Kungen I3 28 augusti 1967 Kung Gustav VI Adolf besöker Örebro Livregementes Grenadjärer i Grenadjärsstaden. Han sitter vid ett dukat bord en matsal på regementet tillsammans med militärer och andra personer. På bordet står statyetter föreställande soldater i miniatyr på ömse sidor om mattallriken. Bakom kungen står en militär med befälsbricka om halsen samt en fana i handen. På ömse sidor om militären står kvinnor klädda i arbetsuniformer och förkläden. En man som suttit mittemot kungen under måltiden har rest sig upp och håller tal till kungen. En fotograf med kamera i handen syns till vänster.
Från 299 kr
Arboga Tidning, personal och interiör. Fyra män ses i rummet. Två män er på ett papper som den ene håller i. Mannen med papperet är klädd i kostrym och slips. Den andra mannen, Willy Johansson, har överrock och en portfölj under armen. I bakgrunden diskuterar två män. Den ene står lutad över skrivbordet, den andre sitter ner och har en pipa i handen. Kontoret ligger på andra våningen. Tidningsbuntar syns i bakgrunden. En papperskorg står på golvet. På bordet, i förgrunden står en kamera.
Daguerreotyp. Konstmästaregården, numera kamrersbostad. En frontespis är nu upptagen på den mot kameran vända fasaden. I övrigt är huset till det yttre oförändrat. Uthusbodarna till vänster finns kvar. I riktning över desamma skymtar i bakgrunden Christine kyrka i Sala. Byggnaden med det halvcirkelformade fönstret i riktning mot kyrkan finns kvar och kallas Vagnboden, men har varit en överbyggnad över en lagerbock till konstgången från Nya Hjulhuset till Gustav III:s schakt. Nya Hjulhuset, som finns kvar, är den byggnad i bakgrunden på bildens mitt, från vilken - antagligen genom något fel på plåten - en rök synes stiga upp. Bakom Vagnboden skymtar en lång byggnad, som kallades Stocklidret. Den har sedan bilden togs flyttats till annan plats och rymmer en cirkelsåg för gruvvirke. Till höger om konstmästaregården syns dåvarande laven över Drottning Kristinas schakt. Den nuvarande laven, som har ett helt annat utseende, uppfördes år 1858, varför det är fullt klarlagt, att bilden är tagen före denna tidpunkt. Bilden tagen från vänster. Fotograf/bildskapare är troligen Wilhelm Heinemann.
Har sedan den 1 april 1909 forslat post 2 ggr i veckan på den 20 km långa linjen Öregrund - Norrboda på Gräsön. Därvid har posten förts över sundet utanför Öregrund i roddbåt och på Gräsön per cykel. Dålig väg, 30 á 40 kg post. Verkligt kraft och uthållighetsprov. Från den 1 oktober 1927 har turerna ökats till 4 i veckan därav 3 till Ösäng, 23 km och 1 till Örskärs lots och fyrplats, 29 km. För att komma dit måste lantbrevbäraren över ännu ett sund mellan Gräsö och Örskär, vilket ligger öppet för ostliga och västliga vindar från havet och vintertiden ibland utmärkes av svår isgång. Nu har lantbrevbäraren blivit i stånd att skaffa sig en motorbåt för denna transport och en bil av märket Ford, för brevbäringen på Gräsön. Den nya tiden bryter fram på kommunikationernas område även i denna isolerade trakt. Fotot togs vid inspektion av lantbrevbäringen den 16 juli 1927. Det visar Eriksson med familj på hans förstukvist det vill säga hustru och allenast 8 barn. Den 9:e och 10:e blevo så förskräckta för kameran, att de storskrikande sprungo och gömde sig. Eriksson synes mig förtjäna att förevigas i museet såsom exempel på en verklig svensk kraftkarl. Han hade snyggt och ordentligt både ute och inne, ungarna var välfödda och rödkindade. Ibland flera nätter i rad ute på fiske för familjens försörjning. Men hustrun ännu vassare. Dock ej i posten. Uppsala den 14 nov. 1927. Vilhelm Petrelius, Gräsö, Öregrund.
