arkitektur, i staden
Från 299 kr
Lysekil
Stockholms innerstad
Riddarholmen med flera statliga byggnadsminnen, bl.a. Riddarholmskyrkan, I bildens övre del Gamla stan. Uppe till vänster Kungliga slottet
Vykort med den nyuppförda bysten över Carl von Linné (1707-1778) i Linnéparken, Växjö. Text: "K.K. På minnesdagen idag mötas våra tankar! Sedan i lördags snöar det här, så man vågar sig ej ut. Igår åkte vi dock till kyrkan på släda och voro se'n i Jonsgård. I afton öfverraskades vi af förlofningskort från Sven; fästmön alldeles obekant för oss. Måtte han gjort ett förståndigt val! - Antar att det unga paret kommer att jula i Oskarshamn. Vi förena oss i hjertl. helsningar o önska Eder och tant Mandis en god, fridfull jul! Tillg. Elisabeth, Löpanäs 20/12 1909". Kortet är adresserat till: "Fröknarna Hedvig och Ebba Lindwall, Eksjö".
Bilden tagen fr. kyrktornet i Bollnäs. Av byggnaderna kan nämnas Sundsåker (byggt 1897 efter branden året innan) i bakgr. till vänster: Baptistkyrkan fr. 1896 i bildens mitt (kyrkan byggdes upp bla. av gammalt virke från en trösklada från Dahlins i Röstebo.) 1899 Högvatten i Bollnäs. Hitom Baptistkyrkan syns bl.a. Bro Huvudgård byggd 1860 av samhällets grundare Georg Henric Collini. Den revs 1966 för Stadshusbygget. Ångsågen fr. 1884 nedbrunnen 1888 och åter uppbyggd året efter till höger i bild. Sågbolaget Bollnäs Ångsågs AB, gick i konkurs 1930 vilket gjorde att 70 man blev arbetslösa. Sågen revs 1935-1936.
Vykort, "Sannarp" med noteringen "S. om Hjuleberg, invid Årstad, s.o. om Katrineberg". Troligen är detta den 1700-talsbyggnad som kallades Hvitfeldska huset, efter att godset 1679 kommit i Sophie-Amalie Rosencrantz ägo, änka efter översten Tönne Jacobsen-Hvitfeldt. Deras två söner Jörgen och Hartvig ärvde Sannarp efter sin mors död 1707. De sålde gården 1725 till dess förste svenske ägare: Carl-Otto Lagercrantz. Konstnären Per Hörberg anlitades för att dekorera några rum i Hvitfeldtska huset, troligen på 1780-talet. Han målade även altartavlan till Åstad kyrka, på väv tillverkad på Sannarp, vilken skänktes till kyrkan av Fredrik Lagercrantz. Hvitfeldtska huset revs när dåvarande huvudbyggnaden byggdes till 1902.
Fotot är med största sannolikhet taget 1893. Dateringen grundar sig på följande: Byggnadslov beviljades den 26 januari 1893 för tillbyggnad på nuvarande tomten Diagonalen 5 av bostadshuset på tomterna 2 och 3. Ansökan om brandförsäkring ingavs den 22 augusti samma år. Enligt fotot är tillbyggnaden utförd med ej färdigställd. Fotot visar även S:t Laurentiihemmet ( till vänster om kyrkan). I skrivelsen den 6 mars 1894 anmälde byggnadskommitén att byggnaden var färdigställd. På fotot är byggnadsställningarna ännu kvar och buskvegetationen ej avlövad 1893. Falkenberg 1997-04-30 Carl Estmar Text på baksidan av fotot: Gåva av W E Erlandsson, Kvidinge.
Fotografiets lösliga uppgifter för oss till Augusta Segersteen, gift med apotekaren Carl Victor Eckerström (1827-1900). Bördig från Kalmar län hade hon i 20-årsåldern och i följe med fadern och sina syskon inflyttat till Nybble rusthåll i östgötska Vikingstad. Under hösten 1857 lästes hennes lysning upp i kyrkan. Den blivande brudgummen var nämda Eckerström och i oktober månad stod bröllopet i Vikingstads kyrka. Vid tiden var Eckerström verksam i Lund men redan året därpå flyttade paret till Jönköping. Från hösten 1865 var Augusta åter i Östergötland och till 1874 var makarna bosatta i Väderstad. Hennes porträtt tillkom rimligtvis vid 1860-talets första hälft och kort före familjens uppbrott från Jönköping.
Jacob Brusén som var född och uppvuxen i Rinna skulle som teolog och efter sedvanligt trevande i yrkeslivet komma åter till hembygden. Efter sin examen vid Uppsala hade han i förstone erbjudits tjänst inom kyrkan som pastorsadjunkt i Kättilstad och därefter följde en tid som vice pastor i Väderstad. Då hade komministerbostället i Rinna stått tomt en tid och både bostaden och tjänsten blev Bruséns sommaren 1884. Samma år hade han gift sig med Alma Lindroth och senare i livet kom han att gifta om sig med Edla Lindroth. Deras eventuella släktskap har inte utretts för denna uppgift. Jacob Brusén avled i Linköping 1935. Fototillfället kan uppskattas till 1880-talets första hälft.
