Mölndals Kvarnby i januari 1999. En röd bil står parkerad på Royens kvarnplats intill Mölndalsfallen och Götaforsliden.
Från 299 kr
Branden i industribyggnaden Stora Götafors vid Götaforsliden i Mölndals Kvarnby den 4 juni 1986. Vy från Kråkan (Kvarnbygatan).
Gasverket, läcka lagas, 29 juni 1950.
Gasverket, 29 juni 1950. Beställt av Gefle Dagblad
Gasverket, läcka lagas, 29 juni 1950. Beställt av Gefle Dagblad
Okänd fabriksanläggning
Galvaniseringsfabrik i Tyskland
Gävle Galvan Ursprung Lindahl & Runers Mekaniska Verkstad. Efter 1893 ombildas till Gefle Verkstäder AB. Efter 1910 ombildas till Gefle Verkstads & Gjuteri AB från 1924 med namnet AB Gavleverket. Företaget köptes upp 1953 av Gävle Galvan grundare och ägare Arne Sjöström, som 1956 sålde Galvaniseringsfabriken
Brevkort med vy mot Holmens bruks anläggning i Norrköping 1906.
Bakom företagsnamnet AB Aluminiumkapslar döljer sig en världsprodukt. Mannen bakom den så kallade ALKA-maskinen var den från Rystad bördiga Josef Jonsson. Allt började egentligen när han med kompanjonen Georg Hultner anlade Borensbergs glasbruk år 1900. Brukets huvudsakliga produkt var glasflaskor och det var inom denna produktion som Josef Jonsson utvecklade sina första patenterade uppfinningar. År 1906 startade han ensam Svenska Patentkorkfabriken. Verksamheten flyttades året därpå till den avbildade fastigheten på Drottninggatan 22. Här kom han att utveckla maskiner för tillslutning av flaskor. Efterhand maskinerna förfinades växte rörelsen och på Baltiska mässa i Stockholm 1925 kunde han presentera en första helautomatisk tillslutningsmaskin. Själva kapseln var av aluminium försedd med en tunn korkskiva. ALKA-systemet var fött och namnet tillkom av AL i aluminium och KA i kapsel. Den stora succén fick till följd att Patentkorkfabriken ombildades till AB ALKA Aluminiumkapslar 1933. Vid tiden för bilden hade företaget sedan länge flyttat till större lokaler vid Industrigatan. En tid därefter hade Ljungstedtska Yrkesskolan bedrivit utbildning i huset, men nu stod byggnaden inför rivning.
Järnbrofallet nedströms Hästskodammen i Motala ström, Norrköping. Byggnaderna till vänster var vid tiden del av Holmens bruk med företagets bomullsspinneri i blickfånget. Till höger skymtar Smedjebackens klädesfabrik.
Exponering ur Linköpingsfotografen Didrik von Essens samling där tiden dessvärre påverkat resultatet i negativ riktning. Särskilt olyckligt då den var avsedd att tydligt spegla ett viktigt skede vid ett av Sveriges mer välkända företag. På krönet stod i ögonblicket Cloettas nya fabrik i det närmaste klar. Produktionen kom igång 1902 och ur företagets behov växte orten Ljungsbro fram. Resten är historia.
Industrilandskapet sett från Bergsbron i Norrköping.
Järnbrofallet nedströms Hästskodammen i Motala ström, Norrköping. I bakgrunden syns Holmens bruks fabriksbyggnader på Kvarnholmen, som byggts om och sedan 1994 är Louis de Geer. På höger sida syns en del av kraftstationen Bergsbron-Havet. Bilden är tagen från Gamlebro. Vy mot söder.
Bryggeriet Victoria, personal omkring 1900-1910.
Ett par promenerar nerför Kråkan i Mölndals Kvarnby efter snöstormen den 17 november 1995. Till vänster byggnaden "Strumpan", till höger industribebyggelse vid Soab.
Människor promenerar i Kråkan mellan Soabs industribyggnader i Mölndals Kvarnby efter snöstormen den 17 november 1995. I bakgrunden syns bebyggelse vid Gamla torget.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.