Porträtt av makarna Peter Johansson Bergh och Hulda Chatarina Lindgren. Han var bördig från Söraby i Kronobergs län, hon från Västervik. Maken etablerade sig redan 1868 som fotograf i Linköping och kom att driva sin verksamhet med stor framgång fram till sin död 1898.
Från 299 kr
Kumla gästgivargård i Gistad hade fram till rörelsens nedläggelse i början av 1900-talet tjänat resande sedan mitten av 1600-talet. Till en början som en enklare krog på sätesgården Uggletorps ägor. Med tiden utökad och formell del i landets skjutsväsen. En period inrymde gården även Åkerbo härads tingställe. Bildens hus uppfördes omkring 1870. År 2007 eldhärjades huvudbyggnaden och kort därefter revs flygelhusen.
Rådhuset i Söderköping 1963. Byggnaden uppfördes under åren 1773-1777 och ersatte en tidigare rådhusbyggnad med samma mått i grunden. Rådhuset användes för sitt ändamål fram till 1947, då Söderköping upphörde att vara en självständig rättslig enhet. Byggnaden användes senare som polisstation och vidare till kommunal administration.
Exempel på ursprunglig bebyggelse i bostadsområdet Åbylund i Linköping. Stadsdelen hade från det sena 1800-talet vuxit fram under relativt oreglerade former. En omfattande sanering kom till stånd under 1950-talet och fortsatte in i påföljande decennium. Den tidiga bebyggelsen utmed den senare igenlagda Åbylundsgränd höll emot längst. Ett av husen var bildens Åbylundsgränd 9 som dock revs kort efter fototillfället 1967.
Interiör från Östergötlands museum 1916. Vid tiden och fram till 1922 drev museet sin verksamhet från Hushållningssällskapets hus vid Stora torget i Linköping. Här hade man från 1913 hyrt lokaler i husets tredje våning, och i tre rum mot torget förevisade man omkring 200 målningar vid sidan av kulturhistoriska föremål av blandad karaktär.
Ruinen efter en gamla kyrkan i Å, dokumenterad 1930. Byggnaden upphörde att fungera som församlingens ordinarie kyrkorum när den nya kyrkan stod klar 1849. Som annars brukligt revs inte den äldre upplagan, den stod i själva verket orörd fram till en förstörande brand våren 1878. Först då blev den ruin och över tid stadd i alltmer framskridet förfall. År 1970 genomfördes en genomgripande räddningsinsats.
Vy mot Sankt Larskyrkan i Linköping. I historisk tid fungerade den som sockenkyrka för den så kallade landsförsamlingen Sankt Lars, som fram till 1911 utgjorde ett omland men skild från Linköpings stad. Nämnda år inkorporerades landsförsamlingen i staden, vilket fick till följd att Linköping till ytan och befolkning ökade mångfalt.
Familjen Johansson har samlats utanför hemmet Flicksten under Thorönsborg i Sankt Anna. Stående från vänster ses de äldre syskonen; Arvida, Arvid och Märta. I mitten ses från vänster; Sven August, far till Selma som sitter bredvid och därefter fadern och kyrkovärden Verner. Längst fram sitter de yngsta bröderna Olle med kattunge i famnen och Tore intill familjens hund.
Vid Trädgårdstorgets nordöstra del låg fram till slutet av 1930-talet den så kallade Mörnerska gården, efter den från 1902 nye ägaren även kallad Wentzellska. Bilden är emellertid tagen från Sankt Larsgatan och visar husets gårdssida. I samband med rivningen flyttades upplysningsvis den bastanta trappan till Svenneby herrgård.
Den herrgårdsliknande Bryggerigården vid Pukebacksgatan i Skänninge uppfördes troligen i början av 1800-talet. Till den pampiga anläggningen hörde två flyglar, sannolikt av äldre datum. På platsen har som namnet anger bryggts öl och fram till 1860-talet även bränts brännvin. Byggnaderna revs under 1960-talet.
Exponering ur Linköpingsfotografen Didrik von Essens samling där tiden dessvärre påverkat resultatet i negativ riktning. Särskilt olyckligt då den var avsedd att tydligt spegla ett viktigt skede vid ett av Sveriges mer välkända företag. På krönet stod i ögonblicket Cloettas nya fabrik i det närmaste klar. Produktionen kom igång 1902 och ur företagets behov växte orten Ljungsbro fram. Resten är historia.
Åren runt 1930 förändrades Platensgatans karaktär mellan Ågatan och Kungsgatan i stor skala. Alla äldre hus revs fram mot Kungsgatan och där gammalt stått restes nytt och modernt. År 1931 uppfördes Platensgatan 5, som för många äldre Linköpingsbor förknippas med biografen Röda kvarn i gatuplanet.
Bostadshuset invid Djurgårdsgatan 41 i Linköping är ett typiskt exempel på de undermåliga bostadshus som i hast uppfördes utanför stadsreglerat område från det sena 1800-talet. I Linköping växte den typen av förstäder fram i exempelvis stadsdelarna Gottfridsberg och Stolplyckan. Djurgårdsgatan 41 ingick i den sistnämnda stadsdelen som vid tiden för bilden börjat saneras för att vidare helt omdanas.
Porträtt av fröken Sofia Wilhelmina Mina Sandberg. Född 1846 i Linköping som dotter till auktionsvaktmästare Per Gustaf Sandberg och Anna Helena Wigholm. Förblev ogift och levde med sin mor fram till sin död i sviterna av tuberkulos den 6 november 1887.
Porträtt av fröken Mina Sofia Wilhelmina Sandberg. Född 1846 i Linköping som dotter till auktionsvaktmästare Per Gustaf Sandberg och Anna Helena Wigholm. Förblev ogift och levde med sin mor fram till sin död i sviterna av tuberkulos den 6 november 1887.
Porträtt av Johan (John) Personne, från 1910 biskop i Linköpings stift. Dessförinnan hade han från 1897 fungerat som stiftets domprost. För sina egenskaper är han inte minst hågkommen för sina insatser som ledamot av och sekreterare i den bibelkommission som arbetade fram 1917 års kyrkobibel. Från 1885 var han gift med Nanna von Knorring.
Örberga kyrka är en av Sveriges allra äldsta och kan utifrån så kallade dendrokronologiska undersökningar dateras till 1100-talets första del. Kyrkans korsarmar tillkom under följande århundrade och blickar man längre fram i tid har ytterligare förändringar åstadkommits. Det tydligaste tillägget är tornspiran som uppfördes år 1750. Vy från söder.
Man talade i äldre tider om Landsförsamlingens kyrka, den vi sedan länge endast benämner som S:t Larskyrkan. S:t Lars församling bar fram till socknens inkorporering med Linköping 1911 självständiga befogenheter för den egna förvaltningen. Territoriellt omslöt församlingen staden Linköping och "Landsförsamlingens" historiska koppling till tätorten förklarar sockenkyrkans läge.
Den 16 juni 1898 öppnades det nationella lantbruksmötet som för året hölls i Linköping. På den så kallade Kreatursvallen hade staden genom mycket bestyr åstadkommit ett imponerande utställningsområde. Den inte helt väl bevarade bilden ger oss ändå en uppfattning av händelsen, där man i stunden nått fram till hästpremieringen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.