Familjen August Hagberg (1846 - 1922) och Johanna (1852 - 1891) med sina fyra söner på utflykt med häst och vagn i Delsjön cirka 1890. August är skymd bakom hustrun. Barnen från vänster: Paul (1879 - 1904), Erik (1884 - 1965), Knut (1885 - 1980) samt Valdus (födelseuppgifter saknas, avled före 1900). August drev en speceri- och skeppshandel i Haga (Göteborg) där familjen även bodde. Hustrun Johanna var född Johansson i Vommedal Östergård "Olas". Hon avled 1891 vid dottern Valdeborgs födelse (relaterat motiv: A1479).
Från 299 kr
Tårurspårning vid Bredaryd. Från vänster till höger syns en personvagn, personvagn HNJ 1011, postvagn HNJ 19 resgodsvagn HNJ F3 761 samt ånglok HNJ 28. Längst till höger syns ett till tåg med ånglok och två vagnar. Tåget var på väg till Halmstad. Det tillhörde Halmstad-Nässjö Järnvägar, HNJ, och drogs av ångloket HNJ 28 och bestod av fyra vagnar. En resgodsvagn, HNJ F3 761, en postvagn HNJ 19 och två personvagnar däribland HNJ 1011.
Tårurspårning vid Bredaryd. Från vänster till höger syns personvagn HNJ 1011, postvagn HNJ 19 resgodsvagn HNJ F3 761 samt ånglok HNJ 28. Längst till höger syns ett till tåg med ånglok och två vagnar. Tåget var på väg till Halmstad. Det tillhörde Halmstad-Nässjö Järnvägar, HNJ, och drogs av ångloket HNJ 28 och bestod av fyra vagnar. En resgodsvagn, HNJ F3 761, en postvagn HNJ 19 och två personvagnar däribland HNJ 1011.
Foto från första Lapplandsexpressen Den 19 juni 1903 avgick Lapplandsexpressen, det första snabb- och lyxtåget till Lappland från Stockholms Central. Tåget bestod av två sovvagnar i första klass, en salongsvagn, en restaurangvagn och en tredjeklassvagn för betjäningen. Lapplandsexpressen avgick klockan fyra på eftermiddagen från Centralen. 48 timmar senare var tåget framme i Narvik. Tvåvånings stationshus i trä. . Arkitekt: Edelsvärd. Stationen omb. 1927, K-märkt 1986. Stationen anlades 1889.
1964 fick Malmbanan en ny sidobana, nämligen den fyra mil långa banan från Råtsi strax söder om Kiruna till Svappavaara där en malmfyndighet nyligen hade börjat exploateras. Brytningen i Svappavaara lades ner redan 1983 i sviterna av stålverkskrisen. Pelletsverket på orten återstartades dock efter något år igen, varför banan fortfarande används. 1990 stod en annan stor investering färdig, nämligen en ny längre tunnel under berget Nuolja mellan Abisko och Björkliden
Rökpaus i HSB´s verkstadslokaler. Mannen längst till höger heter Erik Pehrsson/Persson. Sex män har rast i källarlokalen. Fyra röker pipa, en cigarett och är passiv rökare. De har arbetskläder på sig, skyddsrockar och blåkläder. Efter ena väggen har de glasburkar med skruvar och andra småprylar i. En hatthylla är full av jackor och mössor. I hörnet finns ett handfat. En naken glödlampa lyser i taket. (Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförening)
Rökpaus i HSB´s verkstadslokaler. Från vänster: Erik Andersson, Folke Ivansson, Bertil Jonsson, Andersson, Nils Persson och Erik Persson. Sex män har rast i källarlokalen. Fyra röker pipa, en cigarett och är passiv rökare. De har arbetskläder på sig, skyddsrockar och blåkläder. Efter ena väggen har de glasburkar med skruvar och andra småprylar i. En hatthylla är full av jackor och mössor. I hörnet finns ett handfat. En naken glödlampa lyser i taket. (HSB betyder Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförening).
Ungdomsorkestern repeterar; valthorn, trombon, kornett, tuba och batteri spelas. De fyra grabbarna med valthorn är: Göran Torshage, Anders Garpered och Anders Kjellberg och Arne Eriksson. Trombonist nr två är Peter Jäderlund och nr 4 är Anders Evaldsson. På trumpet, Margareta Hjelm och kornett Marita Carlsson. Batterist är Per Pukonen. Längst upp i hörnet sitter två flickor och spelar kornett. Den blonda heter Margareta Hjelm och den mörka heter Marita Carlsson Blåsorkester.
