Utanför Disponent Nybergs villa, Silfors, Långhed. Axel Blomberg vid ratten. Bak i bilen Pallars Nils och Karin Brovall. Bakom bilen Rut Nyberg, Emil Blomberg och okänd man Bilen ägdes av Jonas Persson, en Chevrolet på 20 hkr. Förste ägaren var fru Wilhelmina Hallenerg, Bollnäs som köpte den 22 juli 1919, köptes av Otto Henning Hansson, Ovanåker den 25 september samma år. Sålde den till Jonas Persson den 17 juli 1922 som ägde den till den skrotades 1929.
Från 299 kr
Utanför Disponent Nybergs villa, Silfors, Långhed. Emil Blomberg vid ratten. Bak i bilen från vänster okänd kvinna, Pallars Nils, vid ytterkant Axel Blomberg, i mitten Rut Nyberg som emigrerade till Amerika. Bilen ägdes av Jonas Persson, en Chevrolet på 20 hkr. Förste ägaren var fru Wilhelmina Hallenerg, Bollnäs som köpte den 22 juli 1919, köptes av Otto Henning Hansson, Ovanåker den 25 september samma år. Sålde den till Jonas Persson den 17 juli 1922 som ägde den till den skrotades 1929.
Regnellska huset vid Algatan 59 kvarteret Romulus Trelleborg, tomt nummer 4 (116) omkring år 1900, foto från N mot S. Längst till vänster i fönstret på andra våningen står ägaren häradsskrivaren L A Regnell och på trappan ser vi sonen Elvir, sedermera häradsskrivare i Örebro, 9149, huset vänster om är J: M. Möllers diverseaffär fastighet å tomt nummer 5 (114) och till höger byggmästare Joh. Holmgren å tomt nummer 3 (118A), nummer 26, 89:0901.
Vykort till Fru Kristin Gullberg Ahlgatan Trälleborg, hus på norregatan 35, kvarteret Nordpolen hus å tomt nummer 13 (196), foto från öst mot väst omkring år 1900, i förgrunden förgårdsträdgård åt Norregatan, på bilden ägaren lantbrukare Anders Olsson, förut ägare av gården nr. 1 Villie Lilla Slågarp. Dottern Lydia gift med byggnadsingenjör Ragnar Roslund i Trelleborg. Sonen Albert Otto Weige civilingenjör hos ASEA i Stockholm,9324
Hesekillegatan- J F Hellmansgatan, kvarteret Vesslan foto av fabriksbyggnad Trelleborgs Velocipedfabrik från söder mot norr å tomt nummer 1 2/8 1930, i förgrunden sotaren Hansson, 89:1001, negativ 11111, fastigheten uppförd 1898 av Hullins Möbelfabrik. Genom offentlig auktion 11/2 1902 inropades den av grosshandlare J M Streiffert i Malmö för 11800:-. Fastigheten såldes 5/9 1903 till grosshandlare Österling Malmö för 16000:-. Den nye ägaren skall tillverka piskar och liknande artiklar, Vesslan 1 stg 963, Vesslan 4
Kållereds Fåtöljindustri vid Torrekullavägen i Kållered. Verkstaden före sammanbyggningen. Foto från 1955-1957. Utanför byggnaden står ägaren Paul Kristofferssons svarta Volvo PV444 modell A (1950/51) registreringsnummer O 24503. Den har dubbla nummerskyltar pga utdragbar släpkärra. Bilen byttes senare till en av årsmodell 1957. Kållereds Fåtöljindustri (Kåfi) var aktivt från ca 1955-1983. Inledningsvis sittmöbler, men övervägande tillverkning av sängar från ca 1959. Ägare var bröderna Olof och Paul Kristoffersson. Verksamheten skedde i hörnet mellan Torrekullavägen och Kungsbackavägen, alldeles nära Mölndalsgränsen. Företagets telefon-nummer var 031-750075.
Stadsvy över Mölndal. Bilden är tagen från nutida rondellen vid kyrkan och ner mot korsande Storgatan. Den backe vi ser på bilden var då en del av den långa Frölundagatan. Jacobssons Järnaffär till vänster, och bussen är på väg mot kyrkan, Toltorpsdalen, Sahlgrenska och ändstationen Hvitfeldtsplatsen i Göteborg. Till höger syns även grindstolparna in mot Gustav Zackrissons bostad, ägaren till möbelaffären med samma namn. Villagatan går in mellan det vita och det gula huset.
