Motiv från Fornhemmet i Bjärka Säby. Även kallat Sandgården efter mangårdens ursprungliga läge. Friluftsmuseet kom till på 1920-talet på initiativ av godsägare Oscar Ekman. Byggnaderna har flyttats från godsets ägor och samlats i den vackra ekhagen intill Stångån. Arbetet leddes av den framstående folklivsforskaren Sigurd Erixon. I blickfånget ligger bod och drängstuga från Stora Tolemålen med sin humlegård.
Från 299 kr
Text på kortets baksida: "Handlanden Hans Pettersson, f. 1809 31/3 i Vermamo i Småland. Död 1880 4/6 i Lysekil. Kolargosse från Småland, kom vandrande till U-a och fick plats som badbetjent hos Carl Lönner, sedan egare af dennes bod. Köpte Sanneröd, som såldes sedan Saltkällan. Gift m. Sara Hegardt, f. 1820 2/4 på Samneröd, död 1910 i Alingsås. Dtr. af Christian H. & Magdalena Bodell".
Ett par, man och hustru. Handlare August Johansson. August Johansson var en respektabel man med stort inflytande i Klacka Lerberg. Hans handel hade stor betydelse för alla som bodde i denna by. Han var även auktionsförrättare på bygden. Hans bod brann ner pga åska men då var han sedan länge borta.
Väderkvarn som förlorat sina vingar. Fasaden är spånklädd och kantig, med indragna ytor där fönster och dörr är placerade. Dörren sitter ovanför den höga stengrunden så en trappa leder upp till ingången. Kvarnen står på ett högre markplan och vid stenskoningen mellan marknivåerna står en liten fösterförsedd bod. En spira pryder det lökformade taket.
En stor, långsträckt byggnad invid en fors, kanske en kvarn eller såg. Byggnadens centrala parti är förhöjt och har en rad med fönster ovanför det lägre takfallet. Byggnaden har vidbyggda konstruktioner till höger i bild, där en mindre bod också står.
Orig. text: C. R. Björks Eftr. Bleck o Plåtslageri. Ågatan år 1937. Fröken Löfgrens gård: Byggnaden stod klar 1797. Det ursprungliga bostadshuset omfattade de fyra västra fönsteraxlarna. Den östra delen var ursprungligen en bod. 1819 förenades dom genom portlidret av dödgrävaren Ljungqvist. I gathuset bodde då sex hushåll. Linköpings stad blev ägare av gården 1943.
fotografi
Tärna 665:1
En vårkväll har masse gått ner och tagit denna härliga bild av Olssons ställe. I bildens mitt ser vi bostadshuset med vardagsfarstun och till höger Oles snickarbod. Till vänster står en äldre bod, kanske i bulteknik, något höjd i senare tid och försedd med spåntak, okänt vad den använts till. Längst till vänster står ladugården med fähus i den högra delen och lada i den vänstra. Här har Ole byggt en väderkvarn av märkligt slag! Kvarnen har en hätta som automatiskt vrider upp sig i vind med hjälp av den åt höger utstickande vindhästen. 6 vingar är helt unikt. Det finns en klar likhet med Södergrens kvarn och frågan är vem som har påverkats av vem, eller om det var Ole som rentav byggde båda, se Bild 614. Till höger om ladugården står en liten bod.
Den pampiga östfasaden döljer från fotografens perspektiv närmast den i övrigt storslagna Vårfrukyrkan i Skänninge. Kyrkan uppfördes efter tyskt mönster och invigdes i början av 1300-talet, helgad åt jungfru Maria som givit kyrkan sitt namn. För det låga trähuset i förgrunden kan inga tillfredsställande svar ges inom ramen för uppgiften. På gaveln annonseras "LIKKISTMAGASIN" och gissningsvis inrymde byggnaden bod för försäljning av just likistor. En väl placering invid kyrkan kan tyckas, även om man sedan länge upphört att begrava invid helgedomen.
Svenna-Pers stuga från sydöst. T.v Per Johan Seger. Invid stenmuren t.h. syns brunnen med en vattenhink på brunnskaret. Byggnaden var inredd med stuga, förstugam förstugekammare (förr bod och på sistone apterad till kök) samt på andra sidan därom ett brädskjul, avsett till ved och förvaring av diverse. Bland den utanför stående lösegendomen märks främst en dragkärra (utan hjul), en läm, kar, kistor och lårar.
Trysunda fiskeläge. Fjärrfiskeläge från 1600-talet med kapell från 1654 och kyrkogård. Karaktäristisk bebyggelsestruktur med strandnära bygata som särskiljer en tätt samlad rad med kokhus och sjöbodar från gistvallar och ekonomibyggnader för djuren. Skolan uppe strax till höger om flaggstången Byggnader: Boningshuset ombyggt två gånger, inrymmer kök och kammare i bottenvåning och samma i övervåning. Till höger Hugo Lundgrens sjöbod. Inrymmer bod, bodsvale, båthus och skull med rum.
Uthusen på denna lilla boplats var anspråkslösa. T v ser vi den lilla ladugården med halmtak. Gissningsvis var det en bulladugård, som panelats in och byggts på med ett foderloft. Högra delen innehöll ett fähus med plats för 1-2 kor, någon kalv, ett par grisar och lite höns. Boden med faltak kan också ha varit i bul under bräderna. Vad den haft för funktion är inte gott att veta, redskaps- och vedbod kanske. Längst t h står ett dass. Men vad är det för underlig liten bod på fötter där emellan? Masse har stått på stora vägen och tagit bilden, manbyggnaden finns utanför bilden t h. Se Bild 588.
Bilden är tagen från kanten av Gumbaldkväiar. Manbyggnaden och ladugården med en nybyggd bod syns bakom bandtunarna. Tunen i förgrunden är en s k räcktun med vågrätt liggande trolar, som i denna slags tun kallades räckar. Sådana tunar var vanliga i hagar med svagt betestryck med nöt, de var glesa och därmed virkesbesparande. Alldeles t h om manbyggnaden skymtar en väderkvarn. Det är troligen Gumbalde kvarn, borta sedan länge. Tingströms blev kortvariga här, 4-5 år. 1920 köpte Lars Östmans son John tillbaka stället och Tingströms flyttade till Ljugarn.
Lars och Charlotta lär ha byggt ladugården samtidigt med bostadshuset 1865, men de kunde knappast ha hunnit med detta på ett år, så någon av byggnaderna måste vara ett par äldre eller yngre. Ladugården är knappast enhetligt uppförd. Mittdelen i bulteknik är äldst, den har troligen rymt grishus till vänster och kohus till höger. Sedan har man byggt på laddelarna vid varje gavel. Dessutom tycks det finnas en bod på vänstra gaveln med halmtak. Längst till vänster skymtar dasset och till höger syns telefonstolpen med luftledning!
Här framgår att Nils tagit över efter fadern Jakob, men det är väl Liven Lagergrens uthus?? Jämför man uthusen här med samma uthus på Bild 610, ser man att ladugården är påbyggd ytterligare, men nu på den gaveln där det stod en liten bod (hönshus?) med snedtak. Påbyggnaden skedde 1915, så denna ladugårdsdel är bara 1 år gammal. Man tycks ha klätt väggarna med bräder i etapper. Taket på den tillbyggda delen är täckt med halm. På gaveln står ett mycket litet dass. Den lilla fallfärdiga bulbyggnaden står ännu kvar, liksom vedboden och ett litet skjul däremellan.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.