Från utgrävningen av borgruinen Falkenberg 1885 föreligger foton med fyra olika motiv, nedan numrerade 1-4. Motiven finns i olika varianter antingen beroende på skilda tagningar eller troligen med olika maskeringar vid kopiering. Varianterna skiljes nedan genom bokstavsbeteckningen A -C beträffande kopior 1996 från Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer, Antikvarisk Topografiska arkivet (ATA), och D - F kopior i Falkenbergs kommunarkiv. G på Falkenbergs museum Almqviska fotosamlingen G 24 resp. R 111. Motiv 2 2A "Falkenbergs hus efter utgrävningen. Fot. 1885" (kopia på Fbg:s museum 00147 C3)
Luciafirandet 13 december 1966 Ett antal barn i sexårsåldern går i ett Luciatåg. Längst fram går en liten Lucia klädd i vitt linne med rött skärp om livet och med en Luciakrona med ljus på huvudet. Hon håller ihop sina händer. Efter henne kommer fyra små tärnor också i vita linnen och med glitterkransar på sina huvuden. Därefter kommer en stjärngosse med en Staffansstjärna i höger hand och strjärngossestrut på huvudet. Ytterligare små barn klädda i kockkläder, icke utklädda barn m. fl. går i tåget. I bakgrunden sitter publik: många mammor med små barn i famnen
Modevisning på NK:s Franska damskrädderi. Mannekäng visar hellång klänning av blankt tyg med axelband och stora paljetter som dekor på det åtsittande livet. Över axlarna bär hon en chiffongscarf. I handen en korg med blommor, nejlikor från Côte d'Azur, som hon delar ut till några av de presumtiva kunderna som sitter i rummet, mest medelålders kvinnor. Modevisningarna på NK:s Franska utgjorde säsongens höjdpunkt. Pressen bjöds in till en förhandsvisning, sedan var det stamkundernas tur i en av efterföljande tre till fyra visninar. Här våren 1948.
Interiör från Varbergs Ångkraftverk med manövertavlan för kraftstationen i bakgrunden. På skrivbordet finns två fasningsdon, avsedda att pluggas in i uttag på kontrolltavlan när kraftverket ska kopplas in på nätet. Detta kraftverk byggdes i Varbergs hamn 1908 för att säkerställa energitillgången även vid lågt vattenflöde i Ätran, där Yngeredsfors Kraft AB uppfört en kraftstation året innan. De fyra männen i kubb är fr v: herr Lundgren från AB de Lavals Ångturbin, herr Lundberg från Yngeredsfros Kraft AB vid telegrafen, en okänd man samt herr Östlund från ASEA. (Se även bildnr MR2_980)
Lärarinnan Berta Engström (fotografens mor) i Sällstorp sitter med fyra skolbarn i sitt eget finrum vid ett bord med duk på. "Det regnade så det kom inte så många elever." Flickan till vänster närmast kameran heter Hulda, Toesa Holmåkra, pojken vid väggen heter Herman Johansson, Horses och pojken till höger är Ragnar Johansson, Swes Holmåkra. Eleverna har var sin skrivtavla och mot krukväxten i mitten lutas smala häften. Vid dem står tre små korkförsedda apoteksflaskor med innehåll. Rummet har olika tapeter på ömse sidor om fönstret och på bonaden står det: "Med glädtigt sinne i fredligt tjäll, vi lyckan önska till livets kväll." Trasmattor pryder golvet.
Dubbelporträtt av två män på framkallad hinna fäst på en metallplåt (s k ferrotyp). Männen bär mörk resp. ljus rock, vita skjortor, svarta flugor och plommonstop. Mannen till vänster bär helskägg och mustasch, mannen till höger endast mustasch. På plåtens baksida bild av fotografiautomaten och en kvinna i lång klänning som sitter på en stol utanför och låter sig fotograferas. Till höger text på sex olika språk: "Fotografisk automat Bosco". På ramens baksida texten: "Inom 3 minuter" på fyra olika språk. Pappfodral med text på framsidan: "Minne af Konst- och Industriutställningen i Stockholm 1897. Fotografi-Automaten Boso. Bilden får ej beröras förrän den är torr. Bilden får ej torka i solen". Ferrotyp. Nordiska museet inv.nr 255446
Elektriska maskiner. Löphjulet till en av de fyra Kaplanturbiner, som tillverkats vid verkstaden Kristinehamn för Swiranläggningen i Ryssland, 1932. Ett av världens största kraftverk. Det avbildade löphjulet, som är det största i världen och kommer att överträffas i storlek endast av löphjulen för turbinerna till Svenska Statens, under byggnad, kraftverk vid Vargön. Vargön konsumerar 300 000 liter vatten/sek. samt avgiver 37 500 hk. Löphjulets diameter uppgår till 7,4 meter. 75 varv/min. Vikt 152 ton. De fyra meter löphjulsskovlarna är utförda av svenskt rostfritt stål och väger vardera ungefär 10 500 kg samt torde vara de största stycken som hittills utförts av sådant material. På bilden syns chefsingenjören för Swir-anläggningen, Professor H. Graftio.
Masse kallar denna vackra byggnad för lammhus, men den innehöll många funktioner, det finns fyra dörrar. Den hitre dörren verkar onödigt bred för att vara till ett lammhus, snarare till russ. Utrymmet intill skulle kunna ha varit en hoimd, men varför dörr då? Den nya dörrarna gick kanske till en vagnbod och längst bort var det kanhända lammhus. Det är vedtravar mot gaveln, något utrymme tjänade möjligen som vedbod. Men det är bara en grov gissning. Halmtaket avslutas på sedvanligt sätt med breda vindskivor med den dekorativa avslutningen upptill. Och en fågelholk som på nästan alla äldre uthus.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.