linköpings stadsbibliotek i förening med stadens Stifts- och landsbibliotek. För ritningar stod arkitekt Erik Hahr. Intressant även att lyfta blicken och konstatera läget för utbyggnaden av stadsdelen Vasastaden vid tiden. Repro efter original.
Från 299 kr
Hultsfreds kyrka under renovering. Kyrkan stod klar 1936. Kyrkan byggdes 1934–1936 efter ritningar av Elis Kjellin, och invigdes på Kristi himmelfärds dag 1936 av biskop Tor Andræ. På platsen fanns sedan 1920-talet ett gravkapell och en kyrkogård. (Källa: Wikipedia 2019-02-20)
Fähus, ladugård, loge och stall på Värnanäs gård. Ladugården: med loge. i korsvirke inputsat. Den har brutet tak med tegel och tbygge i skiftesverk. Stall och ungdjurshus. Nedre botten byggd i tegel, övre korsvirke. Bundet halmtak. Vällingklocka med flöjel som har årtalet 1795. Fähus. Bottenvåningen byggd i tegel, övre våningen i korsvirke. Bundet halmtak. Alla byggnaderna uppförda efter bevarade ritningar av Carl Mannerskants.
Riksbankshuset uppfördes 1902 efter ritningar av arkitekt Aron Johansson. Byggnaden har monumental utformning i jugendbarock med sockel i granit och bärande putsade tegelväggar och omfattande naturstensornamentik. Taket är högt, valmat och plåttäckt med takkupor och torn. Trots om- och tillbyggnader är byggnaden fortfarande exteriört mycket välbevarad från byggnadstiden. Interiören är helt förändrad.
Jonn O Nilsons hus i Linköping 1898. Byggnaden uppfördes 1892-94 efter ritningar av arkitektfirman Fritz Ulrich & Eduard Hallquisth. Byggnadens markplan förbereddes för butiker. På bilden ses Herdina Lindbergs konditori och J C Krouthéns manufakturaffär. Andra våningen inreddes för kontor, bland andra för stadens Post och Telegrafstyrelse. I de övre våningarna skapades en ståndsmässig bostad åt byggherren. I bildens förgrund ses torghandel på Stora torget.
Vy mot Norsholms herrgård vid Motala ströms utlopp från sjön Roxen. Närmast skymtar godsets nya huvudbyggnad, uppförd under 1860-talet efter arkitekt Axel Kumliens ritningar. Till höger den lägre, gamla mangårdsbyggnaden, som på grunden till en från 1680-talet ofullbordad herrgårdsanläggning, erhöll sitt rådande uttryck i början av 1800-talet. Vid tiden för bilden ägdes godset av kapten Axel Abelin och hustrun Eva Elisabeth, född Broström.
Linköpings domkyrka som den tog sig ut på 1870-talet. Det så kallade Hårlemanska tornet tillkom vid en omfattande ombyggnad av kyrkan under åren 1747-1858. För ombyggnadens ritningar stod arkitekten Carl Hårleman. Under en genomgripande ombyggnad under åren 1877-1886 kom kyrkan att i stora drag omdanas och erhålla sitt nuvarande utseende.
Under åren 1914-1915 uppfördes den pampiga Kanikegården utmed Kungsvägen i Mjölby. För komplexets ritningar stod linköpingsarkitekten Axel Brunskog. Huset sägs ha kostat en miljon kronor att bygga och har därför i folkmun fått namnet "Miljonhuset". Här en odaterad vy från söder omkring år 1930. Notera portlidret under burspråket som tills det byggdes igen utgjorde en av två passager till den bakomliggande kvarnen.
En av tiden medfaren vy mot Kvarns herrgård. Året är 1906 och godset hade nyligen förvärvats av häradshövding Pehr Orre. Huvudbyggnaden var ursprungligen uppförd år 1831 men hade efter en förödande eldsvåda i slutet av 1850-talet byggts upp efter ritningar av den flitigt anlitade herrgårdsarkitekten August Nyström. På Kvarnsån färdas möjligtvis tre av ägarens fyra söner.
