Götalundaolycka 29 maj 1967 I förgrunden syns en bil med registreringsskylt T9867 som varit med om en svår krock och står inne på kanten av en väg Den är helt hoptryckt. I bakgrunden strax bakom bilen syns tre vuxna varav en har ett litet barn i famnen. Längre bort på andra sidan gatan syns två motorcyklar, två polismän och tre andra män varav en fotograf med en kamera.
Från 299 kr
Barnens Dag firas med parad genom staden. Här kommer en blåsorkester vars medlemmar har svarta hattar och stora skägg. Sune Malmberg, Pennemo och Torsten Torstling i främre raden (namn på fler orkestermedlemmar finns på bild 01518) Och efter kommer Arboga öl... En folkvagn står parkerad efter gatan. En man i publiken höjer sin kamera. Till höger ses den före detta vaktmästarbostaden till Arboga Margarinfabrik, vid Ahllöfsgatan, och längre bort skymtar tornet på Heliga Trefaldighetskyrkan.
Arboga Tidning, personal och interiör. Tre personer vistas i rummet. Två personer står och tittar på ett papper som den ene mannen håller i. Mannen med papperet är klädd i kostym och slips. Den andre mannen, Willy Johansson, är klädd i överrock och har en portfölj under armen. Mannen vid skrivbordet röker pipa. I rummet ses högar med tidningar och fack för papper. På bordet, i förgrunden, står en kamera. En kaffekopp skymtar.
Arboga Tidning, personal och interiör. En man arbetar vid sitt skrivbord. Han har en flera meter lång utskrift, delvis liggande på golvet. I förgrunden står en kamera. Mannen sitter på en kontorsstol på hjul. På andra sidan skrivbordet står en karmstol till besökare. Bakom stolen står en skrivmaskin på ett lågt bord. Skrivbordet står intill fönstret, det syns att kontoret ligger på andra våningen. Bakom mannens rygg finns en låg hylla som är full av papper och tidningar.
Här bodde Erik Andersson, kallad Kloar-Erik. Erik föddes år 1900 och bodde här i Veddige som fattig hemmason med sin mor, Inger ”Kloar-Inger” Andersdotter, tills hon dog 1945. Därefter bodde Erik kvar ensam tills han själv gick bort 1966. Stugan låg på ofri grund långt upp i skogen ovanför Järlövs gård. Han köpte sin första kamera via postorder på 1930-talet, monterade själv ihop den och gick eller cyklade sedan omkring året runt i trakten och fotade vad som kom i hans väg.
Fr.v. M Lindell är på bilden 16 år, A Carlsson och Vivi Dalsmo. Margareta har använt sin egen lådkamera med självutlösare, en kamera som hon fått av Linus Almqvist som var hennes arbetsgivare. "August på Herting". August Carlsson född på Sandslätt i Skrea 1872, jobbade i unga år på brädgårdarna på Skrea sidan, fick 1894 anställning på Hertings gård, var där i 28 år. Anställd 1932 som gårdskarl på café Skansen. Han var en mycket duktig tecknare, tecknade lika bra med båda händerna. Fler uppgifter om honom finns i museets datorer.
Torghandel på Varbergs torg. Bild 1 föreställer Eric Johansson, "Bossa-Eric", i arbete vid sin slaktvagn. Troligen har han lånat ut sin kamera. Bild 2 visar säljare och köpare vid en torgbod med Rådhuset i bakgrunden. Bilden är tagen före 1945. Bild 3 visar en man som sitter vid "Brännvinsringen". Intill honom står till vänster i bild en sockerlåda och en cykel. Till höger om honom står renhållarens sopvagn. Han skymtas med sin kvast bakom staketet. Bilden är tagen mot norr före 1937, då ringen flyttades från torget. Mannen finns även på bildnr F4730 från samma tillfälle.