Vykort, "Sannarps gård i Heberg." Godset har medeltida anor. I början av 1400-talet ägdes gården av stormannen Åke Axelsson-Thott på Hjuleberg. Omkring 1570 bildades godset Sanderup, som betyder nybygge på sandig mark utav Cortis Clausen-Thott, sonson till Axelsson. Under åren utvidgades gården och 1580 fick den sätesrättigheter. Efter hans död 1611 drev änkan gården vidare och efter hennes död deras döttrar. Den äldre mangårdsbyggnaden ses till höger och 1902 uppförde dåvarande ägaren Michael Aagaard Treschow flygeln som ses till vänster. Den innehöll 18 rum, två bad och fem wc och revs 1950.
Här ser vi stugans baksida. Bakdörren tyder på att det fanns ett litet kök innanför framför skorstensstocken. T h måste bostadsrummet ha legat och t h var det "sal". Möjligen var det tvärs om med rummen. Huset var ett inpanelat bulhus, man skymtar riskallarna/bjälkändarna, med spåntak, senare täckt med papp. Det sägs att Ferdinand Jacobsson hade köpt huset i Garde och flyttat hit det, gissningsvis fick det då panel och spåntak. Men vad bodde den förste ägaren Niklas Larsson i så fall i? Det yngre huset t h står ofärdigt och oanvänt.
Ryds herrgård belägen väster om Linköpings centrum. Ursprungligen uppförd på 1720-talet men av ägare förändrad över tiden. En sista genomgripande renovering under herrgårdsepoken genomfördes 1903 av dåvarande ägaren Carl Thersmeden. Vid tiden för bilden har området ännu inte påverkats av den omfattande byggnation som kraftigt förändrade området med start år 1966. Planen var att anlägga den nya stadsdelen Ryd för cirka 10 000 invånare. Närheten till den planerade högskolan i Linköping medförde att ett stort antal stundentlägenheter planlades. Därav fick herrgården redan från 1968 ny funktion som kårhus.
Ryds herrgård belägen väster om Linköpings centrum. När den sista privata ägaren av godset avled 1921 visade sig gården vara svårsåld, varför Linköpings stad bestämde sig för att förvärva anläggningen. Den utarrenderades för att från 1951 fungera som Sveriges första kollektivjordbruk, Ryds Sambruksförening. Jordbruket drevs på detta sätt tills kommunen i början av 1960-talet började planera för en expansion av staden. Vid tiden för bilden har området ännu inte påverkats av den omfattande byggnation som kraftigt förändrade området med start år 1966. Planen var att anlägga den nya stadsdelen Ryd för cirka 10 000 invånare.
Ryds herrgård belägen väster om Linköpings centrum. Vy från nordväst. Ursprungligen uppförd på 1720-talet men av ägare förändrad över tiden. En sista genomgripande renovering under herrgårdsepoken genomfördes 1903 av dåvarande ägaren Carl Thersmeden. Vid tiden för bilden har området ännu inte påverkats av den omfattande byggnation som kraftigt förändrade området med start år 1966. Planen var att anlägga den nya stadsdelen Ryd för cirka 10 000 invånare. Närheten till den planerade högskolan i Linköping medförde att ett stort antal stundentlägenheter planlades. Därav fick herrgården redan från 1968 ny funktion som kårhus.
Huvudbyggnaden på gården Ramsdal i Sankt Anna uppfördes omkring 1875 med ett vackert läge invid Sandfjärden. Gården ägdes då av Axel Nilsson och hans maka Anna Kristina Hallin. Efter att makarna avflyttade till Uppland 1877 kom Anna Kristinas bror, Karl Johan Hallin, att förvärva gården och här bildade han familj med hustrun Hedvig Durling. Vid tiden omkring bildens tillkomst genomfördes flera skiften i ägandet och brukandet av gården. Det finns ändå skäl att anta att vi på verandan ser dåvarande ägaren Sven Lorentz Johansson med sin maka Maja Kajsa Johansdotter och barnen Johan Egron och Ellen Maria.
Vy mot den mäktiga ladugården till Ryds Herrgård. Rimligtvis uppförd under Carl Thersmedens tid som ägare av godset under åren 1890-1919. När den sista privata ägaren av godset avled 1921 visade sig gården vara svårsåld, varför Linköpings stad bestämde sig för att förvärva anläggningen. Den utarrenderades för att från 1951 fungera som Sveriges första kollektivjordbruk, Ryds Sambruksförening. Jordbruket drevs på detta sätt tills kommunen i början av 1960-talet började planera för en expansion av staden. Vid tiden för bilden har området ännu inte påverkats av den omfattande byggnation som kraftigt förändrade området med start år 1966. Planen var att anlägga den nya stadsdelen Ryd för cirka 10 000 invånare.
