Vånga 98:1
Från 299 kr
Den första biltävlingen (hastighetstävling) i Sverige avhölls på Mälarens is 1905. Egentligen skulle tävligen ha varit mellan isjakter och bilar men stiltje rådde. Vagnen närmast är en Scania-tonneau tillhörig ingenjör Victor Wallenberg, den första svensk som företog en verklig långfärd, i det att han körde en fransk bil från Frankrike till Sverige 1899. Den vagn som synes längst till höger är en Star och mannen bredvid vagnen är Emil Salmson, ägare till fotografiet.
Svenska Aeronautiska Sällskapets utställning i maj 1915 vid Stallmästaregården i Stockholm. Thulinfabrikens monoplan av Morane-Saulnier-typ, byggd på fransk licens. I förgrunden ett Thulin-plan typ D (Morane- Saulnier Parasol), med först 80, sedan 90 hkr luftfylld rotationsmotor. Planet hade överliggande vinge. Topphastighet ca 115 km/tim. Bakom, upphöjt, syns två Thulinmonoplan typ B (Morane-Saulnier) med först 60, senare 90 hkr motor Le Rhône.
Bilden visar två dubbeldäckare flygplan för att jämföra ett litet jaktflygplan med ett stort bombflygplan. Flygplanen ska enlig bildtext vara krigsbyte. Originaltext: "Tyskarnas väldiga luftbyte: I förgrunden en fransk Nieu- portstridsflygmaskin, som endast rymmer en person. Bakom en engelsk jätteflygmaskin. Båda maskinerna hava i oskadat skick fallit i tyskarnas händer och an- vändas nu mot sina förra ägare. Till följd därav hava maskinerna försetts med det tyska nationalitetsmärket."
Hilda Sjölin,1835-1915. Startar sin fotografiska ateljé i maj 1860, som Malmös första kvinnliga fotograf. Får en dominerande fotografisk roll under lång tid i Malmö. Var en av de första kvinnorna i fotobranschen. Örtofta slott uppfördes som ett fast hus omkring 1460, och omdanades vid 1500-talets slut och på 1700-talet. Sitt nuvarande utseende i fransk renässans fick det 1857-61, då Ferdinand Meldahl genomförde en omfattande om- och tillbyggnad. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=353140
Vykort med motiv föreställande en ljusgrön större träbyggnad, troligen hotell eller liknande. Byggnaden har stora fönster och flera verandor och balkonger. På taket längs ena sidan på byggnaden står Laholmen(versaler) och på tre av gavlarna sitter flaggor, två svenska och en fransk. Till vänster om byggnaden skymtar utsiken från platsen och till höger i bild står en samling grönmålade utemöbler . En(troligen) äldre kvinna sitter på en av stolarna. Bilden är kolorerad.
fotografi, skeppsporträtt
Johannes Calvin. Calvin(eg. Cauvin), Jean, 1509-1564, fransk-schweizisk reformator, född i Picardie, död i Genève. C. bedrev humanistiska och juridiska studier i Paris. Påverkan från t.ex. Erasmus av Rotterdam och från Martin Luthers skrifter gjorde att han sökte sig bort från den romersk-katolska kyrkans lära. Efter en oväntad omvändelse bröt han med den påvliga kyrkan, tvingadeslämna Frankrike och begav sig till Basel. Där skrev han 1536 den första versionen av sin stora dogmatik, Institutio religionis christianae ('Undervisning om den kristna religionen'), första upplagan disponerad efter Luthers Lilla katekes, slutupplagan efter apostoliska trosbekännelsen. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=140435
Emil Matton född. 1866 död 1957. Tog över ledningen för L.A Mattons läderfabrik efter fadern L.A Mattons död 1897. Blev ägare tillsammans med brodern Waldemar från år 1900. Sedan ensam ägare och VD från 1908-51 då företaget övertogs av sonen Lars. Matton var ledamot av stadsfullmäktige från 1907-1930 samt fransk konsularagent 1909-17. Han hade även styrelseuppdrag för Handelskammaren i Gävle, Svenska industriförbundet mfl. Matton hade ett stort idrottintresse och var 1895-1909 vice ordförande i Gefle IF. Tävlade på skidor i ungdomen och introducerade tennis som sport i Gävle efter ett besök i England 1892. Son till L.A Matton (se bild B 253) Far till Lars Matton (f.1898 d. 2001) och konstären Willhelm Matton (f.1901). Bror till konstnärinnan Ida Matton (f.1863. d. 1940)
ART DÉCO TELEFONAFFISCH Här visas en av LM Ericssons reklamaffischer från 1929. Den visar en ny kompakt bordstelefonmodell som Ericsson tagit fram influerad av fransk art déco. Den exlusiva art déco-stilen utvecklas från Parisutställningen 1925 och Ericsson tar 1929 fram denna förfinade telefonmodell. I bakgrunden på affischen syns södra Kungstornet i Stockholm. Byggnaden uppfördes som huvudkontor åt Ericsson 1925 och var ett av Stockholms första höghus. Grunden till den nya modellen är 1909 års plåttelefon som förfinats i både yta och form. Den kromade, lite slappa och utdragna luren ger en känsla av mondänt överklassliv. Ericssons direktör Karl Fredric Wincrantz förknippas med denna apparat som går under beteckningen "Wz". Telefonen gjordes i få exemplar men användes desto flitigare i olika reklamsammanhang för att höja prestigen på Ericssons telefoner.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.