Stenåsa kyrka Stenåsa kyrka, vid östra landborgen, består av ett rektangulärt kyrkorum med kor i öster. Sakristia i norr och torn i väster. Kyrkan, som stod färdig 1831, föregicks av en medeltida stenkyrka.. Spår av en träkyrka påträfades vid renoveringen 1956. De vitputsade murarna täcks av sadeltak. Tornet kröns av en lanternin. Ingångar i väster och mitt på sydfasaden leder in till kyrkorummet. Fönsteröppningarna i sakristian är spetsbågiga. Interiören präglas av den dekormålning, tillkommen 1902, som pryder valv och väggar. Kyrkans inre är ett gott prov på sekelskiftets renoveringsambitioner.
Hallsarve Vilhelm Karlsson, 31 år, och fadern Hans Karlsson, 59 år, visar hur man klyver trolar med yxa, innan man fick lokomobil och klingsåg. Masse har arrangerat bilden, i själva verket hade man lokomobil i socknen redan något av de sista åren på 1800-talet, först en hästdragen, men från 1912 en självgångare. 1915 byggdes såghuset väster om kyrkan. Masse ville med bilden visa hur handklyvning gick till. Se nr 208. Karlssons på Hallsarve tillhörde Masses bästa vänner i socknen. Deras manbyggning och flygel ses i bakgrunden.
Första åren med betor lär de efter upptagningen ha rensats med rotborste. Men snart nöjde man sig med en skrapning på sidorna. Att ta upp betorna för hand, rensa och nacka dem var ett mycket tungt och ofta kallt och vått arbete. Se Bild 160! Här tar sonen Rudolf, 22 år, Oskar (JO), 56 år, Elisabet Johanna, 50 år och dottern Emilie, 26 år upp betor på åkern mitt emot gården. I bakgrunden syns kyrkan och till vänster om den Oskars födelsegård vid Bjärges.
Sankt Anna gamla kyrka 1932. Kyrkan hade lämnats åt sitt öde efter att församlingens nya kyrka stod klar 1821. År 1844 köptes byggnaden av Thorönsborgs ägare, men det är oklart hur den användes i privat ägo. Kyrkans kor klarade sig under alla omständigheter bäst. De ursprungliga stjärnvalven kvarstod och vid en restaurering 1923 täcktes de med ett nytt brädtak. Kyrkans långhus lämnades naket för väder och vind. Vid 1960-talets senkomna restaurering var förfallet så långt gånget att man nödgades riva kyrkans västgaveln och ta ned långhusets murar till 1.5 meters höjd. Vy från söder.
Interiör från nya kyrkan i Skärkind. Kyrkobyggnaden uppfördes under åren 1835-36 efter ritningar av Justus Weinberg. Som byggmästare anlitade församlingen den välrenommerade byggmästaren Abraham Nyström. Interiören blev rymlig med tunnvälvt tak och korsarmar i öster och väster. Ett blixnedslag 1906 tilltvingade ett omfattande restaureringsarbete. Nyströms korinredning byttes i stora drag ut för en mer livlig jugendstil. Ett halvrunt fönster i koret murades igen, två rikt dekorerade dörrar och nummertavlorna samt altartavlan av Pehr Hörberg togs bort för att ersättas med bland annat det stora bildskåpet över altaret. Predikstolen utfördes av byggmästarens son, Johan Nyström.
Vid invigningen den 4 september 1804 fann biskop Jacob Lindblom att den nya kyrkan i Gryt var "ljus, rymlig och prydlig samt försedd med en skön altartafla af hofmålare Hörberg och ny predikstol". Kyrkobygget fick en trög start. Redan 1793 förelåg ritningar till ny kyrka. Byggmästare Casper Seurling anmodades att ansvara för byggnadsarbetet men denne fick förhinder och tvingades lämna projektet efter en tid. Socknen lämnade då arbetet åt en byggmästare Berg från Fågelvik, men denne behövde lång tid att införskaffa borgen. Först 1798 kunde arbetet påbörjas.
Motiv från Sturefors 1902. Vid tiden för bilden hade Östra Centralbanan invigts så precist att anordningar och överblivet byggnadsmaterial ännu inte helt avlägsnats. Risnäs bro i förgrunden hade gjorts svängbar och sköttes av särskild brovaktare. Först ut på den posten var Johan Gottfrid Hammarlund, som tillsammans med hustru och dotter hade tjänstebostad till vänster utanför bild. I fondens dis anas det egentliga Sturefors, där två av ortens mer dominerande byggnader skulle komma drabbas av eldsvåda i tät följd. Kyrkan 1961 och prästgården längst till höger 1963.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.