Ljung kyrka sommaren 1948. Den nuvarande kyrkobyggnaden uppfördes under 1700-talets sista år. I en tid av kraftig befolkningsökning ansågs ett nytt kyrkorum vara av nöden. Kraft och resurser fanns genom den nye ägaren av Ljungs slott, Axel von Fersen d.ä. Han knöt ingen mindre än den sedermera kungliga hovarkitekten Olof Tempelman att ta fram ritningar och den mycket anlitade kyrkobyggaren Casper Seurling att ansvara för bygget. Kyrkan stod färdig 1798 och bär många typiska kännetecken för tidens ideal. I kyrkan iordningsställdes ett gravkor för den Fersenska ätten.
I Januari 1957 pågick arbetet med att förlänga Hamngatan över Tinnerbäcken. Gatan kom att dras genom Tinnerbäckslyckorna. Den vita byggnaden till vänster i bild, med adress Tinnerbäcksgatan 15, flyttades till Gamla Linköping. Bostadshuset flyttades i två delar till Gamla Linköping 1965 och stod färdigt 1967. Huset döptes till Carin Nilssons villa, efter den sista ägaren. I bottenvåningen bodde familjen Nilsson, där Carin arbetade som konstnär. Man bytte senare namnet till Villa Lugnet. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Serie om tre fotografier som visar en sommarstuga med fastighetsbeteckning Gårda 2:45 och adress Varvsvägen 13 i Gårda, Lindome, i Mölndals kommun. Fotografierna är tagna under slutet av 1960-talet. Stugan uppfördes år 1944. Den införskaffades år 1965 av Harry och Margit Johansson som bodde på Eklandagatan 54c i Göteborg. Den tidigare ägaren hette Asp. Köpeskillingen var då 16 000 kr. Byggnaden var en sommarstuga utan isolering, men var utrustad med både vedspis i köket och öppen spis i stora rummet. Ett mindre sovrum fanns också samt ett utedass. Vägen fram till stugan var en enda gyttjepöl på våren. Det bodde då tre permanentfamiljer på området. Resten av tomterna bestod av sommarstugor.
Blomqvists tunnbinderi på Ängö. Erik Blomqvist berättar om bilden: "...från vänster en yngling som håller på att resa en "drittel" (tyskt ord) vid sidan om honom står min farfar N. G. Blomqvist som håller handen på en färdig drittel. Nästa man är min far Karl Blomqvist som håller på att nita ett band till en ekkagge. Något bakom honom vid fönstret står en morbror Axel Franzen och sedan står Albert Blomqvist, som sedan blev den sista ägaren av verkstaden. Framför honom står halvfärdiga ekkaggar, mannen längst till höger är i färd med att tillverka sillfjärdingar, längst till höger syns två färdiga kaggar".
"Norge. Grue finnskog. Kirkesjöby från söder. Gården brukad av självägande folk." Rökstuga. Enligt uppgift inkommen 2024-09-04 från Rita Karolina Kirkesjöberg vars släkt bodde på gården sedan 1700-talet: Den unga kvinnan som står i dörren till rökstugan är Martha Henriksdotter (f 1895) med sin lillebror Alf (f 1907). Ägaren till huset var då deras far Anders Henriksen Kirkesjöberg (f 1865 d 1944) med hustrun Karen Oldotter Vålbråten (f 1872 d 1947). Före denna rökstuga hus fanns två andra som båda brann upp, och detta hus togs ner och ersattes av ett nytt som inte var en rökstuga år 1947.
Konservburk av glas (1 liter) tillverkad vid Gryts glasbruk. Burkens lock är pressat, behållaren formblåst. Gjuten stämpel i locket: GRYTS BRUK HJORTKVARN. Stämpelsns bokstav J namnet Hjortkvarn är bakochframvänd. Burken har ett patentlås. Ägaren har visat upp den för en kännare från Rejmyre glasbruk vid namn Axelsson. Denne hade åsikten att glaset är tillverkat omkring år 1900 då patentlås ännu inte fanns. Enligt honom skall en lokal smed i början av 1920-talet ha fått uppdraget av Rejmyre att uppfinna en låsning för deras tillverkning av konservburkar. Axelssons hypotes är därför att den smeden kanske kopierat vad en annan smed redan hade tillverkat för Gryts bruk.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.