Peter Lindquist gick till sjöss på lastfartyget M/S NORDSTJERNAN 1965. Med sig ombord hade han en kamera som han hade fått i present av sin pappa för att kunna dokumentera resan och livet i hamnarna som fartyget angjorde. Diabildssviten skildrar livet ombord på lastfartyget precis i brytpunkten innan containerhanteringen slog igenom. Fotografierna samlades in till Sjöhistoriska museet 2023. Hösten 2024 besökte Peter Lindquist Sjöhistoriska museet och höll ett föredrag. Fokus var livet ombord på ett lastfartyg vid 1960-talets mitt ur en besättningsmans perspektiv. Arkivnummer SME_657 Accessionsnummer: SM:ACC:2024:05
En härlig bild av Bönde från Masses kamera! Bakom flera tunar ses manbyggnaden, flygeln och ladugårdsbyggnaderna. Det är en klassisk gårdsmiljö byggd enligt den gängse s k götiska gårdsplanen med manbyggnad och ladugård stående parallellt mot varandra och med området däremellan uppdelat i lillgård med manbyggnad och flygel och storgård med ladugård och övriga uthusbyggnader. Man ser tydligt att flygeln är tillbyggd. Ladugården verkar ålderdomlig, den högra 2/3 med stort agtak är byggd i sten ända upp i gavelspetsen, vilket bara de allra äldsta hade.
Lagerströmska gården i Linköping hade vid tiden för bilden ännu inte namngivits efter handlare Johan Albert Lagerström, då denne förvärvade fastigheten först år 1910. Oavsett förknippar dagens linköpingsbor byggnaden främst med överste Carl Mörner, som redan år 1745 köpte gården och sannolikt kort därefter lät uppföra det ännu kvarstående huset. När fotografen Didrik von Essen ställde upp sin kamera inrymde gatuplanet J C Krouthéns utställningslokal för järnsängar, Malmströms Klädes- och Hvitvaruaffär och Emy Kjelléns modehandel. Annonseringen om musei-lotteri förklaras av att mellanvåningen disponerades av Anton Ridderstad, grundare av Östergötlands museum. I vindsvåningen drev Tekla Engström sin fotografiska verksamhet. Själva ateljén med takfönster hade hon mot gårdssidan, som brukligt i norrläge.
Kungen I3 28 augusti 1967 Kung Gustav VI Adolf besöker Örebro Livregementes Grenadjärer i Grenadjärsstaden. Han sitter vid ett dukat bord en matsal på regementet tillsammans med militärer och andra personer. På bordet står statyetter föreställande soldater i miniatyr på ömse sidor om mattallriken. Bakom kungen står en militär med befälsbricka om halsen samt en fana i handen. På ömse sidor om militären står kvinnor klädda i arbetsuniformer och förkläden. En man som suttit mittemot kungen under måltiden har rest sig upp och håller tal till kungen. En fotograf med kamera i handen syns till vänster.
Arboga Tidning, personal och interiör. Fyra män ses i rummet. Två män er på ett papper som den ene håller i. Mannen med papperet är klädd i kostrym och slips. Den andra mannen, Willy Johansson, har överrock och en portfölj under armen. I bakgrunden diskuterar två män. Den ene står lutad över skrivbordet, den andre sitter ner och har en pipa i handen. Kontoret ligger på andra våningen. Tidningsbuntar syns i bakgrunden. En papperskorg står på golvet. På bordet, i förgrunden står en kamera.
Vy över gårdsplan vid slakt av höns. I förgrunden sitter Tilia Andersson på huk med ryggen mot kameran vid en bur av kycklingnät. Hon bär en ljus randig blus, ljus kjol och har håret i en knut. I buren syns en höna och kycklingar. Till höger står Eugén Stensiö i mörk hatt, samt en yngre pojke i ljus fläckig hatt. Över kläderna har de dragit en säck med hål för armar och huvud. Säckarna har mörka fläckar. Eugén håller en rörpinne i handen över en zinkhink som sannolikt innehåller slamfärg. Även pojken håller rörpinne. Framför dem står en tunna sannolikt med rödfärg. Lock av enkel planka. Bakom en hög med stenar skymtar ytterligare hinkar och en kittel med en plåt på, kanske för färgkokingen. Bakom Eugén syns en konformad stapel av resta störar och brädor samt en hög med grenved och en lada med spåntak. Till vänster syns ytterligare en lada med spåntak. En väg löper över gårdsplanen mellan byggnaderna, där också en gärdesgård syns. Bortom den syns ett träd som bär möjliga spår av lövtäkt.