Wittenströms anteckning: Fotografi av Haridwar vid Ganges strand. Haridwar ligger vid foten av Himalaya, och är den första stora staden vid floden Ganges, där floden mynnar ut vid slätterna. Välsignad av treenigheten Lord Shiva, Vishnu och Brahma har Haridwar alltid varit en viktig vallfärdsort för hinduer. Platsen besöks årligen av stora mängder pilgrimer, som från alla delar av Indien infinner sig för att bada i Ganges heliga vatten. Gustaf Wittenström köpte i London en kamera, då han var på väg till Indien. Han lärde sig att fotografera och sedan tog en lång rad fantastiska bilder. Wittenströms bilder är en rik källa till information om arbetet och miljön i Indien. De visar bland annat skillnaderna mellan styrande britter, svenska ingenjörer, utbildad brittisk arbetskraft och outbildade indiska arbetare. Fyra grupper - tre kulturer - som skulle arbeta tillsammans.
Fotograf Björkströms hem i kv Gästgivaren, där de bodde 1935-1937. Troligen har någon av döttrarna en bjudning då fotot visar nio unga kvinnor vid ett dukat bord. En kamera står i högra hörnet och i taket hänger blixtskärmen, så rummet fungerade sannolikt även som ateljé. Fotografierna på väggen föreställer: överst lotsen Halldén, under till vänster Märta Björkström som barn, i mitten Folkskollärare Nilssons barn och till höger rektor de Vylder vid Katrinebergs folkhögskola. Fotografierna fungerade som en slags reklam för fotoverksamheten. De hemmagjorda blixtarna som syns i taket bestod av 5 st 1000 watts lampor. (Se även bildnr GB2_4138.) I huset hade tidigare funnits kafé Mignons bageri och apotekets laboratorium. Ateljén hade tidigare funnits i hörnhuset vid Torggatan-Östra långgatan men man flyttade 1933 till kv Gästgivaren och 1937 tillbaka till kv Apotekaren i gamla Apotekets lokaler.
Handskriven text på bildens baksida: "Uddevalla Artur Nilsson". Skrift som förvarades i anslutning till bildmaterialet: "Utställning Artur Nilsson 26 maj - 28 oktober 1984 Göteborgskonstnären och fotografen ARTUR NILSSON visar över sommaren fotografier tagna i Göteborg mellan 1920 till fram till idag samt västkustbilder och kamratporträtt. Samtidigt visas ett tjugotal akvareller också dessa med motiv från Bohuslän. Artur Nilsson föddes år 1900 i ett trähus på Mariebergsgatan. Gatan ligger i Majorna på Gråberget. Det var på Gråberget han lekte som barn, favoritplatsen låg högst uppe på berget vid den gamla inseglingsfyren med utsikt över vattnet. På Gråberget, nu bebyggt med höghus, promenerade han med sin far och studerade blommor och fåglarnas bobyggen. Som barn badade han vid Klippan vid Kustens varv. Älvens vatten var så rent att där fanns badhus för män respektive kvinnor. Fadern var plåt- kopparslagare och morfadern stuveriförman i hamnen. Många göteborgsfamiljer promenerade i hamnen på söndagarna och så gjorde även Artur Nilsson med sin far. Litteraturen kom Artur Nilsson i kontakt med genom 25- öresböcker som fadern köpte. Den svenska, numera klassiska litteraturen, gavs ut i denna serie samt även utländska författare som Victor Hugo och Zola. Vid 14 års ålder började Artur Nilsson måla akvarell. Motiven var närliggande, framför allt hus i Majorna. Han skrevs in som elev på slöjdföreningens skola då han var 17 år. Vid samma skola, sedemera omdöpt till Konstindustriskolan, arbetade han som lärare i 18 år från 1947. Efter skolgången arbetade han som reklamtecknare på SKF som litograf på Oscar Isacsons tryckeri. Under semestrarna kunde han åka med Marstrandasbåten och stanna till på öarna några dagar, måla och fotografera, sedan fara vidare. Göteborg och Bohuslän har varit och är de områden från vilka Artur Nilsson hämtar sina motiv. Fotograferat har Artur Nilsson gjort sedan han vid 17 års ålder skaffade sin första kamera. I utställningen visas fotos från gamla Majorna, från Fiskehamnen, kajerna i Göteborgs hamn och kamratporträtt."
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.