År 1897 fick riksbanken monopol på sedelutgivning i Sverige. Detta skapade ett behov av bankkontor på olika platser runt om i landet. År 1901 beslöt riksdagen att ett dylikt skulle uppföras i Linköping. Arkitektuppdraget gick till den från Stockholm verksamme Fredrik Olaus Lindström. Hans skapelse stod klar för bruk hösten 1903.
Från 299 kr
Lasarettsgatan i Linköping från Galgbergets höjder. Vid tiden för bildens tillkomst var gatan ännu inte dragen ned mot Sankt Larsgatan utan stannade i Sandbäcksområdet. Horisontellt i bilden löper Sandbäcksgatan och i höger bildkant pågår anläggningen av länslasarettet, invigt 1895, vilket daterar fotografiet till hösten 1893.
Vy mot Kvarns herrgård hösten 1906. Huvudbyggnaden återuppfördes efter en förödande eldsvåda i slutet av 1850-talet. För ritningarna stod den flitigt anlitade herrgårdsarkitekten August Nyström. Upplysningsvis hade den nedbrunna herrgården ritats av dennes far Abraham Nyström omkring år 1830. Personerna på bilden har inte identifierats men står sannolikt att finna hos godsets ägare, Pehr Orre, eller dess arrendator, Gustaf Melker Jacobsson.
Våren 1938 rådde det stor aktivitet på höjden norr om Österbymo. Hembygdsområdet Ydregården skulle komma att invigas till hösten av landshövding Karl Tiselius, men uppenbart kvarstod mycket arbete. Vid ett platsbesök och på en i sammanhanget väl vald bänk samspråkade initiativtagaren Axel Leonard Rääf och Ellen Tiselius.
Till hösten 1922 var Garnisionssjukhuset i Linköping färdigställt med placering mellan regementsområdet och länslasarettet. Redan tidigt ansåg dock arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse att anläggningen blivit för stor för regementenas behov. En överenskommelse träffades med landstinget att även civila patienter skulle tas emot och byggnaden fick bland annat stor betydelse för länets vård av öron, näsa- och halssjukdomar. Foto 1925.
När fotografen passerade den lilla Näsastugan 1937 hade den ännu inte tjänat ut som bostad. Någon tycks i stunden lappat stugans brädtak och tomten stod hävdad bortom synpunkter. I själva verket är bostadsinnehavaren oss känd. Hulda Svensdotter var hennes namn och hon skulle bo kvar till sin död hösten 1946.
Som den sista rest av området Åbylunds äldre bebyggelse, låg en grupp hus utefter den vidare igenlagda Åbylundsgränd. Närmast till höger stråkets husnummer 5-9 med blicken vänd mot Grenadjärsgatan och dess möte med Tornhagsvägen. Foto hösten 1967, kort före slutgiltig sanering.
Hösten 1922 stod det nya kasernetablissemanget färdigt i Linköping, även om den officiella invigningen fick vänta till april månad 1923. Anläggningen uppfördes med dubbla kansernområden för I 4 (Första livgrenadjärregementet) respektive I 5 (Andra livgrenadjärregementet), där det förstnämnda förlades vid anläggningens östra del och det senare på den västra sidan. Bilden från 1921 visar befälmässen till I 5 kort före färdigställande.
Tatuerad sjöman. Vpl. Johan Olof E. Alinder, f.15.1.1910, till sjöss under åren 1927 och 1936, tjänstgörande på sjöhistoriska museet hösten 1943. Har arbetat på fartygen: S/S MERTAINEN, S/S ABISKO, S/S SIR ERNEST CASSEL, S/S ATLAND, S/S TRANSPORTATION (USA), S/S QUEENSE (USA).
Invigning av "Fågelvägslinjen" mellan Rodbyhavn, Lolland, Danmark och Puttgarden, Fehmarn, Tyskland. Den nya färjelinjen kallas "Fågelvägslinjen", på danska Fugleflugtslinien och på tyska Vogelflugslinie, eftersom linjen följer flyttfåglarnas flygrutt. M/S Kong Frederik IX, insatt mellan Rødby-Puttgarden från 14/5 1963 till hösten 1968 samt som extrafärja mellan 1968-1996
Majelden i Östra Valla. Fru Signhild visar finesserna i Majeldens tvättstuga. Signhild manglar lakan. Hyreshus. Fotot är taget hösten 1954. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Johannelund hösten 1957. Munkhagsgatan. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Hösten 1957 breddades Gamla Tanneforsvägen i Linköping. Byggnaderna i bildens högre kant tillhör Ladugårdsbacke. Gatuvy. Bilar. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Utsikt från Kannans tak mot Nya Tanneforsvägen. Sommaren 1953 inleddes breddandet av Nya Tannerforsvägen i Linköping. Arbetet avslutades hösten 1954. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Modevisning i Linköping. På den här visningen hösten år 1954 visas sommarnodet för 1955. Blom- och bladmönster var modernt. Sidenklänning. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Sten Westerlund från Derby fotbollsklubb ryckte in hösten 1954 på repmöte. Här ses han med militära cyklar. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Liljeholmen, SJ:s verkstäder någon gång 1900--1908 Mannen i ljusa kostymen är troligen maskiningenjören Blomberg. Ruth Öselund, Huddinge , säger att hennes far, C.A.Lundin var skrivare på förrådet. Han vaar vid SJ från 1887 till hösten 1908. SJ Kb 243 "Ansgarius"
Förbindelsespåret till ångfärjan i Jörgen Kocks gatan. Det högra av spåren går till Ångfärjestationen. Det vänstra användes av Malmö stads spårvägars linje 7 samt Malmö stads gasverks koltåg fram till hösten 1963. Fackverkskonstruktionen över gatan är en del av den linbana som gick från Nyhamnen bakom fotografen till Konstgödningsfabriken vid Carlsgatan.
Glädjebacken vid Johan Kocksgatan. Glädjebacken var ett populärt utflyktsmål för trelleborgarna. Glädjebacken köptes av Gummifabriken våren 1955 av Trelleborgs stad för 46.000 kronor sedan nya utgrävningar året innan visat att det inte fanns några fler intressanta fynd i den gamla bronsåldershögen. Den schaktades sedan bort hösten 1956.
W. Segerströms Metallvarufabrik. Firman grundades 1900 och ägdes till och med 1928 av fabrikör W. Segerström. 1912 flyttades fabriken till Ängelholm. 1929 övertogs fabriken av ingenjör Gunnar Larsson. Fasaden åt öster hösten 1938. På fabriken tillverkades pumpar av metall och celluloid, reflexer, pumphållare, ventiler för velocipeder samt reflexer för hästfordon och bilar jämte friskluftsventiler för byggnader. Arbetsantal cirka 50 man.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.