Daguerreotyp. Konstmästaregården, numera kamrersbostad. En frontespis är nu upptagen på den mot kameran vända fasaden. I övrigt är huset till det yttre oförändrat. Uthusbodarna till vänster finns kvar. I riktning över desamma skymtar i bakgrunden Christine kyrka i Sala. Byggnaden med det halvcirkelformade fönstret i riktning mot kyrkan finns kvar och kallas Vagnboden, men har varit en överbyggnad över en lagerbock till konstgången från Nya Hjulhuset till Gustav III:s schakt. Nya Hjulhuset, som finns kvar, är den byggnad i bakgrunden på bildens mitt, från vilken - antagligen genom något fel på plåten - en rök synes stiga upp. Bakom Vagnboden skymtar en lång byggnad, som kallades Stocklidret. Den har sedan bilden togs flyttats till annan plats och rymmer en cirkelsåg för gruvvirke. Till höger om konstmästaregården syns dåvarande laven över Drottning Kristinas schakt. Den nuvarande laven, som har ett helt annat utseende, uppfördes år 1858, varför det är fullt klarlagt, att bilden är tagen före denna tidpunkt. Bilden tagen från vänster. Fotograf/bildskapare är troligen Wilhelm Heinemann.
Har sedan den 1 april 1909 forslat post 2 ggr i veckan på den 20 km långa linjen Öregrund - Norrboda på Gräsön. Därvid har posten förts över sundet utanför Öregrund i roddbåt och på Gräsön per cykel. Dålig väg, 30 á 40 kg post. Verkligt kraft och uthållighetsprov. Från den 1 oktober 1927 har turerna ökats till 4 i veckan därav 3 till Ösäng, 23 km och 1 till Örskärs lots och fyrplats, 29 km. För att komma dit måste lantbrevbäraren över ännu ett sund mellan Gräsö och Örskär, vilket ligger öppet för ostliga och västliga vindar från havet och vintertiden ibland utmärkes av svår isgång. Nu har lantbrevbäraren blivit i stånd att skaffa sig en motorbåt för denna transport och en bil av märket Ford, för brevbäringen på Gräsön. Den nya tiden bryter fram på kommunikationernas område även i denna isolerade trakt. Fotot togs vid inspektion av lantbrevbäringen den 16 juli 1927. Det visar Eriksson med familj på hans förstukvist det vill säga hustru och allenast 8 barn. Den 9:e och 10:e blevo så förskräckta för kameran, att de storskrikande sprungo och gömde sig. Eriksson synes mig förtjäna att förevigas i museet såsom exempel på en verklig svensk kraftkarl. Han hade snyggt och ordentligt både ute och inne, ungarna var välfödda och rödkindade. Ibland flera nätter i rad ute på fiske för familjens försörjning. Men hustrun ännu vassare. Dock ej i posten. Uppsala den 14 nov. 1927. Vilhelm Petrelius, Gräsö, Öregrund.
