Byggnadsinventering i Lindome 1968. Gastorp. Hus nr: 559C4031. Benämning: fritidshus. Kvalitet: mycket god. Material: trä. Övrigt: under byggnad. Tillfartsväg: framkomlig.
Från 299 kr
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Holmen. Hus nr: 081C3010. Benämning: fritidshus. Kvalitet: mycket god. Material: trä. Övrigt: byggnadsplats. Tillfartsväg: framkomlig.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Gastorp. Hus nr: 559C4023. Benämning: fritidshus. Kvalitet: mycket god. Material: trä. Övrigt: under byggnad. Tillfartsväg: framkomlig.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Gastorp. Hus nr: 559C4032. Benämning: fritidshus. Kvalitet: mycket god. Material: trä. Övrigt: under byggnad. Tillfartsväg: framkomlig.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Gastorp. Hus nr: 559C4019. Benämning: fritidshus. Kvalitet: mycket god. Material: trä. Övrigt: under byggnad. Tillfartsväg: framkomlig.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Gastorp. Hus nr: 559C4024. Benämning: fritidshus. Kvalitet: mycket god. Material: trä. Övrigt: under uppförande. Tillfartsväg: framkomlig.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Gastorp. Hus nr: 559C4021. Benämning: fritidshus. Kvalitet: mycket god. Material: trä. Övrigt: under byggnad. Tillfartsväg: framkomlig.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Gastorp. Hus nr: 559C4022. Benämning: fritidshus. Kvalitet: mycket god. Material: trä. Övrigt: under byggnad. Tillfartsväg: framkomlig.
"Statens Gård". Järnvägens hus. Huset till vänster är brygghus. Foto från parken. ung. Falegatan 16 mot Järnvägsgatan 20.
Enligt vad flera äldre invånare har berättat så har detta hus från 1700-talet under tiden för Göta Kanalbygget huserat von Platen. Huset revs före 1904 av dåvarande ägaren disponenten på Sätrabruk, överjägmästaren Bartelsson. Delar av detta hus, dörrar, innertak mm har återandvänds till ett hus ca 500m norr ut . Det huset byggdes bredvid Halnatorps Herrgård av Bartelsson som samtidigt byggde herrgården.
Klostergatans södra del, Skara, 1953. Skara Tidnings nya hus till vänster, ingenjör Berglings hus till höger följt av kreaturshandlare Mellgrens lilla trähus och gamla tidningshuset.
Okänt hus från Gefle-Postens Byggde-album. Kopia.
Vy mot Rhyzeliusgården i Linköping. Den spritputsade längan uppfördes 1723-24 som domprostgård. Stenhuset till höger söker sitt ursprung åtminstone 200 år dessförinnan. Till vänster om bildens huvudsakliga motiv är även fastigheten Kungsgatan 32 synlig, ett trots sina arkitektoniska värden sällan fotograferad hus. Den moriskt inspirerade jugendbyggnaden uppfördes 1902 efter ritningar av den för Linköpings stadsbild så betydelsefulla arkitekten Janne Lundin. Huset kom att rivas 1973.
Hamngatans då södra ände mot Tinnerbäcken var länge glest bebyggd. Området med ett fåtal äldre hus kom under 1900-talet att förtätas av enklare flerfamiljshus med butiker i gatuplanet. Hamngatan 22 var ett sådant exempel där Mjölkcentralen en tid drev handel. Under 1950- och 1960-talen förlängdes Hamngatan genom "nya" Hejdegården för att slutligen nå Brokindsleden. Arbetet kom att få betydelse även för bildens hustyp som revs efter en kort livslängd. Foto 1957.
Follingegatan i Skänninge löper från Vårfrukyrkan i sydvästlig riktning tills den når Bjälbogatan. Den har uppenbarligen gamla anor. Nämnd i ett köpebrev redan år 1407, då under namnet "Falingisgatu". Bebyggelsen utmed den lite krokiga gatan har naturligtvis bytts ut sedan dess men påfallande många hus från 1700- och 1800-talen är bevarade. Follingegatan 20 är i skrivande stund ett av exemplen, även om den vackra putsfasaden senare täckts med panel. Här dokumenterad 1952.
Ett perspektiv från Linköping som kort efter bildens tillkomst inte längre var möjlig. År 1898 var ytan som vidare blev kvarteret Ekoxen ännu obebyggd, men inom kort skulle området exploateras. I det under decenniet uppförda flerfamiljshuset utmed Linnégatan bodde vid tidpunkten bland andra lasarettsläkaren Wilhelm Hallin. Sundbergska stiftelsens hus till höger om nämnda hade stått klart 1891, en märkbart påkostad satsning för att tjäna som stadens barnhem för pojkar.
Herrborum i Sankt Anna bär på en komplicerad byggnadshistoria. År 1638 lät riksmarskalken Axel Banér uppföra en lång bostadslänga i en våning, vilket motsvarar ytan av dagens bägge huskroppar. Längan separerades på 1770-talet när dåvarande ägare, riksrådet Göran Gyllenstierna, lät riva bort 1600-talshusets mittparti. Genomgripande ombyggnad skedde vidare under 1840-talet vilket gav fasaderna sin nuvarande karaktär i senempire. I början av 1890-talet sammanbyggdes husen med en låg mellanbyggnad som kvarhåller intrycket av två separata hus.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.