Hamngatan 17 i Linköping. Gulputsat stenhus i tre våningar. Byggnadskropp av sluten, kubisk form med högt, brutet tak, bred och hög attika åt öster och svagt framspringande burspråk åt söder. Byggnaden uppfördes 1908-09 av byggmästare A G Johanssson efter ritningar av Janne Lundin. Bild från dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
Åtvids nya eller stora kyrka började uppföras 1880 och kunde invigas 1885. Den ersatte då församlingens gamla kyrka, som tjänat sockenborna sedan medeltiden, men som upplevdes alltmer undermålig. För den nya kyrkans ritningar stod den från Stockholm verksamma arkitekten Adolf Emil Melander (1845-1933). Här på avstånd en vårdag 1917.
Miljön vid Malcolms ångkraftcentral i Norrköpings industrilandskap. Odaterad bild som bär 1950-talets prägel. I bakgrunden skymtar den så kallade Värmekyrkan som bevarats in i vår tid i ny funktion som konsertlokal. Ursprungliga försåg byggnadens koleldade ångpannor industrierna i området med värme och ånga. Den äldsta delen uppfördes i två etapper 1927 och 1930 efter ritningar av arkitekt Ivar Tengbom. Vy mot sydost.
Jonn O Nilsons hus i Linköping 1898. Byggnaden uppfördes 1892-94 efter ritningar av arkitektfirman Fritz Ulrich & Eduard Hallquisth. Byggnadens markplan förbereddes för butiker. På bilden ses Herdina Lindbergs konditori och J C Krouthéns manufakturaffär. Andra våningen inreddes för kontor, bland andra för stadens Post och Telegrafstyrelse. I de övre våningarna skapades en ståndsmässig bostad för byggherren. I bildens förgrund ses torghandel på Stora torget.
Sankt Larsgatan norrut vid skärningen med Badhusgatan i Linköping. Till höger ses Grand Hotell, uppfört i nyrenässans stil 1884 av byggmästare Göran Oskar Göransson efter beställning av handlare Anders Edvard Andersson. För husets ritningar stod Janne Lundin. Från 1890 var Apotek Kronan inrymd i hotellbyggnadens gatuplan.
Hultsbruks herrgård, uppförd under åren 18991901 efter ritningar av Isak Gustaf Clason. Här fotograferat omkring 1940. Järnbruket i Hult grundades 1697 som en knipp- och manufakturhammare. Över tid utvecklades tillverkningen mot en rad olika produkter, främst redskap. Idag är bruket främst känt för sin yxtillverkning.
Kolorerat vykort föreställande Tyska torget i Norrköping. Torgets namn härrör till Hedvigs kyrka som i folkmun kallas Tyska kyrkan och vars tillkomst bekostats av stadens tyska församling. I fonden syns Enskilda banks bankpalats i jugendstil uppförd 1899-1902 efter Gustaf Wickmans ritningar. Vy mot sydväst.
Utblick från Domkyrkoparken i Linköping mot stiftets biskopsgård. Byggnaden byggdes 1733-34 under den tid Erik Benzelius var biskop. Nu, 1902, disponerades gården av biskop Carl Wilhelm Charville med familj. Kort tid efter bilden kom byggnaden upplysningsvis att renoveras efter ritningar av Torben Grut och erhöll då bland annat dagens fönster mot gatan.
Stadstornet, tillika klocktorn till Sankt Olai kyrka i Norrköping. Uppförd omkring 1750 efter ritningar av arkitekt Carl Hårleman. Tornets skadades i stadsbranden 1822. Den nya överbyggnaden ritades av arkitekt Carl Gustaf Blom Carlsson. I tornet hänger tre klockor, Storklockan och Mellanklockan från 1822 samt Lillklockan från 1825. Samtliga gjutna i Norrköping av Lars Öhman.
På Västgötegatan 11 ligger Ståhlboms Kvarn, den sista fungerande vattenkvarnen i Norrköpings innerstad. Om- och tillbyggnader har gjorts 1881 och 1945. De båda karakteristiska valven i granit kom till 1900 efter ritningar av Erik Fröling. Bilden är tagen i samband med en ytterliggare restaurering 1972. Vy mot sydöst.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.