Wittenströms anteckning: Fotografi av Haridwar vid Ganges strand. Haridwar ligger vid foten av Himalaya, och är den första stora staden vid floden Ganges, där floden mynnar ut vid slätterna. Välsignad av treenigheten Lord Shiva, Vishnu och Brahma har Haridwar alltid varit en viktig vallfärdsort för hinduer. Platsen besöks årligen av stora mängder pilgrimer, som från alla delar av Indien infinner sig för att bada i Ganges heliga vatten. Gustaf Wittenström köpte i London en kamera, då han var på väg till Indien. Han lärde sig att fotografera och sedan tog en lång rad fantastiska bilder. Wittenströms bilder är en rik källa till information om arbetet och miljön i Indien. De visar bland annat skillnaderna mellan styrande britter, svenska ingenjörer, utbildad brittisk arbetskraft och outbildade indiska arbetare. Fyra grupper - tre kulturer - som skulle arbeta tillsammans.
Fotograf Björkströms hem i kv Gästgivaren, där de bodde 1935-1937. Troligen har någon av döttrarna en bjudning då fotot visar nio unga kvinnor vid ett dukat bord. En kamera står i högra hörnet och i taket hänger blixtskärmen, så rummet fungerade sannolikt även som ateljé. Fotografierna på väggen föreställer: överst lotsen Halldén, under till vänster Märta Björkström som barn, i mitten Folkskollärare Nilssons barn och till höger rektor de Vylder vid Katrinebergs folkhögskola. Fotografierna fungerade som en slags reklam för fotoverksamheten. De hemmagjorda blixtarna som syns i taket bestod av 5 st 1000 watts lampor. (Se även bildnr GB2_4138.) I huset hade tidigare funnits kafé Mignons bageri och apotekets laboratorium. Ateljén hade tidigare funnits i hörnhuset vid Torggatan-Östra långgatan men man flyttade 1933 till kv Gästgivaren och 1937 tillbaka till kv Apotekaren i gamla Apotekets lokaler.
Handskriven text på bildens baksida: "Uddevalla Artur Nilsson". Skrift som förvarades i anslutning till bildmaterialet: "Utställning Artur Nilsson 26 maj - 28 oktober 1984 Göteborgskonstnären och fotografen ARTUR NILSSON visar över sommaren fotografier tagna i Göteborg mellan 1920 till fram till idag samt västkustbilder och kamratporträtt. Samtidigt visas ett tjugotal akvareller också dessa med motiv från Bohuslän. Artur Nilsson föddes år 1900 i ett trähus på Mariebergsgatan. Gatan ligger i Majorna på Gråberget. Det var på Gråberget han lekte som barn, favoritplatsen låg högst uppe på berget vid den gamla inseglingsfyren med utsikt över vattnet. På Gråberget, nu bebyggt med höghus, promenerade han med sin far och studerade blommor och fåglarnas bobyggen. Som barn badade han vid Klippan vid Kustens varv. Älvens vatten var så rent att där fanns badhus för män respektive kvinnor. Fadern var plåt- kopparslagare och morfadern stuveriförman i hamnen. Många göteborgsfamiljer promenerade i hamnen på söndagarna och så gjorde även Artur Nilsson med sin far. Litteraturen kom Artur Nilsson i kontakt med genom 25- öresböcker som fadern köpte. Den svenska, numera klassiska litteraturen, gavs ut i denna serie samt även utländska författare som Victor Hugo och Zola. Vid 14 års ålder började Artur Nilsson måla akvarell. Motiven var närliggande, framför allt hus i Majorna. Han skrevs in som elev på slöjdföreningens skola då han var 17 år. Vid samma skola, sedemera omdöpt till Konstindustriskolan, arbetade han som lärare i 18 år från 1947. Efter skolgången arbetade han som reklamtecknare på SKF som litograf på Oscar Isacsons tryckeri. Under semestrarna kunde han åka med Marstrandasbåten och stanna till på öarna några dagar, måla och fotografera, sedan fara vidare. Göteborg och Bohuslän har varit och är de områden från vilka Artur Nilsson hämtar sina motiv. Fotograferat har Artur Nilsson gjort sedan han vid 17 års ålder skaffade sin första kamera. I utställningen visas fotos från gamla Majorna, från Fiskehamnen, kajerna i Göteborgs hamn och kamratporträtt."
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.